- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
387-388

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siebs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämne i Marburg 1829 och i Göttingen. Som obstetriker
stod S. på en förgången tids ståndpunkt; han förmådde
därför icke följa med den moderna medicinens väldiga
framsteg och kunde icke tillegna sig dem. Men tack
vare en mycket betydande klassisk bildning förvärfvade
han sig genom arbetet Versuch einer geschichte der
geburtshülfe
(2 bd, 1839, 1845) icke desto mindre
ett bestående hedersrum inom sin vetenskap. –
8. Karl Theodor Ernst von S., den föregåendes
broder,
illustration placeholder
f. 16 febr. 1804 i Würzburg, d. 7 april
1885 i München, med. doktor 1828, var under flera år
direktor för barnmorskeanstalten i Danzig, men idkade
samtidigt med stor framgång zoologiska studier och
utnämndes till professor i zoologi 1840 i Erlangen
och 1845 i Freiburg i Baden samt blef professor i
fysiologi 1850 i Breslau och 1853 i München. S. var
en af sin tids utmärktaste zoologer och riktade vårt
vetande om de lägre djurens anatomi och fysiologi med
epokgörande upptäckter. Hans märkligaste förtjänster
äro uppställandet af djurtypen «Protozoa» (urdjur)
samt hans iakttagelser öfver parthenogenesis och
öfver generationsväxlingen (se Fortplantning). Som en
betydelsefull insats i den zoologiska vetenskapens
utveckling förtjänar ock framhållas, att S. tills,
med Kölliker (se d. o.) 1849 uppsatte «Zeitschrift
für wissenschaftliche zoologie». Som i prospekten
framhålles och valet af tidskriftens namn antyder,
skulle densamma i motsats till den artbeskrifvande
och faunistiska riktningen inom zoologien i första
rummet afse de morfologiska, histologiska och
embryologiska disciplinerna – ett program, som på den
tiden betecknade ett stort framsteg och som gjort
tidskriften till en af de allra viktigaste på det
zoologiska området. S:s många (197) publikationer
äro införda i nämnda tidskrift, i «Archiv für
naturgeschichte» o. s. v.; dessutom märkes Lehrbuch
der vergleichenden anatomie der wirbellosen thiere

(1848). S. blef 1856 led. af sv. Vet. akad.
1-5, 7. R. T-dt. 6. C. Lmn. 8. L-e.

Siebs [sibs], Theodor, tysk germanist, f. 26 aug. 1862
i Breslau, professor där i tyska språket och litteraturen
samt direktor för det akademiska institutet för
kyrkomusik, har utvecklat rik och betydande filologisk
verksamhet, som omfattar bl. a. ett stort antal
arbeten om det frisiska språket (Zur geschichte der
englisch-friesischen sprache,
I, 1889; Geschichte
der friesischen sprache und literatur,
1890. i Pauls
«Grundriss»; Geschichte der friesischen sprache,
1895, 2:a uppl. 1900; Geschichte der friesischen
literatur,
1902) och normaliseringen af det tyska
riksspråksuttalet (Deutsche bühnenaussprache, 1898,
13:e uppl. 1914; Grundzüge der bühnenaussprache,
1900, 4:e uppl. 1908), Flurnamen (1895), Helgoland
und seine sprache
(1908) och Felix Dahn und Josef
Scheffel
(1914).

Siecin [jje’tsin], grefve af. Se Krasicki, I.

Siècle [siä’kl], Le (Århundradet), fransk daglig
tidning, uppsatt 1836, hade sin blomstringstid under
Andra kejsardömet (1852-70).

Siedlce [jje’dltse; ry. Sjedlets].
1. F. d. rysk-polskt guvernement, 1913 uppdeladt på
guv. Lublin, Lomza och Cholm. – 2. F. d. hufvudstad
i nämnda guv., vid Brest-Litovskibanan. 23,714 inv. (1897),
öfver hälften judar. Katolsk biskop. Staden har ett stort,
af släkten Oginski uppfördt slott, men är för öfrigt
obetydlig. Handel med hvete. Under Världskriget intogs
S. af de förbundne under prins Leopold af Bajern 12
aug. 1915.

Sieg [sig], biflod till Rhen (fr. h.), rinner upp
vid Ederkopf i Rothaargebirge i Westfalen, flyter i
västlig hufvudriktning och faller nedanför Bonn ut
i Rhen. Längd 131 km. Floddalens öfre del är bekant
för naturskönhet och rikedom på malmer och är en af
hufvudorterna för tyskt bergsbruk (särskildt silfver-,
koppar- och järnmalm). (J F.N.)

Siegburg [sig-], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Köln, vid floden Sieg och flera
järnvägslinjer. 17,280 inv. (1910). Gymnasium,
katolskt folkskollärarseminarium. Kungligt
gevärsfaktori och ammunitionsfabrik, kattuntryckeri,
järngjuteri, tillverkning af maskiner, cigarrer,
borstar, stenkärl, stora kvarnar m. m. Dess lerkärl
(krus) voro vida berömda på 1400- och 1500-talen och
äro nu mycket eftersökta. Ett af ärkebiskop Hanno
II där 1060 upprättadt benediktinkloster är numera
förvandladt till tukthus. S. intogs i okt. 1632 af
svenskarna under Baudissin, och därefter förstärktes
dess befästningar. (J. F. N.) L. W:son M.

Siegel [sig-], Heinrich, tysk-österrikisk rättslärd,
f. 13 april 1830 i Ladenburg (Baden), d. 4 juni 1899 i
Wien, blef 1853 docent i Giessen samt 1857 e. o. och
1862 ord. professor i Wien. Hans omfattande, högt
ansedda författarskap faller till öfvervägande delen
inom den tyska rättshistoriens område; särskildt
känd är hans Deutsche rechtsgeschichte (1886; 3:e
uppl. 1895). Led. af vet. akad. i Wien sedan 1862,
offentliggjorde han i densammas «Sitzungsberichte»
ett flertal rättshistoriska forskningsresultat. Han
var äfven verksam som utgifvare af äldre österrikiska
rättskällor («weisthümer»). En civilrättslig afh. Das
versprechen als verpflichtungsgrund im heutigen recht

(1873) har tillvunnit sig mycken uppmärksamhet. 1891
blef S. led. af österrikiska herrehuset.
C. G. Bj.

Siegen [slgen], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Arnsberg (Westfalen), kretsen
Siegen (ett familjen Nassau-Oranien 1255-1815
tillhörigt furstendöme), vid floden Sieg och två
järnbanor. 27,416 inv. (1910). Realgymnasium,
bergsskola, fackskola för järn- och stålindustri
m. fl. fackskolor. Stor järnindustri. S. är
medelpunkt i ett rikt bergsdistrikt.
(J F. N.)

Siegen fslgen], Ludwig von. Se Mezzotintogravyren.

Siegena [sig-], astron., en af småplaneterna.

Siegesbeck [sig-], Johann Georg, tyskfödd botanist,
f. 1686 nära Magdeburg, d. 1755 som akademiker
i Petersburg, blef beryktad genom sin mot Linnés
sexualsystem riktade bok Botanosophiæ verioris
brevis sciagraphia ... accedit ... epicrisis in
cl. Linnæi nuperrime evulgatum systema plantarum
sexuale
(1737), hvari han söker förneka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free