- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
649-650

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinnesslö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

649

Sinnesslö-Sinnett

650

betjäning äfven på mansafdelningarna. Som
öfver-sköterskor och afdelningsförestånderskor ha
skolade sjuksystrar (Sophiahemmet och "Koda korset")
på en del hospital antagit tjänst, och deras hjälp har
äfven inom sinnessjukvården varit ytterst värdefull.

Den friare behandling, som under senare tid införts,
har gjort det nödvändigt att från de sinnessjuke, som
med fördel på detta från isolering och tvång frigjorda
sätt kunna behandlas, afskilja de samhällsfärligare
elementen, bestående dels af sinnessjuka förbrytare,
dels af sinnessjuka med mera framträdande
antisociala och farliga tendenser. För dessa
kategorier, som lämpligen kunna sammanföras under
rubriken kriminalpatienter, ha särskilda anstalter
inrättats i form af annex till större hospital,
nämligen i Växjö, Säter och Västervik. Särskildt
de på sistnämnda platser befintliga äro byggda och
inredda med den fasthet och omsorg, att rymningar ej
böra kunna förekomma, hvadan tillbörlig hänsyn därmed
tagits till samhällets behof af skydd mot abnorma och
sinnessjuka med förbrytarten-denser. För undvikande af
alltför stark anhopning af likartade farliga element
på samma plats göras dessa kriminalanstalter numera
relativt små. Sålunda äro de i Säter och Västervik
anlagda kri-minalafdelningarna afsedda för blott
30. Den i Växjö först inrättade är enligt vunnen
erfarenhet med sina ICO platser för stor. Dit sändas
därför dö relativt ofarliga.

I Sverige begynte de moderna principerna tillämpas på
ett och annat hospital redan i början af 1890-talet,
och som förgångsmän böra nämnas öfverläkaren i Lund
professor S. ö d m a n (se denne) och öfverläkaren
i Kristinehamn Axel Vilhelm E n va 11 (f. 1844,
d. 1912).

En billigare och för vissa kategorier af sinnessjuka
lämpligare vårdform än den slutna anstaltsvården
är den utomlands i rätt stor skala tillämpade
familjevården, hvarmed i Sverige ett första försök
blifvit gjordt i Korsberga socken, Jönköpings län,
hvilket kan sägas i det stora hela ha slagit
väl ut. Familjevården kräfver vissa alldeles
speciella förutsättningar, som funnos för handen
i Korsberga. Sedan nära ett århundrade hade där
befolkningen varit van vid sinnessjuka, enär på denna
ort under tre generationer medlemmar af prästsläkten
P o n t é n intresserat sig för sinnessjukvård
och emottagit till behandling sinnessjuka, som
utackorderades hos ortens befolkning. Förtjänsten
af ofvannämnda lyckade försök att i Korsberga
anlägga en familjevårdskoloni som annex til) Växjö
hospital och af den utveckling från en mera blygsam
början, kolonien undergått, tillkommer öfverläkaren
vid Växjö hospital Emil Vilhelm L i n d e l l
(f. 1854), som alltsedan koloniens tillkomst, 1903,
varit dess läkare. De sjuke, hittili-företrädesvis
patienter från Växjö hospital, emot-tagas på statens
bekostnad för ett med ortens befolkning uppgjordt
pris till inackordering hos traktens småbrukare
och handtverkare; de deltaga i familjemedlemmarnas
vanliga arbeten och dela deras lif, hvarvid de
sjukes vanor och föregående sysselsättning vid
val af inackorderings-ställen så vidt möjligt
tillgodoses. Ett mindre sjukhus har såsom ortscentral
inrättats i själfva Korsberga under ledning af en
föreståndarinna; koloniens hufvudcentral utgöres af
Växjö hospital, dit

patienter, som ej visa sig lämpade för familjevården,
återsändas. Antalet utackorderade utgjorde 1914
152. Det är att hoppas, att samma form af sjukvård
hos oss äfven å andra platser skall finna tillämpning.

De formella bestämmelserna för sinnessjukvården
finnas upptagna i en k. stadga, senast fastställd 14
juni 1901, hvilken innehåller bl. a. föreskrifter
för de sinnessjukes intagning å statens anstalter,
deras utskrifning, ang. anstalternas förvaltning
m. m. En k. kommitté för omarbetandet af denna stadga
är tillsatt, och från denna väntas med snaraste
förslag till en i åtskilliga afseenden förändrad
stadga. Kontrollen öfver sinnessjukvården utöfvas af
Medicinalstyrelsen genom årliga af generaldirektören
eller medicinalrådet för hospitalsärendena förrättade
inspektioner. Dessutom inspekteras dessa anstalter
af en särskild af K. M:t utnämnd cjverin-spektör för
sinnessjukvården, till hvars åligganden det också
hör att utsträcka denna kontroll till den kommunala
och privata sinnessjukvården.

Enligt en af Schuldheis utförd approximativ
räkning utgjorde antalet sinnessjuka i landet 1902
17,300. Den i sammanhang därmed uppgjorda planen
för ett definitivt ordnande af sinnessjukvården
upptog ett antal vårdplatser af 10,425 som
tillräckligt. Denna beräkning utgick från det
berättigade antagandet, att icke alla sinnessjuka äro
i behof af anstaltsvård. Sannolikt var dock detta
antal alltför lågt beräknadt, och äfven sedan den
af riksdagen senast beslutna anstalten i Strängnäs
blifvit färdig och tagen i bruk, är behofvet af ännu
ett större hospital för södra Sverige kännbart.

Utgifterna för sinnessjukvården utgjorde 1914
5,596,451,88 kr. Medelkostnaden för hvarje person steg
pr dag till l,71 kr., pr år till 624 kr. En del af
dessa utgifter täckes af patienternas afgifter. Tre
betalningsklasser finnas: pr dag betalas i l:a klass
2,25 och 3,25 kr., i 2:a klass l kr. och i 3:e klass
0,eo kr. Förmånerna i 2:a och 3:e betalningsklasserna
äro desamma, hvadan ur vårdsynpunkt blott två
klasser: första och allmän klass, finnas. Tredje
betalningsklassen omfattar sådana sjuka, som kunna
förete medellöshetsintyg eller för hvilka kommunerna
(fattig- eller hälsovård) betala.:

Litt.: A. Petrén, "Den sinnessjuke
och samhället" (1913), och B. Gadelius,
"Sinnessjuka och sinnessjukvård" (i Verdandis
småskrifter n:r 154) och "Sinnessjukdomar
och deras behandling förr och nu" (1913).
G-s.

Sinnesslö, Sinnesslöanstalter. Se Idiot och
Idiotanstalt.

Sinnesslöa barns värd. Se Föreningen för sinnesslöa
barns vård.

Sinnesslöhet, med. Se Idioti.

Sinnesstämning. Se Känslostämningar och Sinne.

Sinnesvilla. Se Hallucination och Illusion.

Sinnesyta. Se Sinnesorgan, sp. 630.

Sinnett [si’nit], Alfred Percy, engelsk författare
och teosof, f. 18 jan. 1840, egnade sig åt
tidningsmannayrket, började 1865 utge "Hongkong
daily press" i Kina, var 1868-72 ledarförfattare i
"Standard", lämnade ånyo England för att öfvertaga
det angloindiska organet "The pioneer" och utgaf
1904-07 tidskriften "Broad views". 1879

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free