- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
679-680

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sitta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

679

Sitta-Situation

680

neråt konserter både för violin, altfiol och
violon-cell, orkesterverk, kantater, pianostycken,
sånger m. m. - Hans broder Anton S., f. 1847 i
Prag, har varit konsertmästare på skilda orter,
från 1882 i Helsingfors, där han ock blef dirigent
Tid filharmoniska sällskapet.

Si’tta, zool. Se Nötväcksläktet.

Srttace, zool. Se Papegojor, sp. 1484.

Sitta i orubbadt bo, jur. SeOrubbadt bo.

Sittang [sita~u;ri], Sittaung, Tsit-toung,
flod i Burma, med källor på Sham Karen hills i
divisionen Meiktila i öfre Burma, har först rakt
nordlig riktning, men snart sydlig genom distrikten
Kyaukse, Yamethin i nämnda division och Toungoo i
divisionen Tenasserim, Nedre Burma, följd af järnvägen
Mandalay-Rangoon söderut till Nyaunglebin i distriktet
Pegu. Ända till Toungoo är den ganska j-mal, men
vidgar sig längre ned till 800-1000 m. bredd. Dess
sestuarium i Marta-banviken förändras oafbrutet genom
aflagringar och erosion till följd af den starka
flodvågen. Kanaler förena dess nedre lopp med Irawadi
och Salween, hvarigenom åstadkommits inre vattenvägar
af 600 km. längd. Tidvattnet går upp 100 km. i floden,
som har en länsad af omkr. 600 km.

Sittbad. Se Bad, sp. 614.

Sittben, Os ischiadicum, anat., bakre-nedre delen
af höftbenet. Sittbenet bildar kring höftbenshålet
en nedre begränsning, en båge eller vinkel, med en
vertikalt nedstigande och en horisontal arm. På
gränsen mellan båda armarna finnes en grof knöl,
sittknölen 1. sittbensknölen, som utgör det fasta
stöd under huden, på hvilket kroppen (genom bäckenet)
hvilar vid sittning. Se fig. 15 till art. Ma n n i
sk an. G. v. D.*

Sitte, C a m i 11 o, österrikisk arkitekt och
författare, f. 1843 i Wien, d. 1903, studerade
i sin födelsestad arkitektur, konsthistoria,
fysiologi och musik, blef 1876 direktör för
Staatsgewerbeschule i Salzburg, där han visade sig
vara en utmärkt organisatör, och 1883 direktör för
Staatsgewerbeschule i Wien. Han utförde restaurering
af kyrkor, slott, rådhus. Men framför allt utöfvade
S. en uppslagsrik, väckande och reformatorisk
verksamhet inom stadsplanekonsten. De moderna
synpunkterna inom stadsanläggning äro i första rummet
att till-skrifva hans energiska arbete för skönhet och
konstnärlig tanke i uppgörandet af stadsplaner. Hans
hufvudarbete på detta område är Der städte-bau nach
seinen kunstlerischen grundsätzen (1889, flera
upplagor). Jämte Th. Goeche utgaf han från 1904
månadsskriften "Der städtebau". Själf upp-p-jorde han
utvidgningsplaner för flera städer. Jfr F. Sundbärgs
artiklar "Om stadsplaner" (i "Ord och bild" 1897).
G-g N.

Sitten, stad. Se S i o n.

Sittenfeld [si’ttenfelt], Konrad, tysk skriftställare,
redaktör af "Berliner morgenpost", f. 1862 i Breslau,
spelade under pseudonymen Konrad A l b e r t i en
roll som naturalistisk ytterlighetsman genom romaner
(Wei ist der stärker e?, 1888, Alte und junge,
1889, Das recht auf liebe, 1890, 3:e uppl. 1891, och
Maschinen, 1895, m. fl.) samt teaterstycken (Bröt,
1888, m. fl.) och måttlöst vilda anfall mot P. Heyse
och andra författare.

Sitter, högerbiflod till Thur i nordöstra
Schweiz. öfver floden, vid Teufen (Appenzell),
uppfördes

1908 en bågbro af järnbetong med 79 m. spännvidd och
25,5 m. höjd.

Sittfåglar, Insessores, zool., en af den
äldre systematiken använd benämning för en
fågelgrupp, som omfattar tättingar, skärrfåglar,
partåiga fåglar, roffåglar och duffåglar.
L-e.

Sit ti’bi te’rra le’vis, förk. S. T. T. L., lat.,
"vare dig jorden lätt", hvila i frid! (inskrift
på grafvårdar).

illustration placeholder

Sitting Bull [si’tiŋ bu’l], eng., "sittande tjuren",
nordamerikansk indianhöfding, f. omkr. 1837 i
nuv. Nord-Dakota, var son till en höfding Jumping
Bull ("hoppande tjuren") och vann redan som yngling
stort inflytande bland sioux-indianerna. Han ledde
under inbördeskriget flera indiananfall på nybyggen
i Iowa och Minnesota och utkämpade 1876 sin första
större strid mot de hvite, sedan indianerna vid
Black hills fördrifvits från sina lägerplatser där af
framträngande grufarbetare. Dessa indianer vägrade
att låta transportera sig till en indianreservation,
och då trupper under general A. H. Terry nalkades,
öfverfall S. vid sammanflödet af floderna Big horn
och Little Big horn i Montana Terrys avantgarde
under general G. A. Custer, som omringades af
öfverlägsna indianhopar och massakrerades jämte 264
af sina män. Indianerna jagades därefter norrut af
Terrys trupper, men lyckades rädda sig öfver till
Canada. S. erhöll 1880 amnesti och återvände 1881 till
Förenta staterna, där han från 1883 höll sig fredlig
i indianreservationen Standing rock (i nordligare
delen af Syd-Dakota). Indianernas missnöje öfver en
del jordförsäljningar i trakten jämte kringflygande
rykten om ankomsten af en indiansk Messias, som skulle
förjaga de hvite, vållade 1888 en året därpå växande
jäsning bland indianerna i Dakota, och myndigheterna
beslöto 1890 att af försiktighetsskäl arrestera S.,
som befarades hysa planer på ett indianuppror i stor
skala. Han öfverraskades och tillfångatogs af en trupp
soldater och indianpolis vid Grand river 15 dec. 1890
och dödades s. d. under det tumult, som uppstod,
då hans anhängare i trakten sökte befria honom.
V. S-g.

Sittknölen, anat. Se Sittben.

Sittra, skpsb. Se Spant.

Situation, fr. (af lat. si’tus, läge), läge,
belägenhet, ställning; tillstånd, inbegreppet af de
förhållanden, hvari någon för tillfället befinner
sig; förhandenvarande politisk ställning; spännande
eller pikant handlingsmoment i ett dramatiskt eller
episkt diktverk. - Situationsplan, planritning, som
ger en öfversikt af en terräng eller t. ex. en stad
med vägar, gator, byggnader, vattendrag, skogbevuxna
delar o. s. v. - Situationsstycke, dramatisk dikt,
hvari författaren framför allt eftersträfvat en
detaljerad ut-målning af situationerna, så att
karaktärsteckningen fått en underordnad betydelse. För
dylik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free