- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
513-514

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siljan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afskaffande. - Uppslag till stiftandet af Svenska
allmänna djurskyddsföreningen (1875) gafs af S. och
hans hustru.

Dels för vetenskapliga ändamål, dels för att inhämta
kännedom om undervisningens tillstånd gjorde S. en
mängd utrikes resor, bl. a. 1849-50, med offentligt
understöd, i England och Nord-Amerika. Som svenskt
ombud bevistade han 1854 den internationella
skolexpositionen i London (den första i sitt slag),
hvarvid ej minst den svenska afdelningen, anordnad
af honom, ådrog sig en gynnsam uppmärksamhet.

Af det stora antal skrifter, som af S. utgåfvos,
må här nämnas: Resa i Förenta staterna I (1852, "Om
bildningen och bildningsmedlen i F. st." [ett arbete,
som, varande det första i sitt slag, öfver-sattes
på engelska 1853 och tillvann sig en synnerligen
smickrande uppmärksamhet]); II (1854, "Patentväsende
och järnvägslagstiftning i F. st."), Afhandlingar
och smärre uppsatser i fysiska och filosofiska ämnen

(3 hftn, 1854-69), Smärre skrifter rörande uppfostran
och undervisning
(1884) och Handlingar och skrifter
rörande undervisningsväsendet
(s. å.). Därjämte
författade han flera afhandlingar (på svenska,
engelska och franska) i medicinsk statistik, med
särskildt afseende på vaccinationen, minnesteckningar
öfver Berzelius (1849), B. Cronstrand (i dennes,
af S. utgifna, "Efterlemnade skrifter", 1878),
L. J. Hierta (1879) och Em. Swedenborg (1888),
vidare läroböcker i fysik, geometri, aritmetik,
kristendom och svensk statsförfattning (Lag
och rätt. Kort sammandrag af fäderneslandets
statskunskap
, 4:e uppl. 1879), i hvilka man
finner ett stort antal metodiska anvisningar af
högt värde, äfvensom läseböcker för barn samt en
mängd afhandlingar och uppsatser i tidskrifter
(Vet. akad:s publikationer, "Framtiden", "Läsning
för folket") och tidningar. 1895 utkommo S:s
Efterlämnade småskrifter i pedagogiska ämnen. Jfr
K. P. Arnoldson, "P. A. S., svenska folkets lärare"
(1892)..
-r.*

Si-l-kade, turk. Se Hedjra.

Silk-cotton-tree [-kå’tn tri’], eng., bot. Se Ceiba.

Silke. 1. Se Sidenindustri och Silkesodling. -
2. Konstgjordt silke. Se Konstsilke.

Silkeborg, stad i Jylland vid Gudenaas utlopp i
Silkeborg Langsö, omges af skogar och ligger blott
10 km. från Himmelbjerget. S. leder sitt ursprung
från ett pappersbruk, som M. Drewsen grundlade
1844, blef 1855 egen kommun, handelsplats med
1,204 inv. 1877 fick det egen kyrka och blef 1899
stad. 9,178 inv. (1916). Staden är stadd i stark
utveckling, har 2 banker och 1 sparbank, svinslakteri,
klädes- och trikåfabrik, maskinfabrik och flera
andra fabriker. Pappersbruket nedlades 1889, men
öppnades ånyo 1894. Lärarseminarium samt Theodora
Langs stora komplex af flickskolor med gymnasium och
seminarium; lungsotssanatorium, vattenkuranstalt
(2 km. från staden). S. är regelbundet byggdt med
breda gator; på torget framför rådhuset restes 1892
en staty af M. Drewsen, stadens grundläggare. 1871
förenades S. med Skanderborg genom en järnväg, som
1879 fortsattes v. ut till Herning; 1908 byggdes en
järnväg i n. ö. till Langaa, och f. n. (1916) håller man på att anlägga
en bana, som kommer att förena S. med Bramminge
i s. ö. samt därigenom med Esbjerg. Staden
är uppkallad efter en borg, som 1414-1536
tillhörde biskopen af Aarhus och förstördes 1726.
E. Ebg

Silkeborg Langsö, insjö. Se Langsö 1.

Silkesalg, bot. Se Heterocontæ.

Silkesbomull, bot. Se Kapok.

<b>Silkesbomullsträd,<b> bot. Se Bombacaceæ

Silkesfjärilar, zool., kallas de fjärilar af
spinnarnas (se d. o.) underordning, hvilkas larver
(silkesmaskar) vid sin kokongspinning frambringa för
människan användbart silke. De tillhöra familjerna
Bombycidæ och Saturniidæ. Den viktigaste och i
användningen äldsta är mullbärssilkesfjärilen
l. mullbärsspinnaren, Bombyx (Sericaria) Mori,
tillhörande den förra familjen. Det är en sannolikt
från Kina härstammande gulhvit fjäril med mer
eller mindre tydliga mörkare tvärlinjer öfver
framvingarna, 4-4,5 cm. vingbredd, tjock, klumpig
kropp samt svarta kamtänder på antennerna hos båda
könen. Larven erinrar genom sina utvidgade främre
leder samt genom sitt spetsiga analhorn nära bakändan
snarare om en snabelsvärmarlarv af släktet Deilephila
än om en spinnarlarv. Den är till färgen gråhvit, med
några bruna och rödgula fläckar på ryggen. Dess enda
föda äro bladen af hvita mullbärsträdet. (Se fig. i
art. Silkesodling, där äfven fjäriln är afbildad.) -
De öfriga silkesfjärilarna tillhöra fam. Saturniidse
och ha redan omnämnts dels under Påfågelspinnare, dels under Eksilkesfjäril. - Jfr Silkesodling.
G. A-z.

Silkeshare, zool. Se Angorakanin.

Silkeshårig, bot., säges om en växtdel, som är beklädd
med mjuka, luftfyllda, tilltryckta hår, gifvande
växtdelen silkesglans. Exempel härpå äro bladen
af Potentilla anserina, Salix repens, Leucadendron
argenteum
m. fl. G. L-m.

Silkeshägern, zool. Se Hägrar.

Silkeshöns, husdjurssk., härstamma från östra
och sydöstra Asien, hvarifrån de redan i början af
1800-talet infördes till Europa, där de användas som
lyxfåglar och äro ytterst sällsynta. Fjäderbeklädnaden
är med undantag af stjärtens dunlik och
mjuk som silke. Lefvande vikt 1 1/4 - 1 3/4 kg.
H. F.

Silkeskungen. Se Lister, S. C.

Silkesmask, zool. Se Silkesfjärilar och
Silkesodling.

Silkesmusseron, bot. Se Musseron.

Silkesnoils l. Stumba. Se Sidenindustri.

Silkesodling omfattar afvel af silkesmask och
har till uppgift att framställa silke, d. v. s.
det spånadsämne, hvaraf siden tillverkas. Silket
utgöres af trådar, hvarmed silkesmaskar,
larverna af vissa nattfjärilar, tillhörande spinnarnas
familj, Bombycina, omspinna sig vid förpuppningen.
Som silkesmaskar används i främsta rummet
mullbärsspinnaren l.
mullbärssilkesfjärilen, Bombyx Mori (se fig. och
Silkesfjärilar), som är inhemsk i Kina och
hvaraf flera raser odlas, men därjämte användas
äfven den i Kina högt skattade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free