Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigurd fostre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
467
Sijt-kales-Sikher
468
der Eddaliederen (1887), Heldensage (i Pauls
"Grundriss der germanischen philologie", bd 2, 1890;
2:a uppl. 1898). S. har dessutom utgett en textupplaga
af "Kudrun" (i "Altdeutsche textbib-liothek", 5,
1883; 2:aförbättr. uppl. 1914) samt, i förening
med H. Gering, "Die Heder der Edda" (bd l, text. l:a
hälften, "Götterlieder", 1888) samt Einleitung (1906).
S. Hbrd.
Sijt-kales. Se Mytologi, sp. 176.
Sik, zool. Se Siksläktet.
Sikaban, ö. Se Men ta w i.
Sikanderabad [-doräbä’d], Secunderabad, engelsk
militärstation i indiska vasallstaten Haida-rabad,
9 km. n. om staden Haidarabad, till hvilket
stadssamhälle den räknas. J- F. N.
Sika’ndrä (eng. Secundra), by i United pro-vinces
Agra and Oudh, Indien, 8 km. från Agra med Akbars
mausolé. Denna ligger i en stor park, som omges af
en hög mur af röd och hvit marmor, på hvar och en
af sina fyra sidor försedd med en praktfull portal,
hvarifrån vägar leda till mausolén
Akbars mausolé i Sikandra.
(se fig.), näst Egyptens pyramider den största,
som blifvit uppförd öfver någon människa, och en
af Indiens märkvärdigaste byggnader. Den är fyra
våningar hög, de tre nedre af ljusröd sten, den
öfversta af hvit marmor. Se vidare H. Wacht-meistcr,
’’Turistskizzer från Indien" (1894).
Sikäner (lat. sicäni), Siciliens urinvånare. Se
Sicilien.
Sikar [sikäV], befäst stad i engelsk-indiska
rajputstaten Jaipur. 22,317 inv. (1911).
Sikehamn. Se Kapelludden.
Sikel (hebr. schékel, grek. siklo’s 1. siglofs,
lat. siclus), "vikt", särskildt för guld och silfver
hos hebréer (judar), assyrier och babylonier, under
den äldre tiden, då ännu ädla metaller uppvägdes som
penningbetalning, innan prägladt mynt hade kommit i
bruk. Sikelns penningvärde växlade under olika tider,
men redan i Moseböckerna synes, att det vid tiden
för deras författande var fixeradt med underordnade
penningvärden, dock svårt, nästan omöjligt att
reducera till modernt myntvärde. Rätt tidigt gjordes
skillnad mellan "guldsikel" och "silfversikel" ;
den senare förhöll sig till den förra ungefär som l
till 20. Präglade siklar förekommo, så vidt man vet,
först under makkabéertiden. Sådana finnas ännu kvar af
silfver och koppar fr°n 143 f. Kr. (se M a k k a b é
e r-m y n t med fig.). På Jesu tid var en silfversikel
af samma värde som stater eller 2 dubbeldrachmer,
d. v, s. som 4 drachmer eller denarer (se D
en ar). I Jerusalems helgedom var sikeln (äfven
"halfsikeln" och "kopparsikeln") det gångbara myntet,
som tempelbesökare fingo växla sig till af de på den
yttersta förgården sittande växlarna. J-
&.
Sikeli’a (grek. 2iKeUa), grekiskt namn på Sicilien.
Sikelö, fornnordiskt namn på Sicilien.
Sikem. Se Dina och N a b u l u s.
Sikeå, tullplats och hamn. Se Robertsfors.
Sikfors. 1. Bruks- och landtegendom i Hällefors
och Grythytte socknar, Örebro län, vid Sörälgen och
nära Sikfors station vid Bergslagernas järnvägar,
omfattar 6,33 mtl i Hällefors och 1,2 mtl i Grythytte
socken, tax. till 812,300 kr., samt annan fastighet,
masugn, anriknings- och briketterings-verk, kvarn,
såg och elektrisk kraftstation samt grufvor och
linbana mellan S. och Sirsjöberget, tax. till
377,000 kr. (1914). S. hytta anlades på grund af
1631 meddeladt tillstånd för finnar från Nås att
bygga i strömmen mellan Norr- och Sörälgen. 1650
uppges bergmästaren F. Lybecker som egare, men han
sålde efter ett par årtionden bruket till assessor
H. J. Hildebrand (d. 1714), hvars son och sonson
egde det till 1808, då det genom arf och testamente
öfvergick till släkten Bonde och efter några år
genom köp till kammarherre V. Virgin. 1829 såldes
det till kapten Ax. Uggla, hvilken ökade godset och
ombyggde bruksgården. Hans änka bildade 1872 ett
aktiebolag. Stärbhuset efter sonen öfverintendenten
K. J. R. Uggla samt öfriga meddelegare öfverläto
1895 alla aktierna till Hällefors bruks a.-b. -
2. Vattenfall i Pite älf, Piteå socken, Norrbottens
län, med en fallhöjd af omkr. 20 m. Fallet har de
senare åren utbyggts till en kraftstation, tillhörig
S. kraft-aktiebolag och levererande omkr. 4,900
turbinhäst-krafter, som distribueras till industrier i
trakten, bl. a. till trämassefabrik i Luleå. Stationen
är tax. till 1,197,000 kr.
Sikhall, hamn vid Vänern. Se D a l, sp. 1133.
Sikher (af hind. sikh, sanskr. çikṣa, lärjunge),
ett indiskt religionssamfund. Stiftare af sekten
var Nanak (se d. o.) och läran, delvis utbildad af
Nanaks efterträdare, kodifierad i sektens kanoniska
skrift Granth l. Adi-Granth (d. v. s. den första
boken). Läran innebär i allmänhet ett försök att
upplifva den indiska panteismen (se Vedanta)
och riktar sig härmed såväl emot de moderna indiska
utväxterna af hinduismen (särskildt Çivaismen)
som mot muhammedanismen. Läran är starkt eklektisk
med element hämtade från olika håll, särskildt
från buddismen och andra filosofiska system, men
framför allt från andra religiösa rörelser i det
moderna Indien, hvilka gå ut på att i ett enhetligt
åskådningssätt sammanföra det lika och förenande
i olika religionsåskådningar, särskildt med hänsyn
till uppfattningen af gudomligheten som en. Detta
ena högsta väsen benämnes mest Hari som immanent i
världen, hvilken fattas som en utvidgning (pasara)
af det absoluta. De individuella väsendena äro endast
manifestationer af det absoluta, som framkallar och
tillintetgör dem i ett evigt kretslopp. Själen, som
är odödlig, är en emanation (utflöde) ur det absoluta,
skild från materien, och bestämd att återgå till sitt
ursprung, med nirban (sanskr. nirvaṇa, pal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
