Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjevyrev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Sju-Sjukdiet
704
1734, var minister i London 1739-42 och 1743-44 samt
blef senator 1748.
SJU. Se T aisymbolik.
Sjubbsläktet 1. Tvättbjörnssläktet, Pro-cyon, zool.,
ett till fam. Procyonidw, till hvilken fam. dessutom
räknas bl. a. släktena Nasua och Cer-coleptes,
hörande rofdjurssläkte. Det kännetecknas genom en
kort, satt kropp och ett baktill bredt hufvud. Benen
äro jämförelsevis höga och tunna; tårna, särskildt de
främre, äro smärta och mycket rörliga med hoptryckta,
böjda tår. Svansen är cylindrisk. Hithörande arter
finnas i Amerika. Den gulgråa, svartmelerade pälsen
af den nordamerikanska arten
Sjubb 1. tvättbjörn (Procyon lotor).
P. lotor är väl känd i den europeiska
pälsmarkna-dcn. Sitt namn har tvättbjörnen erhållit
af sin besynnerliga vana att doppa födan i vatten och
gnida den mellan f ramtassarna, liksom för att tvätta
den. Den lif när sig af både växt- och djurämnen.
L-e.
Sju-dagars-slaget. Se Nordamerikanska inbördeskriget,
sp. 1166.
Sjuenda, kronopark i ^årdinge och Turinge socknar,
öknebo härad, Södermanlands län, tillhör Stockholms
revir af östra öfverjägmästardistriktet. Den
har bildats dels i enlighet med bestämmelserna i
k. br. 27 okt. 1903, 27 jan. 1905, 19 jan. 1906,
12 maj och 24 nov. 1911 samt 25 juli 1913 genom
inköp helt eller’ delvis af fastigheterna Sjuenda,
Åletorp, Torsäter, Stora och Lilla Byesta, Långbro,
Bankesta, Bilsta, Fredriksberg, Löfsta, Bresta och
Mora, dels äfven därigenom, att enligt bestämmelserna
i k. br. 11 juli 1913 och 24 sept. 1914 vissa delar af
kronodomänerna Eneby n:r l och Ängsholmen förklarats
för kronopark. Kronoparken var 2,844 har vid 1910
års slut. S-r.
Sju för Tebe, sedan gammalt hos oss använd beteckning
för Aischylos’ sorgespel "De sju mot Thebe" (se
Aischylos, sp. 399).
Sjuglasvagnen. Se K ar oss.
Sjuhundra härad, i Stockholms län, ingår i Mellersta
Roslags domsaga och fögderi samt om-
fattar socknarna Skederid, Rimbo. Ro, Fastorna. 29,200
har. 5,223 inv. (1915).
Sjuhundra kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de
nio pastoraten Rimbo med Ro, Husby-Lyhundra med
Skederid, Frötuna, Rådmansö, Norrtälje stad, Länna
med Blidö, Fasterna, Riala med Roslags-Kulla samt
Ljusterö. 97,766 har. 21,784 inv. (1915).
Sju’ja, kretsstad i ryska guv. Vladimir, vid Teza,
biflod till Kljasma och S.-Kinesjma-banan. 22,927
inv. (1900). Goss- och flickgymnasium. Det är en af
centrala Rysslands förnämsta orter för tillverkning
af bomulls- och linnevaror och har äfven en mängd
garfverier och särskildt stor beredning af fårskinn,
ehuru denna industri i stor utsträckning flyttat
ut till omgifvande landskommuner, där nästan
hvarje by har sin specialtillverkning af en mängd
hemslöjdsartiklar.
Sju’jskij, Dmitrij Ivanovitj, rysk furste och
krigare, d. 1613, härstammande från furstarna
af Suzdal, deltog i tsarevitj Fedor Ivanovitjs
fälttåg och resor, blef 1586 vojvod af Kargopol,
men förvisades 1587 till Sjuja (i guv. Yladimir)
af Boris Godunov, med hvilken han sedan försonade
sig och hvars svägerska han äktade. 1606 deltog han
i sammansvärjningen mot den falske Dimi-trij och
förde befälet i flera drabbningar med polackerna,
hvilka han blott en gång lyckades besegra, under
det att hans unge frände, den i folkvisan besjungne
Michail Vasiljevitj Skopin-Sjujskij, gick från seger
till seger. Då denne dött efter ett gästabud hos S.,
misstänktes denne af folket för giftmord och blef så
impopulär, att Zolkiewicz mäktade besegra moskoviterna
vid Klusjino 1610. Han dog i polsk fångenskap. -
En medlem af denna släkt, Vasilij Ivanovitj S.,
blef tsar. Se V a si l i j. A-d J.
Sjukbarack. Se Sjukvård, sp. 727.
Sjukbeslag, veter., ett hofbeslag, som används vid
sjukdomar i hof\Tarna eller för att afhjälpa felaktiga
hofformer och benställningar (se H o f-beslagskonst).
E. T. N.
Sjukbetyg. Se Läkarintyg.
Sjukbärare. e Sjukvårdsmanskap.
Sjukdiét (jfr Diet) är den föda, som vid vissa
sjukdomar bör ges åt den sjuke. En dylik diet måste
gifvetvis på det noggrannaste rätta sig efter,
sjukdomens art. För någon detaljerad framställning
af allehanda slags sjukdiet kan därför här icke
vara platsen. Man kan dock tala om en mera allmän
sjukdiet och menar då därmed den "lätta" kost, som
den i akuta sjukdomar, vanligen febersjukdomar och
akuta infektioner (influensa o. s. v.), insjuknade
bör föra, innan läkaren gett honom detaljerade
föreskrifter. Denna mat bör vara sammansatt af
"lättsmälta" ägghvitämnen, fett och kolhydrater
i en sådan tillagning - fint fördelad form -, att
de af matsmältningen lätt kunna tillgodogöras. En
sådan allmän sjukdiet består af mjölk, välling väl
kokt gröt, silade frukt-, hafre-och sagosoppor,
grädde, färskt smör, ägg, omeletter, väl kokt fisk,
såsom gädda, gös, sjötunga, rödspotta (ej ål, lax,
sill, makrill o. d.), fiskfärs, köttfärser af höns
och kalf,- kalfbräss, potatismos (kroketter), kokta
grönsaker, hvetebröd (rostc^dt), käx, marmelad och
ej för söt sylt. Till dryck må begagnas helst vatten,
gärna försatt med citron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
