- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
473-474

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sikhstaten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det korintiska området, i v. af Achaia och Arkadien,
i s. af de små staterna Flius och Kleonai, i n. af
Korintiska viken, vid hvilken det egde en med konst
utgräfd hamn. Staden låg i äldre tider på en bördig
slätt, vid foten af en bergshöjd, hvilken tjänade
som borg (akropolis). Men Demetrios Poliorketes,
hvilken 303 f. Kr. gjorde sig till herre öfver S.,
tvang dess invånare att öfverge denna

illustration placeholder

Silfvermynt från Sikyon.

lägre stad och i stället på den rymliga bergsplatån
bygga en ny, hvilken efter sin upphofsman under
någon tid bar namnet Demetrias. Af denna reguljärt
anlagda stad återstå ännu betydande fornlämningar,
bl. a. en tämligen väl bibehållen teater. Utgräfningar
ha på 1880- och 1890-talen företagits af Amerikas
arkeologiska skola i Aten. - Enligt sägnen urspr,
grundlagdt af jonier från Aigialeia, erhöll S. dock
tidigt ett tillskott af dorisk befolkning. På det
Joniska folkelementet grundade sig Ortliagorldernas
envälde, hvilket utmärktes genom mild och vis
styrelse, hvarigenom det äfven egde bestånd i fulla
100 år (ung. 665–565 f. Kr.). Med Orthagoridernas
störtande genom spartanerna ock det doriska elementet
övervikten. Men från denna tid var S. mestadels
ett osjälfständigt bihang till Sparta, tills
dettas öfvermakt bröts af Epameinondas. Däremot
intog det fortfarande en framstående plats som en
hufvudort för konst och industri. Målarskolan i
S. var en af de äldsta och berömdaste i Grekland,
och sikyoniska metallvaror, däribland konstnärligt
gjutna bronsstatyer, för hvilka hufvudsakligen
koppargrufvorna i Asoposdalen lämnade råämnet,
stodo i högt anseende. Bland handtverksyrken var
skofabrikationen ryktbar för sin utsökta elegans. I
B:e årh. f. Kr. vann S. åter en viss politisk
betydelse som medlem af det akaiska förbundet. Efter
Korints förstöring (146 f. Kr.) gynnades staden
af romarna, men tyckes det oaktadt snart nog ha
förfallit, hvartill en härjande jordbäfning bidragit.
A. M. A.

Sikån, revir i Skellefteå öfverjägmästardistrikt,
omfattar af Jokkmokks socken, Norrbottens län,
trakterna vid Sikåns, Vitbäckens och Vargisåns
område n. om Sikån nedom Junka. Det är indeladt i
fyra bevakningstrakter. 110,851 har (1915), hvaraf
100,902 har kronoparker. S-r.

Sil, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 873
har. 238 inv. (1915) Annex till Kinne-Klefva, Skara
stift, Kinna kontrakt.

Sil, flod. Se Minho.

Sila. Se Selaön.

Sila, La, en bergig skogstrakt i Kalabrien,
Syd-Italien, ö. om Cosenza, 60 km. i n. och s., 40
km. i ö. och v. Namnet går tillbaka till den grekiska
forntiden och tillkom då antagligen ett större
område än nu. Trakten lämnade då virke till grekiskt
skeppsbygge, men skogarna ha nu efterträdts
af betesmarker, ehuru en del, statsdomän, har
bibehållits. Medelhöjden är 1200-1300 m.; högsta
punkten är Botte Donato, 1,930 m. I geologiskt
hänseende äro dessa berg, som bestå af granit, gnejs
och skiffer, den italienska halföns äldsta del.
Wbg.

Silamäggi, pass i Estland, besattes i slutet
af okt. 1700 af en rysk styrka, men utrymdes 18
nov. efter en kort strid med svenskarna, ehuru det var
synnerligen väl egnadt för ett hårdnackadt försvar. 30
april 1704 besatte ryssarna bron i passet för att
hindra svenskarna att undsätta Narva västerifrån.
L. W:son M.

Silanion (grek. 2davtcov), grekisk bildhuggare från
Aten, 4:e årh. f. Kr., var en skicklig porträttör. De
arbeten, som gå under hans namn, t. ex. Platon
(i Vatikanen) och Sapfo, äro troligen kopior.
J. C.

Silanus, romersk släkt. Se Junius.

Silao [sila’å] de la Victoria [-tå’ria], stad
i mexikanska staten Guanajuato, vid järnvägen
Queretaro-Leon, från hvilken vid S. utgår en bibana
till den 30 km. aflägsna staden Guanajuato. 32,745
inv. (1910). Silfvergrufvor, textilindustri.
J. F. N.

Silarus, flod. Se Sele.

Silas är i Apg. förkortning af samma namn, som

i N. T:s bref uppträder under namnet Silvanus.
Han var en ansedd predikant och
egde likasom Paulus romersk medborgarrätt samt
sändes efter apostlamötet tillika med Judas (med
tillnamnet Barnabas) af församlingen i Jerusalem
till Antiokia i Syrien (Apg. 15: 22, 27, 32 f.; 16: 37 f.),
var sedan Paulus
följaktig på hans 2:a missionsresa ända till Korint
och namnes därför i 2 Kor. 1: 19. S. nämnes
emellertid också som närvarande vid affattningen af
l Tess. (v. 1), 2 Tess. (v. 1) och l Petr. (5: 12).
E. S-e

Silaus Bess., bot., örtsläkte af fam.
Umbelliferæ, underfam. Apioideæ, med 1 art i Sverige,
S. selinoides, sällsynt förekommande på pilvallar
i Skåne. Det är en glatt, ända till meterhög växt
med de nedre bladen 3 gånger parbladigt delade,
5-12-stråliga flockar af blekgula blommor, med snart
affallande allmänt svepe och enskilda svepen af många,
smala hinnkantade blad; frukten har hvasskantade åsar.
G. L-m.

Silay [sila’j], stad på nordvästra kusten
af ön Negros bland Filippinerna. 22,000
inv. (1903). Sockerrörsodling samt utförsel af socker.

Silben, Os etlimoideum, anat., ett framtill i
hufvudskålens midtlinje, i en utskärning i pannbenet
samt mellan ögonhålorna beläget, tunt, månghåligt ben
(se Hufvudskål, figg. 4, 6 och 7). Dess i bottenmidten
af främre hjärngropen belägna horisontala skifva
släpper genom sina hål fram luktnerverna, hvilka
därnedan i dess labyrintiska hålor (öfre delen af
näshålorna) utbreda sig i en slemhinna. Den forntida
föreställningen, att genom skifvans nämnda hål
vissa hjärnans osunda vätskor utsilades i form
af slem, har gett anledning till benets namn.
G. v. D.*

Silbergroschen, myntv. Se Grosehen.

Silbermann, tysk släkt, berömd inom orgel- och
klaverbyggnadskonsten. Bland dess medlemmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free