- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
653-654

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinnesslö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gesnerioideæ, med 20 arter i Brasilien. De motsatta
bladen äro stora. De vanligen stora hvita, violetta
eller rosenröda, klocklika eller trattformiga
blommorna sitta ensamma eller flera tillsammans i
bladvecken. De 4 ståndarna ha upptill sammanhängande
knappar, fruktämnet är halft undersittande, frukten är
en kapsel. S. speciosa, gloxinia, odlas allmänt
som krukväxt i många former

illustration placeholder
Gloxinia hybrida.


och bastarder (Gloxinia hybrida; se fig.) med stora,
praktfulla blommor i olika schatteringar af hvitt,
violett och rödt och vackra, mjukhåriga, köttiga blad.

G. L–m

Sinnlighet. 1. Filos., den sida hos människan,
som till innehåll har den i tid och rum gifna verkligheten,
i motsats mot förnuftet (se d. o.). – 2. Se Sinne.

1. S–e.

Sino (Sin’), it., mus., ända till.

Sinodendron, zool. Se Lucanidæ.

Sinolog [-låg; af Sina, äldre latinis. benämning på
Kina, och grek. lo’gos, lära], kännare af, forskare i
kinesiska språket och litteraturen. – Sinologi,
vetenskapen om kinesiska språket och litteraturen.

Sinon, en släkting till Odysseus, spelar i de
cykliska dikterna liksom hos Vergilius en stor
roll vid Trojas fall. När grekerna hade timrat
den ryktbara trähästen och låtsats draga bort från
Troja, lät S. fånga sig af trojanerna. Så lyckades
han inbilla dessa, att han blifvit öfvergifven
af grekerna och att trähästen vore en tempelgåfva
till Pallas Athena; de införde hästen genom en för
ändamålet gjord bräsch i muren. Men på natten därefter
öppnade S. en lucka i träbelätet och släppte ut de
däruti inneslutne grekiske hjältarna. Jfr Troja.

J. C.

Sinonia, ö. Se Ponzaöarna.

Sinope, turk. Sinob [-nå’p], stad i asiatisk-turkiska
vilajetet Kastamuni, på en halfö, Bostepe, vid
Svarta hafvet, med förträfflig hamn. Omkr. 10,000
inv. Säte för en grekisk ärkebiskop. Handel med
trä, vax, frukt och silke. Den af ett kastell och
murar befästa staden är delad i ett turkiskt och
ett grekiskt kvarter. Urspr. en assyrisk koloni,
vann S. större betydelse, först sedan milesier
intagit det 632 f. Kr., då det blef en medelpunkt
för tonfiskfångsten och handeln på Svarta hafvet samt
moderstad för kolonierna Kotyora, Trapezus, Kerasos
m. fl. Sedan 183 f. Kr. hufvudstad i riket Pontos,

förskönades det med en mängd praktbyggnader, men
förvandlades 45 f. Kr. till en romersk koloni samt
eröfrades af seldschukerna 1214 och af osmanerna

illustration placeholder
Tetradrakm från Sinope. På åtsidan stadsgudinnans bild, på frånsidan Apollons.


1461. 30 nov. 1853 blef i S:s hamn en
turkisk flotta under Osman pascha förstörd af
ryssarna under amiral Nachimov. Under Världskriget
besköts S. 8 jan. 1915 från en rysk eskader.

(J. F. N. L. W:son M.)

Sinovjev, Ivan Aleksejevitj, rysk diplomat. Se Zinovjev, I. A.

Sin-ra, ett rike i Korea (se d. o., sp. 1032).

Sin-šar-iškum, assyrisk konung. Se Assyrien, sp. 258.

Sinsen, storgods i Östre Åkers härad, strax ö. om
Kristiania stadsgräns, eges af familjen Schou. Namnet
S. nyttjas äfven om villatrakten däromkring, med
järnvägs- och spårvägsförbindelse med Kristiania.

K. V. H.

Sinsheim [ṡi’nshajm], stad i Baden, kretsen
Heidelberg. 3,327 inv. (1910). Vid S. utkämpades
16 juni 1674 en oafgjord strid mellan fransmännen
under Turenne och österrikarna under Bournonville.

(J. F. N.)

Sin-šum-lišir, assyrisk konung. Se Assyrien, sp. 258.

Sin-tang. 1. Den östligaste delen af västra distriktet
af nederländska kolonien Borneo. – 2. Stad i nämnda område,
vid floden Kapoeas. 1,222 inv. (1905).

1–2. J. F. N.

Sintenis, Wilhelm Franz, tysk predikant, f. 1794
i Dornburg (Anhalt), d. 1859 som förste predikant
och pastor (sedan 1831) vid Heiligegeistkirche i
Magdeburg. Se Fria församlingar.

Sintenis, Karl Friedrich Ferdinand, tysk jurist,
f. 25 juni 1804 i Zerbst, d. 2 aug. 1868 i Dessau,
vann 1825 i Jena juridisk doktorsgrad samt innehade
1837–41 en professorsstol i Giessen och sedermera
åtskilliga högre ämbeten i de Anhaltska staterna. Han
öfversatte till tyska dels (i förening med C. E. Otto
och B. Schilling) hela "Corpus juris civilis" (7 bd,
1830–33; bd I i 2:a uppl. 1839), dels ock (jämte
Schilling) valda delar af "Corpus juris canonici" (2
bd, 1834, 1837). Af hans eget författarskap förtjänar
ihågkommas det på sin tid högt uppskattade arbetet
Das praktische gemeine civilrecht (3 bd, 1844–51;
3:e uppl. 1868–69).

C. G. Bj.

Sinter, geol., petrogr. Se Kalksinter och Kiselsinter.

Sintlås. Se Handeldvapen, sp. 1312.

Sinto (Shinto), den japanska nationalreligionen. Se bd XII, sp. 1270.

Sintra (ty. sintern), tekn., säges en jord- eller
bergart eller ett mineraliskt ämne i allmänhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free