Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukgymnastik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjuksköterskehem. Se Sjuksköterskor,
sp. 718 ff.
Sjuksköterskekongresser, Internationella.
Se Sjuksköterskor, sp. 717.
Sjuksköterskor, kvinnor, särskildt utbildade för
att vårda sjuka. Såsom medlemmar af för ändamålet
organiserad förening tituleras de vanligen
systrar. Internationella sjuksköterskeförbundet,
hvars styrelse är förlagd till
London och New York, är en 1899 bildad sammanslutning
af sköterskor från Europa, Nord-Amerika
och Nya Zeeland, hvilken gjort till sin
uppgift att verka för statsreglering af sköterskeutbildningen
("legitimation") och för kvinnans
politiska rösträtt. Förbundet anordnar internationella sjuksköterskekongresser
hvart tredje år. I Sverige finnes ingen "legitimation",
och ingen af våra sköterskekårer har något
politiskt mål. Ingen af dem är därför ansluten till
"Internationella förbundet". Sköterskebildningen
hos oss är icke, som t. ex. barnmorskeundervisningen,
en statens angelägenhet. Den omhänderhafves
helt af privata utbildningsanstalter. Äfven
sköterskekårens organisation ligger helt i händerna
på privata föreningar, till stor del desamma, som
sörja för undervisningen. Man studerar därför
sköterskeväsendet i Sverige bäst genom att taga
kännedom om de olika sjuksköterskeföreningarna.
Diakonissanstalten tillkommer äran att
ha gett första uppslaget till höjandet af sköterskeyrket
i Sverige. Den öppnade 9 juli 1851 i Stockholm
ett anspråkslöst sjukhem för 12 patienter,
hvilket 1863 flyttades till Ersta (se Diakonissa,
sp. 302 och 303). Den intar emellertid en särställning
från andra sköterskeutbildningsanstalter
i så måtto. att sköterskeverksamheten är blott en
sida och f. ö. ej den omfångsrikaste af den "kärleksverksamhet
bland de elända", till hvilken
anstalten utbildar sina diakonissor. Det är klart,
att detta förhållande måste trycka sin prägel såväl
på anstaltens organisation som på den utbildning,
som där meddelas. Diakonissanstalten är att beteckna
som en sluten orden, i hvilken inträde kan
vinnas endast "af kristliga kvinnor af evangelisk-luthersk
bekännelse", hvilka önska "för Herrens
skull tjäna de fattiga, värnlösa och sjuka". Sökanden
skall ha minst god folkskolebildning och vara
20-35 år. Diakonissan skall bära anstaltens
dräkt (se afbildning däraf i art. Diakonissa),
äfven utom arbetet, skall helt offra sig för anstaltens
uppgifter och måste förbinda sig "att
tjäna, hvarhelst arbete blir henne anvisadt" af
anstaltens styresmän. Anstalten tar lönen för
diakonissans arbete och ger henne i gengäld logi,
kost, kläder och läkarvård samt en liten handpenning
(140 kr. per år). När hon tjänat ut,
upptas hon i anstaltens ålderdomshem. Utbildningen
är, trots diakonissanstaltens olikartade uppgifter,
i stort sedt lika för alla. Första året, "elevåret",
egnas åt lärandet af husliga sysslor (bak,
matlagning, tvätt o. s. v.) samt åt bibel- och
diakonstudium. Härefter upptas eleven till "profsyster",
och utbildningen i sjukvård vidtar,
minst 1½, oftast 2 år. På Ersta sjukhus’ olika
afdelningar få "systrarna" praktisk utbildning (ett
fåtal äfven på Sachsska barnsjukhuset, se Sachs,
sp. 272) och samtidigt äfven undervisning uti kirurgisk
sjukvård, i anatomi och fysiologi och sköterskelära.
Efter sjukvårdskursen följer till sist den
"teoretiska lärokursen", under hvilken studeras
bibelkunskap, kyrkohistoria, diakoni samt vanliga
skolämnen till växlande omfång alltefter förefintliga
förkunskaper. Härefter invigas profsystrarna
till diakonissor. De för sjukvård särskildt lämpade
sättas till sköterskor på Ersta sjukhus, där de som
regel stanna flera år, innan de sändas till andra
platser inom sjukvården.
Sophiahemmet (se d. o.) har utan tvifvel
haft den största betydelsen för sjuksköterskeyrkets
höjande i Sverige. Det var den första anstalt, som
i sjukvården införde kvinnor af högre bildningsgrad
och som gaf dessa grundlig och långvarig skolning.
Alla de fullgoda sköterskeutbildningsanstalter, som
senare kommit till i vårt land, ha bildats mer
eller mindre med Sophiahemmet som förebild, och
flera ha från början haft Sophiasystrar till instruktionssköterskor.
1 jan. 1884 började det af
dåv. drottning Sofia skapade Hemmet för sjuksköterskor
sin verksamhet, 1 april 1885 förenades
det med Drottningens sjukhem, en liten
provisorisk anstalt, och 1 okt. 1889 förlade bägge
sin verksamhet till Sophiahemmet vid Valhallavägen
i Stockholm. Äfven Sophiahemmet är att
betrakta som en sluten orden på kristlig grund,
hvilken af sina medlemmar fordrar "sann gudsfruktan"
och "protestantisk trosbekännelse". Sophiasystern
är förpliktigad att under hela sin tjänstetid
utföra det arbete, som hemmets styrande
anvisa henne, utan att därom själf ha bestämmanderätt;
hon skall bära hemmets dräkt (fig. 1),
äfven utom arbetet, hemmet uppbär lönen för hennes
arbete och ger henne i gengäld fri bostad, kost,
tvätt och delvis kläder samt en lön af 450 kr.
(efter 5 år 500 och efter ytterligare 5 år 550
kr.). Sedan 1902 har Sophiahemmet en egen, af
staten understödd pensionskassa, i hvilken alla
systrar skola var medlemmar; systrarnas årliga
afgift är minst 30 kr. Pensionens storlek är beroende
af gjorda inbetalningar, således i hög grad
af tjänstetidens längd. Rätt att inträda i pensionsklassen
har en syster vid fyllda 50 år och
12 tjänsteår (de 3 elevåren icke inberäknade),
skyldighet vid fyllda 55 år. F. n. torde pensionen
för en sköterska, som blifvit upptagen
i kåren mellan 25 och 30 år, belöpa sig till omkr.
600 kr. En ytterligare fördel för pensionärerna
är, att de i mån af utrymme få eget rum, lyse,
tvätt, kost, fri sjukvård på "Solhemmet", Sophiahemmets
ålderdomshem, för en årlig afgift af
150 kr. För att antagas till elev vid Sophiahemmet
fordras att vara 21-30 år, ha skolbildning
motsvarande flickskolans åttonde klass (härifrån
kan dock undantag göras) samt att ha nöjaktigt
genomgått en proftjänstgöring vid hemmet
af 1 till 2 mån. Eleven skall betala 300 kr. i
afgift och måste förbinda sig att kvarstanna vid
Sophiahemmet och där utföra sjukvårdsarbete i
3 år. Hon har fri bostad, kost, tvätt och delvis
kläder samt, sedan hon blifvit profsköterska, 250
kr. Elevutbildningen börjar med en teoretisk kurs
på 1 månad i anatomi, fysiologi och hygien,
sköterskelära och bibelkunskap; samtidigt läres
sjukmatlagning. Härefter vidtar praktisk utbildning
å Sophiahemmets eget sjukhem, å Sera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
