Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simdräkt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Simferopol [-å’pål], lillry. Symferopil,
hufvudstad i ryska guv. Taurien, naturskönt
beläget på sydvästra Krim, vid floden Salgir och
Charkov–Sevastopol-banan. 71,755 inv. (1912). Staden
består af en europeisk (rysk) del, välbyggd, af
sten, och tatarstaden, med trånga och smutsiga
gator, mest bebodd af tatarer och judar; den har
en mängd gudstjänstlokaler för olika bekännare,
2 gymnasier, ett tatariskt och ett ortodoxt
seminarium, ett naturhistoriskt och ett historiskt
museum samt ett naturvetenskapligt sällskap,
som utger handlingar. S. har betydande trädgårds-
och fruktodling, men ringa industri. Handel med
jordbruksprodukter. I grannskapet låg den lilla
fästningen Neapolis, som anlades långt före den
kristna tidräkningen och stod kvar till slutet
af 200-talet e. Kr. Senare anlades tatarstaden
Akmedschid (Akmedsjid), som på 1600-talet
var residens för kanens högste befälhafvare. 1736
togs och brändes staden af ryssarna, och 1784, sedan
Krims eröfring fullbordats, fick den sitt nuv. namn.
(J. F. N.)
Simfåglar, Natatores, zool. Under denna benämning
sammanförde den äldre fågelsystematiken
peli-kanfåglar, måsfåglar, gumpfotingar och
andfåglar, hvilka numera bruka fördelas på
skilda ordningar, emedan de egenskaper, som för
dem äro gemensamma, uppfattas som en produkt af
likartadt eller öfverensstämmande lefnadssätt
och ej beroende på ett närmare genetiskt samband.
L-e.
Simfötter hos fåglarna benämnes den fotform, som
utmärkes genom korta tår och en liten eller ingen
baktå och genom förekomsten af en simhud, som förenar
de tre främre tårna sinsemellan. L-e.
Simgördel. Se S i m k u n n i g h e t, sp. 569.
badet i Stockholm uppfördes med en simhall af 23V2
m. längd. I Stockholm finnes sedan 1906 ytterligare en
simhall af samma dimensioner, nämligen Mälarbadet. I
Norrköping uppfördes 1915 -16 den tredje simhallen. I
öfrigt finnas i landet endast smärre "simhallar", som
äro mycket litet tillfredsställande för simidrottsligt
bruk. E. B-11.
Simhäsana-dvätrirhcikä (sanskr., eg. Lejonsätets,
d. v. s. tronens, 32 berättelser) är en indisk
berättelse- eller sagosamling, som föreställes
berättad af konung Vikramas eller Yikramädityas tron
(eller rättare af de 32 omkring densamma anbragta
kvinnliga statyerna) för konung Bhoja af Avanti;
den kallas äfven Vikrama-carita (sanskr. = Vikramas
lefnad). Den är utgifven af Jibänanda Vidyäsägara
(1881). Jfr A. C. Burnell, "A classified index to the
sanskrit Mss. in the Palace ät Tanjore" (1880), och
Weber, "Uber die Simhäsanadvätriri^ikä" (i "Indische
studien", bd 15, 1878). K. F. J.
Simhoppning. Se Simidrott, sp. 567.
Slmia, zool. Se Orang-utansläktet.
Simidrott, alla de olika öfningar, som kunna utföras i
vattnet af en simkunnig människa (jfr Simkunnighet),
torde vara den tidigast öfvade af alla idrotter,
liksom den är den tidigast organiserade af de moderna
idrotterna. Bad och simning voro väl kända af de
äldsta kulturfolken. De forntida egypterna icke blott
badade i floderna (jfr bibelns berättelse om Faraos
dotter, som gick till floden för att bada), utan lärde
sig ock att simma, såsom framgår af berättelsen, att
barn af förnäma familjer uppfostrades tillsammans med
kungabarnen och lärde sia: bl. a. att simma. Äfven
babylonier och syrier idkade i forntiden bad i det
fria, och det råder intet tvifvel om, att kun-
Fig. 1. Assyrisk relief skulptur från omkr. 880
f. Kr., framställande simmande människor och visande
flera olika
simsätt.
Simhall, öfverbyggda badbassänger (simbassänger),
hvilkas storlek och öfriga anordningar äro sådana, att
de möjliggöra utöfvandet af simidrott. I regel byggas
simhallar i samband med större varmbadinrättningar,
enär på så sätt uppvärmningen af den stora
vattenmassan i bassängen underlättas. I England är
det dock rätt vanligt, att simhallar byggas utan dylik
kombination med varmbadinrättningar, och simhallsbadet
är i Storbritannien den ojämförligt mest använda
formen för folkbad, hvilket framgår redan af det stora
antalet simhallar i de engelska städerna. Enligt
en 1913 offentliggjord officiell förteckning öfver
kommunala simhallar i England funnos i London 115,
i Manchester 33, i Liverpool 15, i Birmingham 14,
i Leeds 14, i Bradford 13, i Salford 11 o. s. v. -
I Sverige byggdes den första för simidrott tjänliga
simhallen först 1903, då Central-
skapen i simning var allmänt spridd bland
folket. Assyriska skulpturer lämna nämligen de äldsta
direkta vittnesbörden om simning. Det är därvid
särskildt ett slags farkoster af luftfyllda skinn,
som begagnades af fiskare och andra, långt innan
verkliga båtar voro i bruk, hvilkas användning ger
stöd för, att simningen var känd äfven i de allra
äldsta tiderna. Åtskilliga assyriska skulpturer
i British museum från omkr. 880 f. Kr. framställa
simmande människor (se fig. 1). Man lägger märke till,
att flera af de framställda figurerna inta alldeles
lika ställningar som dem, hvilka illustrera kast-sim
och bröstsim i våra nutida simböcker. Icke heller
för de västsemitiska folken var simningen främmande,
hvilket framgår redan af det faktum, att i bibeln
på ett och annat ställe en simmares rörelser tas upp
till liknelser för att göra språket mer lefvande och
handlingen mer åskådlig. Hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
