Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simkunnighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21,17 proc. och för läroverken 69,08 proc. På
landsbygden utgöra de simkunniga i folkskolor
17,92 proc. och i läroverken 64 proc., i städerna
resp. 27,13 proc. och 69,34 proc. Folkskolor
och läroverk tillsammans - d. v. s. småskolor,
döfstumskolor, blindskolor och liknande skolor
undantagna - visa en simkunnighetssiffra af 28,22
proc. Räknar man enbart landsbygdens folkskolor
och läroverk är motsvarande procenttal 18,49
proc., och räknar man enbart städerna, får man
ett simkun-nighetstal af 40,56 proc. Gossarna
visa större simkunnighetstal än flickorna,
och detta gör sig särskildt i hög grad
gällande i skolor för folkundervisningen
såväl i städerna som på landsbygden.
E. B-ll.
Simla [si’mla], stad i indobrittiska
divisionen Delhi, Punjab, bildar med sin omgifning
ett distrikt, 261 kvkm., med 39,320 inv. (1911). På
grund af sitt behagliga klimat (juli 20° och jan. 5°)
är staden under den heta årstiden talrikt besökt och
sedan 1864 vicekonungens sommarresidens. Stationen
ligger på ett utsprång af nedre Himalaya på en
höjd af 2,000-2,600 m. ö. h., högst i ö., där de
flesta bungalows ligga. Vicekonungens hus ligger
på Observatory hill. Det första europeiska huset i
S. byggdes 1819, och staden har småningom blifvit den
förnämsta sundhetsstationen för indiska ämbetsmän,
med två större sjukhus, flera skolor, teater,
konsertsal, många kyrkor, bibliotek och andra
institutioner, bl. a. indiska meteorologiska
departementets centralanstalt, hvarifrån
väderleksmeddelanden utsändas till hela Indien. 5
km. v. om S. ligger lägerplatsen Jatogh.
Simla. Se Semla.
Simle, no., renko.
Simlinge, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs härad.
680 har. 262 inv. (1915). Annex till Bösarp, Lunds stift,
Skytts kontrakt.
Simmagister. Se Simpromotion.
Simmande hufvudet, zool. Se Klumpfisksläktet.
Simmare, tekn. Se Simapparat.
Simme [si’m-], flod. Se Simmental.
Simmel [si’m-], Georg, tysk filosof,
f. 1858 i Berlin, blef privatdocent,
sedermera e. o. professor i Berlin och 1914
ord. professor i Strassburg. Han är en af det
nutida Tysklands skarpsinnigaste tänkare och
har utvecklat mångsidig filosofisk forskning. I
början utvecklade han en åsikt, som sedan kallats
"pragmatismen", och gjorde därvid gällande, att
de sanna föreställningarna grunda sig på
ett biologiskt urval, hvarvid släktets
intressen bestämma skillnaden mellan sant och
falskt. En liknande relativism gjorde han vid
denna tid gällande äfven inom etiken, i det han
förnekade möjligheten af en vetenskaplig
värdesättning af de mänskliga handlingarna.
Men längre fram, efter
1900, har han öfvergått till en absolutistisk
ståndpunkt, som erkänner ett "de ideella innehållens
rike" och "ideala fordringar" med öfverindividuell
giltighet. Först dokumenterade sig S. som sociolog med
Über soziale differenzierung (1890; 4:e uppl. 1910)
och Das problem der soziologie (i Schmollers
"Jahrbücher", 1894); sedermera utgaf han Soziologie
(1908). Han försvarar sociologiens själfständighet
som en rent formell disciplin, hvilken handlar om
formerna för människornas inbördes förhållanden
och samverkan. Däremot har denna vetenskap att
h. o. h. bortse från samhällslifvets innehåll. I
Einleitung in die moralwissenschaft (1892;
3:e uppl. 1911) bestämmer han moralvetenskapens
uppgift som en beskrifning af det gifna etiska
lifvet och underkastar sådana begrepp som egoism
och altruism, sedlig skuld och förtjänst, lycka,
kategoriskt imperativ o. s. v. skarpsinnig analys,
noggrant af hållande sig från alla värdeomdömen. I
Die probleme der geschichtsphilosophie (1892; 3:e
uppl. 1907) uppställer han som denna vetenskaps
uppgift att lämna en historiens kunskapsteori och
sålunda besvara frågan: huru är historien såsom
vetenskap möjlig? Samma uppfattning, som Kant gjort
gällande om matematiken och naturvetenskaperna såsom
grundade på aprioriska förståndskategorier, genomför
S. här rörande historien, hvilken enligt hans åsikt
principiellt är något annat än en afbildning af
den upplefda verkligheten. Den är liksom naturen en
skapelse af människotanken, som med det "historiska
a priori" som funktionsformer syntetiserar de
isolerade historiska fakta. Han förnekar historiska
lagar, som skulle vara analoga med naturlagarna. S:s
Philosophie des geldes (1900; 2:a uppl. 1907) är icke
ett kapitel ur nationalekonomien, utan en historisk
skildring af de fenomen, som penningen framkallat,
och en psykologisk förklaring af dess verkningar
i samhällslifvet och på den enskilde. Bland
S:s många öfriga skrifter må nämnas Die religion
(1906), i hvilken han framställer religionen som
sociologiskt fenomen, Kant-vorlesungen (1903;
3:e uppl. 1913), i hvilka han särskildt utvecklar
betydelsen af ett kunskapsteoretiskt a priori, som
strängt skiljes från det psykologiska subjektet,
Hauptprobleme der philosophie (1910; 3:e uppl. 1913)
och Philosophische kultur, gesammelte essays (1911).
S-e.
Simmengruppen [si’m-]. Se Fribourg-alperna.
Simmental [si’m-], en för naturskönhet och rika
alpbeten berömd dal i västra delen af Berner Oberland
i Schweiz. Den genomflytes af Simme (51 km.), en
biflod till Kander, som faller ut i Thunsjön. Nära
19,000 inv. J. F. N.
Simmentalboskapen, husdjurssk., en af Europas
förnämsta nötkreatursraser, tillhör västra Schweiz,
särskildt kantonen Bern (se Simmental), hvarifrån den
spridt sig öfver hela världen; i Sverige har den dock
aldrig fått fast fot, utan alldeles undanträngts
af andra för svenska förhållanden mera lämpliga
raser. Rasen är storvuxen och har kombinerad arbets-,
göd- och mjölktyp. Fullvuxna kor väga i medeltal 650
kg. och tjurar ända till 1,200 kg. Mjölkafkastningen
per ko och år uppgår i genomsnitt till 3,500 kg. med
3,75 proc. fett. Färgen är gul- eller rödfläckig. Jfr
Galizisk nötboskap och Miesbachboskap. H. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
