- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
553-554

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silursystemet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Silvanus-Silvius

framställdes som en skäggig man med en pinje-krans
i håret och en trädgårdsknif i handen; ofta bär han
om halsen ett skinn fylldt med frukter och

<bildtext>
Silvanus, marmorstaty från antiken.
</bildtext>

följes af en hund (se fig.). Han förväxlas stundom med
den fornitaliske guden Faunus eller den grekiske Pan.
(J-C.)

Silvanus, stiftare af paulicianernas sekt. Se
Paulicianer, sp. 264-265.

Silva plana, luftkurort i öfre Engadindalen
i schweiziska kant. Graubünden, ligger
mellan två sjöar: S.-sjön (1,791 m., 265 har)
och Campfèrsjön (1,790 m. ö. h., 55 har). 314
inv. (1900). Här börjar alpvägen öfver Julierpasset.
J. F. N

Silvela, Agustino Francesco, spansk politiker,
f. 1843 i Madrid, d. 1905, var verksam som
advokat och politisk skriftställare, men väckte
först 1869 större uppmärksamhet genom ett tal för
frihandeln. S. invaldes i cortes, där han till en
början tillhörde det äldre liberala partiet. Han
var understatssekreterare i den första ministären
under Alfons XII:s regering. I Martinez Campos’
ministär ingick S. 1879 och fungerade 1883–84 som
justitieminister i Cánovas’ ministär. I den senares
ministär var S. inrikesminister 1890–91, men på
grund af meningsskiljaktighet med den härsklystne
Cánovas afgick S. äfven och spelade sedan under
den förres lifstid ingen större aktiv politisk
roll. Efter Cánovas’ död erkändes S. som ledare för
det konservativa partiet, i själfva verket som skapare
af den nyare konservativa partigrupperingen. Efter
Sagastas fall var S. konseljpresident mars
1899–nov. 1900 och ånyo 1902–juli 1903. S:s
stora parlamentariska begåfning, särskildt hans
utomordentligt skickliga anfall på motståndarna,
gjorde honom mera lämpad till oppositionsledare än
regeringschef. S. var en lysande talare och tog 1893
inträde i Spanska akad. med ett tal öfver El mal gusto
literario en el stglo XVII.
Utom annat
publicerade han El senor rey don Filipe IV y su tiempo
(1885). E. N-nn. Ad. II-n.

Silver city [si’lve si’ti], stad i
nordamerikanska staten New Mexico, vid
en bibana från södra Pacifikbanan, 1,812
m. ö. h. 3,217 inv. (1910). Silfvergrufvor.
J. F. N.

Silver Island-befästningarna [silver ailend-], i
Kina. Se Kina, sp. 51.

Silverius, påfve 536–537, son af påfven Hormisdas,
afsattes af Belisarius, enär han ämnade öfverlämna
Rom åt den gotiske konungen Vitigis, samt deporterades
till Mindre Asien. Af sin efterträdare Vigilius dömdes
han ännu en gång och förvisades till ön Pandataria
där han dog.

Silverstolpe. Se Silfverstolpe.

Silverton [si’lveton l. si’lvetn], bergverksort i
yttersta västern af Nya Syd-Wales, 25 km. från
Syd-Australiens gräns, vid den till Broken hill
förande järnvägen. Platsen blef ryktbar genom de
där på 1880-talet gjorda silfverupptäckterna. Vid
Euriowie l. Poolamacca, omkr. 80 km. n. ö. om S.,
ha senare upptäckts rika tennmalmsfyndigheter.

Silves [si’lves], hamnstad i portugisiska
distriktet Faro (Algarve), vid kustfloden
Arade. 9,919 inv. (1911). Det var Algarves forna
hufvudstad och har intressanta befästningar
från morernas tid och en gotisk katedral. I
trakten ligga stora skogar af korkek.
J. F. N.

Silvester, påfvar. Se Sylvester.

Silvester, rysk munk, d. omkr. 1566, kom 1547 till
Moskva, där han i början fick ett stort inflytande
öfver tsar Ivan den förskräcklige, tills han föll i
onåd 1560. Han aflägsnades till Kirillo-Bjelozerska
klostret, där han som munk antog namnet Spiridon.
Åtskilliga uppgifter om honom i
furst Kurbskijs historia äro icke bestyrkta. Han
författade det faderliga testamente, som utgör
slutkapitlet i "Domostroj" (se d. o.), och torde
ha deltagit i redigeringen af detta märkliga verk.
A-d J.

Silvester [si’lviste], Henry Robert, engelsk läkare,
sedan 1853 praktiserande i London, framlade i The new
physiological method of restoring apparently drowned
and dead
(1858) först den s. k. Silvesterska metoden
(se därom Drunkning, sp. 906).

Silvesters orden (Sylvesters orden). Se Gyllene
sporren
.

Silvestre [-ve’str], Paul Armand, fransk
skriftställare, f. 1837 i Paris, d. 1901 i Toulouse,
var sedan 1892 inspektör öfver de sköna konsterna,
hörde till "les parnassiens" (se d. o.) och
offentliggjorde 1866-92 ett stort antal formellt
framstående, fint kända diktsamlingar, många band
berättelser i frivol och om Rabelais påminnande stil,
urspr, införda i tidningar, det konstkritiska verket
Le nu au solon (sedan 1888 årligen ett bd), dramatiska
stycken, af hvilka Grisélidis (1891) och Sapho (1893)
spelades på Théâtre francais, operatexter, Portraits
et souvenirs
(1866 -91) m. m.

Silvius, rom. myt., uppges vara son af Aeneas
och Lavinia och blef efter sin halfbroder Ascanius’
död konung af Alba samt stamfader för Silviernas ätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free