Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinnessjukvård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Sinnessjukvård
646
å fristående anstalter ett ej ringa utrymme. Dessa
kommunalanstalter, bland hvilka Stockholms
stads å Långbro, det å Stockholms stads
försörjningsinrättning (Fleminggatan 22) samt
Katarina sjukhus och Göteborgs sinnessjukhus vid
"Gibraltar" äro de förnämsta, voro urspr, afsedda
att vara provisoriska upptagningsanstalter för
sjuka, som i mån af utrymme skulle öfverflyttas till
statshospital. På grund af ännu rådande platsbrist å
statens hospital ha emellertid alla dessa anstalter
kommit att få karaktären af en själfständig kommunal
sinnessjukvård af rätt stort omfång, och det har
t. o. m., hvad hufvudstaden vidkommer, bragts på tal
att h. o. h. lösgöra sinnessjukvården från beroendet
af statsmakterna. De svenska statsanstal-
Medicinalstyrelsen, på hvilken omsorgen om
sinnessjukvården å hospitalen 1876 öfverflyttades,
har förtjänsten af nyssnämnda snabba utveckling
af statens sinnessjukanstalter, och det var under
generaldirektörerna A. A l m é n s (1888-98)
och Kl. Linroths (1898-1913) chefskap och på
deras initiativ, som sinnessjukvårdens kraf på
ett storartadt sätt af riksdagen främjades. Den
något ensidiga hushållning, som utmärkte den
förre, fick under den senare vika för ett vidsynt
tillgodogörande af de sjukes fördelar, sådana
dessa enligt den moderna sinnessjukvårdens friare
och verkligt humana anda behjärtats. Vid Linroths
sida verkade outtröttligt medicinalrådet (1901-09)
J o-hanGeorgSchuldheis(f. 1864, d. 1909).
Fig. 1. En af öfvervakmngsafdelningarna för manliga
patienter å Stockholms hospital (Konradsberg).
terna för sinnessjuka utgöras (enligt K. M:ts
stadga angående sinnessjuka) af dels hospital,
d. v. s. kuranstalter för botliga fall, dels asyler,
d. v. s. vårdanstalter för de obotliga och kroniska
fallen. Denna skillnad mellan hospital och asyler har
dock småningom börjat försvinna, så att tillgängliga
platser numera tagas i bruk utan hänsyn till fallens
akuta eller kroniska art. (I ofvannämnda förteckning
omfattar därför beteckningen hospital flerstädes
"hospital och asyl".)
Förutom statens och kommunernas sinnessjuk-anstalter
finnas för de sinnessjuke jämte en mängd smärre
privathem några anstalter af privat karaktär,
hvilka stå under statens (Medicinalstyrelsens)
kontroll. De förnämsta af dessa äro Solna sjukhem
(urspr. "Tufvan") och Karlshäll. båda i närheten af
Stockholm. Antalet af de å enskilda anstalter vårdade
sinnessjuka utgjorde llö år 1914.
De nya principerna i sinnessjukvården utgingo
under 1880-talet från Tyskland och inneslutas i det
lösenord: "bort med cellerna!", som fr. o. m. denna
tidpunkt kan sägas behärska sinnessjukvårdens senaste
utvecklingsskede. Långt efter den tid, då utdömandet
af tvångströjan och andra grofva former af mekaniskt
tvång begynt inverka mildrande på de sinnessjukes
behandling, fortfor man att isolera de sinnessjuke
i celler och ensamrum, och det gällde på sin tid
som en oe?tergiflig grundsats i sinnessjukvården,
att dylika celler icke kunde undvaras. Genom denna
isolering af de sjuke förvärrades i månget fall deras
oro, benägenheten för sinnesvillor (hallucinationer)
stegrades, hvarigenom våldsamma sjuka gjordes ännu
våldsammare och de ängsliga ännu ängsligare. Äfven
sådana sjuka, som behärskades af förstörelselusta,
osnygghet och andra skadliga tendenser, blefvo under
isoleringen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
