- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
521-522

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silkespapper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den föregåendes syssling, ämbetsman, i. 15 febr.
1816 i Stockholm, d. där 8 febr. 1902, blef
1834 student i Uppsala, där han 1836 aflade
examen till rättegångsverken, och utnämndes 1843
till vice häradshöfding. Redan 1835 hade han
inskrifvits som e. o. kanslist i Statskontoret, och
han avancerade där steg för steg, tills han 1870
förordnades och 1874 utnämndes till president.
1885 tog han afsked från ämbetet, dess siste
innehafvare. S. var dessutom sekreterare i
statsutskottet vid riksdagarna 1853-54 och 1856-58
samt kamrerare vid Vet. akad. 1862-74. Han
satt som led. i kommittéerna ang. hospitalsväsendet
(1869) och löneregleringen för ämbetsverken
(1874; sedan 1875 ordf.). – 4. Herman Gustaf
af S., den föregåendes kusins son, marinmålare,
f. 20 maj 1857 i Stockholm, d. där (genom
själfmord) 29 dec. 1908, blef 1876
underlöjtnant vid Flottan, där han avancerade till
kommendörkapten af 1:a graden (1901). Bland hans
arbeten märkas Flottparad i Kiel vid
Kejsar-Vilhelms-kanalens invigning (1895; k. slottet i
Berlin), Stockholms ström (konungen af Rumänien)
samt Forcera! och Motiv från västkusten (konung
Oskar II). 1-2. –rn.* 4. J. K-e.*

Sillén, Karl (Carl), musiker, f. 1818, d. 20
dec. 1888 i Stockholm, tog musikdirektörsexamen
1840, var 1858-86 lärare i pianostämning vid
konservatoriet i Stockholm och från 1861 Mus.
akad:s kamrerare. Han utgaf Rytmiska tonscalor,
öfversatte Beyers pianoskola (1857), uppfann en
graderad kromatisk stämgaffel och en stämnyckel
äfvensom ett instruktionsinstrument för stämning
m. m. Han egde i många år ett pianoinstitut i
Stockholm. S. blef 1857 led. af Mus. akad. A. L.*

Sillén, Oskar Karl Gustaf, handelstekniker,
högskolelärare, f. 29 nov. 1883 i Uppsala,
aflade studentexamen där 1902, genomgick 1902-03
C-kursen vid Frans Schartaus handelsinstitut
och idkade som stipendiat från nämnda institut
1903-05 studier vid Handelshögskolan i Köln, där
han aflade diplomexamen 1905. Etter att ha
innehaft anställningar dels i London, dels som
sekreterare vid Sveriges allmänna exportförening i
Stockholm anställdes han 1906 vid A.-b. Separators
Stockholmskontor och blef 1907 prokurist och
souschef vid Alfa-Laval-Separator i Berlin. 1911
kallades han till docent i handelsteknik vid
Handelshögskolan i Stockholm, förordnades 1912 af
Stockholms handelskammare till autoriserad revisor och
utnämndes 1915 till professor i handelsteknik vid
nämnda högskola. Utom sin föreläsningsverksamhet
där har S. varit en mycket anlitad föreläsare i
handelstekniska ämnen såväl i Stockholm som i
landsorten på uppdrag af olika handelskammare
m. fl. S. har haft flera offentliga uppdrag rörande
bokföring och dithörande frågor. Så biträdde han
1913 vid en utredning ang. omläggning af
bokföringen för Stockholms stads förråd, utarbetade
s. å. förslag till partiell omläggning af k. telegrafverkets
centralbokföring, verkställer sedan 1913
jämte två andra kommitterade förberedande
undersökningar ang. förändrad bokföring för statens
skogar och domäner, utarbetar sedan 1915,
likaledes jämte två andra kommitterade, förslag till
omorganisation af bokföring och själfkostnadsberäkning
vid Statens järnvägars centralverkstad i
Örebro samt sedan 1915, förslag till förändrad
bokföring vid Tullverket. På enskildt uppdrag har
S. biträdt vid omorganisation af bokföring etc. vid
en stor mängd industriella företag och grosshandelsfirmor
samt verkställt ett flertal utredningar i
finansiella o. d. spörsmål. Genom sin verksamhet
som lärare, föreläsare och sakkunnig på det
handelstekniska området har S gjort en betydelsefull
insats i vårt ekonomiska lif som banbrytare för en
modernare och rationellare handelsteknisk organisation.
S. har af trycket utgett bl. a. Genvägar
och kontrollmetoder vid räkning (1912), Grunddragen
af industriell själf kostnadsberäkning (1913),
Moderna bokföringsmetoder I (1915; 2:a uppl. 1916)
samt Affärsföretagens soliditet (1915). Å. W:son M.

Siller (grek. si′lloi). Se Grekiska litteraturen,
sp. 210, och ”Sillographorum græcorum
reliquiæ” (Leipzig, 1885).

Sillerud, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. 41,418 har. 3,023 inv. (1915). S. utgör
ett pastorat i Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.

Sillery [sillri], by i franska dep. Marne, 8
km. s. ö. om Reims, har sedan långt tillbaka
varit berömdt för sin champagne, hvilken dock
numera säljes som lätt fruntimmersvin och står
lägre i pris än t. ex. champagnesorterna från
Reims.

Sillery [sillri], Nicolas Brulart, markis
de, fransk statsman, f. 1544, d. 1624, blef 1573
medlem af Parisparlamentet, användes af Henrik
III och Henrik IV i maktpåliggande diplomatiska
uppdrag samt utnämndes 1604 till storsigillbevarare
och 1607 till kansler. Han hörde till dem
bland Henrik IV:s rådgifvare, som i motsats till
Sully ifrade för förbund med Spanien och kamp
mot kättarna. Under Ludvig XIII:s minderårighet
bibehöll han till en tid sitt inflytande. Några
månader före sin död föll han på Richelieus
föranstaltande i onåd. N. H-tz.

Sillfiskar, Clupe’idæ, zool., en till blåsmunnarnas
afdelning af fiskarna hörande familj, som
kännetecknas däraf, att hithörande fiskar äro
mjukfeniga, att simblåsan står i förbindelse med
tarmkanalen, att buken vanligen är hoptryckt till
en mer eller mindre skarp köl, att kroppen utom
hufvudet är klädd af stora, lätt affallande fjäll,
att fettfena och skäggtömmar saknas, att gällocken
äro fullständiga och gälöppningarna stora, att
magen är försedd med blindsäck, att blindtarmarna
äro många och att äggstockarna äro försedda
med äggledare. Sällskaplighet är för familjen
ett utmärkande drag, och sillfiskarna uppträda
ofta i ofantligt stora stim och ge då upphof till
de största fisken. De förekomma mest i hafvet,
men några arter äro verkliga sötvattensfiskar.
Ett flertal af de i hafvet lefvande arterna vandrar
för sin lek upp i färskt vatten. I hafvet ha
sillfiskarna stor utbredning i både varma och kalla
regioner. Till familjen höra sillsläktet
(Clupea), som omfattar vanliga sillen, skarpsillen l.
hvassbuken, sardinen l. pilcharden och majfisken
m. fl. (om dessa se vidare Sillsläktet). Till
denna familj räknas vidare stamsillsläktet
(Alosa, ett undersläkte till Clupea), äfven upptaget
som undersläkte till sillsläktet (se d. o.),
innefattande engelsmännens och amerikanarnas shad,
ansjovissläktet (Engraulis; se Ansjovis)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free