Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukgymnastik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Sjukgymnastik
712
för detta han. lifsarbcte klassiska afhandling
utarbetades redan Ib64 (återgifven 1915 i
en festskrift till Zanders 80-årsdag, utg. af
Zanderinsti-tutet i Stockholm). Denna lilla skrift bör
för alla tider gälla som den mekaniska gymnastikens
grundläggande urkund. Under ett lifslångt energiskt
arbete utvecklades sedan maskinförrådet, som dock
redan vid det första s. k. Zanderinstitutets
öppnande i Stockholm 1865 innehöll de flesta
och principiellt viktigaste maskinerna i det nu
förefintliga apparatförrådet, dels med nya maskiner,
dels med ständiga detaljförbättringar å redan
förut befintliga. Liksom förut den manuella svenska
sjukgymnastiken hade spridts Öfver hela världen,
spreds nu hastigt den Zanderska mediko-mekaniska
gymnastiken, och s k. Zanderinstitut uppstodo inom
loppet af några få årtionden i de flesta större städer
i Europa, liksom äfven på en mängd andra platser i de
öfriga världsdelarna (se f. ö. art. Mediko-mekanisk
gymnastik). De fördelar, hvilka Zander sökte vinna
och med skäl också kan anse sig ha vunnit med sin nya
teknik för meddelandet af sjukgymnastik, voro framför
allt a) att genom ett i stor utsträckning möjliggjordt
ersättande af människokraften med maskinell kraft
kunna göra den förut så dyrbara behandlingsmetoden
billigare och sålunda sprida densammas välsignelser
till allt bredare och bredare lager; b) att genom en
fysiologiskt riktig konstruktion af öfningsmaskinerna
äfven vid behandling af ett stort antal patienter
kunna åstadkomma en lika god och t. o. m. exaktare
dosering och stegring af rörelsernas styrka och
effekt, än som åtminstone genomsnittligt kan
åstadkommas vid manuell sjuk-
fmnastisk behandling af ett större patientantal, andra
sidan må framhållas, att den manuella behandlingen
särskildt i ömtåligare och mera svar-behandlade
fall utan tvifvel kan individualiseras vida mera än
behandlingen med den mest snillrikt konstruerade
maskin. Bägge metoderna för sjukgymnastikens medv
elände ha sina obestridliga fördelar och nackdelar;
den skarpa motsättningen mellan de bägge metoderna är
irrationell och har utan tvifvel bidragit att hämma
sjukgymnastikens utveckling i Sverige. På grund af de
tämligen höga kvalifikationer, som måste förefinnas
hos den, som skall meddela god sjukgymnastik, måste
tyvärr den sjukgymnastiska läkemetoden bli mycket
dyrbar. Just vid spridandet af denna läkemetod
till allt bredare lager är det nödvändigt att i
så stor utsträckning som möjligt utbyta denna högt
kvalificerade arbetskraft mot maskinella anordningar.
Bägge dessa så viktiga sjukbehandlingsmetoder
kunna med all rätt således räkna Sverige som sitt
moderland. Visserligen funnos föregångare till Ling,
liksom äfven maskinella anordningar för speciella
syften inom läkekonstens olika områden, t. ex. inom
ortopedien, voro i bruk långt före Zander; som
systematiserad läkemetod ej blott för smärre,
speciella uppgifter, utan för en mera allsidig
verkan på organismen i dess helhet och på andra
organsystem än stödje- och rörelseorganen grundlades
sjukgymnastiken af P. H. Ling och hans efterföljare,
liksom den mekaniska tekniken för dess utöfvande af
Zander. Tyvärr kan man näppeligen säga, att Sverige
i senare tider varit något
föregångsland i fråga om dessa läkemetoders fortsatta
utveckling; tvärtom har hos oss otvifvelaktigt en
beklaglig stagnation redan tidigt inträdt, under
det att i andra länder, framför allt i Tyskland,
mycket gjorts för att i olika riktningar ytterligare
utveckla dessa behandlingsmetoder. Så ha uppstått
såväl påbyggnader på sjukgymnastiken som förbättringar
och kompletteringar af den mekaniska tekniken,
hvilka sprungit fram ur den alltmer specialiserade
läkekonstens behof inom olika specialiteter. Otaliga
modifikationer af sjukgymnastiken för vissa syften ha
med tiden uppkommit; man behöfver blott exempelvis
erinra om den utan tvifvel betydelsefulla, inom
neurologien utbildade Frenkelska öfningsterapien
för behandlingen af koordinationsrubbningar, eller
de inom ortopedien och kirurgien i stor utsträckning
numera allmänt använda Krukenbergska pendelapparaterna
m. fi. Den praktiska medicinen i vårt land hämtar
numera rätt mycket af metoder och anordningar hörande
till sjukgymnastikens område från utlandet, hvilket
tilltalar så mycket mindre, som alla dessa, särskildt
i Tyskland "uppfunna’ och ej sällan med mycken reklam
och själf känsla spridda behandlingsmetoderna utan
gensägelse ha sin rot i den svenska sjukgymnastiken
och i de Zanderska apparatkonstruktionerna. Äfven
på ett annat och vida beklagligare sätt har den
obestridliga stagnationen på detta område gjort sig
gällande här i landet. Trots den verkligen mycket
stora betydelse, som dessa behandlingsmetoder ha inom
en mångfald vidt skilda områden af sjukvården, kan
man utan öfverdrift fastslå, att dessa terapiformers
användning ännu är i hög grad förbehållen de bemedlade
samhällsklasserna. Under det att andra läkekonstens
hjälpmedel äro fullständigt socialiserade och deras
välsignelser sålunda komma äfven den fattigaste
till del, äro dessa hjälpmedel i själfva verket
ännu en rikemans terapi. De små tillfällen,
som i större städer finnas att på fripolikliniker
erhålla god sjukgymnastisk behandling, ha uppkommit
i sjukgymnastutbildningens intressen och spela i här
berörda afseende ingen nämnvärd roll. På allra sista
tiden ha läkarna å sjukhusen gjort glädjande ansatser,
om ock med ofullkomliga anordningar, att åstadkomma
bättre förhållanden. Det är ett utomordentligt
sorgligt förhållande, att läkemetoder, som sedan
årtionden förefunnits och hvilkas eminenta betydelse i
sjukvården är oomtvistad och obestridlig, ännu ej äro
i nämnvärd grad socialiserade. Orsakerna till dessa
verkligen djupa missförhå landen på detta viktiga
område af läkekonsten äro säkerligen många. Som
de viktigaste må framhållas sjukgymnastikens
utveckling genom årtionden utanför den vetenskapliga
medicinen och i den historiskt förklarliga, men
principiellt alldeles oriktiga sammankopplingen mellan
pedagogisk gym astik för folkets fysiska fostran och
sjukgymnastik för behandling af sjuka människor inom
sjukvården. Denna olyckliga sammankoppling mellan två
kulturuppgifter, som ha föga med hvarandra att skaffa,
och det ur denna sammankoppling framsprungna skapandet
af en grupp yrkesutöf-are, som samtidigt sysslar med
dessa vidt skilda kulturuppgifter, ha utan tvifvel
stäckt utvecklingen på bägge områdena. Efter åratal
af strider synes man nu i de flesta intres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
