- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
399-400

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siena ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Petrucci, benämnd «il Magnifico». Efter dennes död
(1512) blef hans genom sitt tyranni förhatliga
släkt fördrifven 1524, hvarefter S. ställde sig
under kejsar Karl V:s hägn. Men då det kejserliga
beskyddet blef alltför tryckande, reste sig de
frihetsälskande sienesarna och bortjagade 1552
med fransk hjälp den spanska besättningen. Efter
ett tappert försvar föll staden likväl 1555 i
kejsarens bundsförvant Cosimo de’ Medicis händer och
förenades 1557 med den florentinska staten, sedermera
storhertigdömet Toscana. 1859 anslöt S. sig, först
af alla städer i Toscana, till konung Viktor Emanuel.
1-2. (J. F. N.)

Siena, Marcoda (eg. Marco Pino), italiensk målare
af neapolitanska skolan, d. omkr. 1587. Elev af
Daniele da Volterra, efterapade han Michelangelos
målningar. S. var hufvudsakligen verksam i Neapel,
men äfven i Rom och Monte Cassino. Hans flesta arbeten
finnas i kyrkorna i Neapel och trakten däromkring.
O. G-g.*

Siende härad, i Västmanlands län, ingår i Västmanlands
södra domsaga, Tuhundra, Siende och Yttertjurbo
härads tingslag och Västerås fögderi samt omfattar
socknarna Badelunda, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo
och Tillberga. 21,625 har. 4,951 inv. (1915).

Siene, socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 2,630
har. 583 inv. (1915). Annex till Hol, Skara stift,
Kullings kontrakt.

Sien-hwa (Hsüen-hwa), stad i kinesiska
prov. Tschi-li, 150 km. n. v. om Peking, 575 m. ö. h.,
i en dalgång, där den mycket trafikerade vägen från
Peking till Kalgan går fram. Omkr. 90,000 inv. Det
var mongolkejsarnas sommarresidens, och från den
tiden har det bevarat sina krenelerade murar, sina
triumfbågar och stora parker. Stor handel, särskildt
med tobak. J. F. N.

Sieniáwa [jjen-], ort i Galizien
vid San, med omkr. 3,500 inv., hade under Världskriget
besatts och befästs af ryssarna, men återtogs 18
maj 1915 af österrikarna, hvarvid 7,000 ryssar
tillfångatogos. 23 återupptogo ryssarna striden
n. ö. om S., tillbakaslogo österrikarna och stormade
S. 28. De ryska planerna att öfvergå San misslyckades,
och 12 juni eröfrades brohufvudet vid S. af tyskarna
under von Linsingen. L. W:son M.

Sienitza. Se Sjenitsa.

Sienkiewicz [Jjenkie’vitj], Henryk, polsk författare
f. 4 maj 1846 i det polsk-ryska guv. Siedlce.
illustration placeholder

studerade vid universitetet i Warschau och egnade sig i början dels
åt journalistik, dels åt novellistiskt författarskap
med skarp social tendens: bynovellerna Szkiçe
weglem
(«Kolteckningar», 1903), Hania («Hanna»,
1896), den dråpliga berättelsen Bartek zwyciesza
(«Triumfatorn Bartek», 1889 och 1899) m. fl. Under
påverkan af Turgenev skref han 1869 berättelsen Nikt
nie jest prorokiem miedzy swemi
(«Ingen är profet i
eget fädernesland», omtr. 1901) och den till Kiev förlagda
studentromanen Na marne (1871, omtr. 1901; «Förgäfves» och
«Splittrad», 1901). 1876 företog han öfver London
en resa till Kalifornien, som han under märket
Litwos skildrade i spirituella resebref,
Listy z podrózy. De konstnärliga frukterna af denna
studieresa blefvo flera berättelser, i hvilka han dels
tecknade polska emigranters sorgliga öden: den sublima
Latarnik («Fyrvaktaren på Aspinwall») och den gripande
Za chlebem («I kampen för bröd»), dels målade den
amerikanska naturens storslagenhet (Przez stepy; «Fram
öfver prärierna»). Återkommen till hemlandet, begynte
S. sitt framgångsrika historiska författarskap 1880
med den i historisk memoarstil affattade berättelsen
Niewola tatarska<i></i> (I tatarisk fångenskap). Härpå
följde den stora, till midten af 1600-talet förlagda
trilogien: Ogniem i mieczem (1884; «Med eld och
svärd», 1900; 2:a uppl. 1906), Potop (1886-87;
«Syndafloden», 1901) och Pan Wolodyjowski (1888-89;
«Den lille riddaren», 1992) – ett monumentalt verk,
som i 222 kapitel ger en färgrik, starkt romantiserad
bild af Polens kamp med kosackerna, Karl X Gustaf
och turkarna. Härtill sluter sig som en epilog
romanen Na polu slawy («På ärans fält»; 1906). I
början af 1890-talet företog S. vidsträckta resor
till Medelhafsländerna och Afrika, hvarifrån han
medförde många stoff för konstnärlig bearbetning. I
Nizza 1890- 91 skrefs romanen Bez dogmatu («Utan
fäste», 1902; 2:a uppl. 1903), en utmärkt psykologisk
nutidsstudie, ironiskt gisslande den «kosmopolitiska»
polska typens energilöshet och viljesvaghet. I motsats
härtill tecknas i den förträffliga romanen Rodzina
Potanieckich
(1894; «Familjen Polaniecki», 1901; 2:a
uppl. 1906) den sunda polska jordbrukarklassen. En
exempellös, om ock ej oomstridd popularitet vann
S. genom romanen Quo vadis? powiesc z czasów Nerona
(3 dlr, 1895- 96; «Quo vadis», 1898, 2:a uppl. 1902,
och 1911), som i skildringen af brytningskampen
mellan antiken och kristendomen på Neros tid röjer en
ingående historisk sakkunskap och är komponerad med
stor konstnärlig skicklighet. Hans hittills sista
verk på den historiska romanens område är Krzyzacy
(1900; «Korsriddarna», 1903), som ger en mångsidig,
tidstrogen kulturbild af det medeltida Polens kamp med
den tyska riddarorden. Hans sist utkomna roman Wiry
(«Hvirflarna»; 1910) behandlar de sociala rörelserna
i det ryska Polen i nutiden. Sina jaktminnen från
Afrika tillgodogjorde han sig i den förträffliga
ungdomsberättelsen W pustyni i w puszczy (1912,
«Genom öknen», 1913). Utom ofvannämnda arbeten
finnas på svenska (de flesta i öfv. af E. We[st]er)
novellsamlingen «Polacker» (1901), den vackra
bibliska berättelsen «Låtom oss följa Honom!» (1902),
«Konstnärshistorier» (1903), konstnärsnovellen «Den
tredje» (1908 och 1912) simt ungdomsberättelsen «Selim
Mirza» (1909). Vid sitt 25-åriga författarjubileum
fick han bl. a. det af det polska folket inköpta
godset Oblegorek nära Warschau, där han är bosatt,
och 1905 det litterära Nobel-priset, hvilket han
personligen mottog. Af hans samlade verk började 6:e
uppl. utges 1889; en efterskörd af hans ungdomsalster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free