- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
401-402

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siena ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgafs 1901–04 i 4 dlr. – Jfr A. Jensen, ”H.
S.” (i ”Finsk tidskrift”, 1904).
A–d J.

Sieradz [ʃje′rats]. 1. (Sieradien) Provins
(vojvodskap) i det forna Polen, motsvarande i det
närmaste nuv. guv. Piotrków (utom dess allra
sydligaste del) samt östra delen af guv. Kalisz. –
2. Stad i polska guvern. Kalisz, på en
vacker slätt vid Warta. 7,019 inv. (1897).
Fruktodling och klädesfabrikation. Staden, som fanns
före kristendomens införande, omnämnes i
urkunder 1139 och var under 1200–1400-talen
betydande. Den eger ännu två kyrkor från denna
tid.
1. J. F. N. 2. (J. F. N.)

Siero [sie′rå], Pola di S., stad i spanska
prov. Oviedo (Asturien), 15 km. n. ö. om Oviedo.
25,605 inv. (1910). Stenkolsgruvor i trakten.
Vinodling.
J. F. N.

Sieroszewski [ʃjeråʃe′vski], Wacław, polsk
författare, f. 1858 nära Warschau, genomgick en
teknisk skola, blef grofarbetare och förvisades 1878
under arbetaroroligheterna till Sibirien, hvarifrån
han 1903 begaf sig till Japan. Han deltog i 1905
års revolutionsrörelser, häktades och måste sedan
lämna landet. Hans konstnärliga berättartalang,
särskildt i fråga om den yttre handlingen,
framträder fördelaktigt i Na kresach lasów (Vid
skogarnas gränser, 1894), W matni (I snaran, 1896)
och Risztau (1900). Frukter af hans österländska
resor äro skildringarna Na daleki Wschod (Till
den yttersta östern, 1904) och Korea (1906) samt
de på kinesiska sagomotiv byggda Powieṡci
chiṅskie
(1903) och Ol-Soni-Kisaṅ (1906). Af
Geografiska sällskapet i Petersburg utgafs 1901
hans omfångsrika studie om jakuterna, Dwanaście
lat w kraju Jakutow
. 1909 utkom hans sista
novellsamling: Małżenstwo (Äktenskapet), Byċ albo
rie byċ
(Vara eller icke vara) och Tułacze
(Landsflyktingarna) med gripande, konstnärligt fina
skildringar af polska landsförvisade i Sibirien. På
svenska har utkommit berättelsen ”Vildar” (öfv. af
E. We[st]er i ”Det unga Polen”, 1901).
A–d J.

Sierra [sie′-], sp. (eg. såg), bergskedja, ingår
i spanska eller i spansktalande länder i en mängd
namn på bergskedjor, hvilka i detta arbete
återfinnas under hufvudordet, t. ex. Sierra de
Córdoba
(se Córdoba 6 och Amerika,
sp. 782), S. de Gáta (se Gáta 1), S. de
Guadalupe
(se Guadalupe 1), S.
Nevada
(se Nevada) och S. de Segura (se
Segura 2). – För återfinnande af några mera
bekanta bergskedjor, i hvilkas namn S. ingår, men
hvilka icke finnas upptagna under hufvudordet,
må nedanstående hänvisningar tjäna. S. Alcaráz
och S. de la Alcúdia. Se Marianska
bergsystemet
. – S. de Aracena.
Se Aracena och Marianska bergsystemet.
S. Bullones. Se Musa 1. –
S. del Cabo de Gáta. Se Gáta 2. – S.
del Campo
, S. Cerezuela el Puela, S.
Chica
. Se Córdoba 6. – S. de Cibao.
Se Haïti, sp. 1054. – S. de Cochabamba.
Se Amerika, sp. 782. – S. de
Famatina
. Se Famatina och Amerika,
sp. 782. – S. de la Gigantea. Se
Kalifornien, sp. 621. – S. de Ischilin. Se
Córdoba 6. – S. Madre (occidental
och oriental). Se Mexico, sp. 345, 346.
S. Madrona. Se Marianska
bergsystemet
. – S. Maestra. Se Cuba. –
S. Maraguaca. Se Parima. – S. de
Merida
. Se Amerika, sp. 783. – S. de
Monte Cristi
. Se Haïti, sp. 1054. – S.
del Monte Diabolo
. Se Coast range.
S. Morena. Se Marianska
bergsystemet
. – S. de Nayarit. Se Mexico,
sp. 346. – S. Nevada de Santa
Marta
. Se Amerika, sp. 783. – S.
Pacaraima
. Se Amerika, sp. 783, och
Pacaraima. – S. de Pedroso. Se
Marianska bergsystemet. – S. de Pocho.
Se Córdoba 6. – S. de Quilino. Se
Córdoba 6. – S. de Quindió. Se
Amerika, sp. 783. – S. Tarahumare. Se
Mexico, sp. 346. – S. de las Villuercas.
Se Guadalupe, Sierra de.

Sierra Leone [sie′- leå′-]. 1. Kuststräckning i Öfre
Guinea i Afrika, från Kap Verga till Kap Mesurado,
med en längd af ungefär 440 km. Gränsen mot det
inre landet är obestämd. Landet ligger på södra
sluttningen af Guineas högslätt, som sträcker sig
ända fram till hafvet och blott på några ställen
lämnar låga, smala stränder. Det är till stor
del bevuxet med nästan ogenomträngliga skogar,
där det finnes utmärkta byggnadsmaterialier och
färgträ. Jorden är mycket fruktbar; klimatet är
hett och ytterst osundt vid kusten, men betydligt
sundare och mildare i de högre bergstrakterna inåt
landet. Befolkningen utgöres hufvudsakligen af
negrer (se vidare Guinea). S. upptäcktes 1447 af
portugisen Alvaro Fernandez, och 1462 kom Pedro
de Cintra till trakten af nuv. Monrovia. Denne gaf
kusten dess namn (Lejonbergskusten) till följd af
åskvädren, som påminde om lejons rytande. – 2. Engelsk
besittning på denna kust, från Kap Sallatuk i n. till
Manoflodens utlopp i s. Gränsen mot Franska Guinea går
i n. utefter floden Stora Scarcies och 100° n. br.,
i ö. är 10° 50′ demarkationslinje, i s. bildar Mano
gräns mot Liberia. Areal omkr. 80,300 kvkm. S. är
administrativt deladt i två områden: kolonien S. och
protektoratet S. Den förra består af kustbältet med
utanför liggande öar, Sherbro m. fl., samt har en
bredd af 13–33 km. och en areal af 10,360 kvkm. 75,572
inv. (1911), hvaraf 702 hvita. Protektoratet omfattar
hela det inre landet med en areal af 69,930 kvkm. och
1,327,560 inv. (1911). Kusten (290 km.) är starkt
sönderskuren, de östra och norra delarna fyllas af
utlöpare från Futa Djallons berg, hvarifrån flera
floder strömma ned mot den sanka kusten (utom ofvan
nämnda gränsfloder bl. a. Lilla Scarcies, Rokell och
Sulima, i sin öfre del kallad Moa, af hvilka några ha
breda mynningar, men ingen är segelbar förrän ofvan de
fall, som bildas af strandterrasserna. Klimatet är
mycket osundt och dödligheten stor, särskildt bland
barnen. I hufvudstaden, Freetown, var födelsetalet
1912 17 och dödstalet 23 pro mille. Där är årsmediet
26,8° och nederbörden 3,800 mm. Af vilda djur märkas
elefanter, som dock bli allt sällsyntare, bufflar,
leoparder, vargar, antiloper, gorillor och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free