Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukvårdsafgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för stillandet af farliga blödningar eller för att
möjliggöra deras transport. Två bårlag bilda en
bårpatrull under en sjukvårdsbeställningsman (eller
sjukvårdsman) som patrullförare och två bårpatruller
en sjukbärargrupp under äldste patrullföraren,
som på samma gång är gruppförare. Patrull- och
gruppförare äro utrustade med sjukvårdsränsel,
som utom förbandsmedel innehåller ett fåtal af de
i fält oftast behöfliga läkemedlen, hufvudsakligen
i form af s. k. tabletter, äfvensom stimulerande
och smärtstillande medel (morfin) samt medel
för framställande af antiseptiska lösningar
(sublimatpastiller). Sjukvårdsränseln, som äfven
ingår i utrustningen för de sjukvårdsbeställnings-män
(sjukvårdsmän), hvilka stå till läkarnas omedelbara
förfogande eller äro tilldelade vissa lägre
truppförband, där läkare ej finnas, innehåller äfven
de instrument, som erfordras för den första hjälpen
vid enkla sårskador. Tre sjukbärargrupper utgöra
tillsammans en sjukbärartropp, som står under befäl
af en underofficer eller sjukvårdsfurir.
1 ett sjukvårdskompani ingå 4 sjukbärartroppar,
och till hvarje infanteriregemente i fält
hör en sjukbärartropp, som närmast står
under befäl af regementets sjukvårdssergeant.
Vid artilleriet äro bårlagen icke sammanförda
i större afdelningar. Fältartilleriets
sjukbärare, af hvilka två man bilda ett
bårlag, åka under marsch på batteriernas fordon.
A. W-dt.
Sjukvårdsmän. Se Sjukvårdsmanskap.
Sjukvårdsrustning. Se Fästningskrig, sp. 325.
Sjukvårdsränsel. Se Sjukvårdsmanskap.
Sjukvårdssoldat, Sjukvårdssoldatsskolor. Se
Sjukvårdsmanskap.
Sjukvårdsstyrelsen, ett af Arméförvaltningens
departement, har om hand ärenden ang. Arméns
sjukvårds- och veterinärväsen. Den står under chefskap
af generalfältläkaren och är fördelad på
2 byråer: fältläkarbyrån och
fältveterinärbyrån. Dess verksamhet är
närmare angifven genom instruktionen för
Arméförvaltningen 11 okt. 1907, i hvilken
ändringar vidtagits 17 nov. 1911 och 29 okt. 1912.
J. K.
Sjukvårdstrupper, Frivilliga. Se Sjukvård,
sp. 733-734.
Sjukvårdsväska. Se Sjukvårdsmanskap.
Sjuli, negerfolk. Se Schuli.
Sjundedagsadventister, den rörligaste och mest
framgångsrika gruppen bland adventisterna,
räkna sin tillvaro från 1846, då en adventist,
en f. d. sjökapten Joseph Bates i Amerika, under
inflytande af sjundedagsbaptisterna, offentliggjorde
en traktat, hvari han påyrkade firandet af den
judiska sabbaten. Ledningen af det nya samfundet kom
emellertid ej att utöfvas af Bates, utan af fru Ellen
G. White och hennes make. Den förra, en strängt
allvarlig, from kvinna, väckte genom sina visionära
erfarenheter i extatiskt tillstånd stor uppmärksamhet
och vann många anhängare. Rörelsens medelpunkt
blef Battlecreek, i Michigan, och den erhöll fast
ekonomisk grundval, sedan tionden 1858 införts. En
mycket liflig agitation har utöfvats icke minst genom
en omfattande förlagsverksamhet, och anhängare ha
förvärf väts nästan öfver hela jordklotet. 1864 kom
rörelsen till Schweiz och spred sig därifrån till de
flesta europeiska länderna. 1907 räknade sekten unge-
fär 90,000 medlemmar, hvaraf 66,000 i Amerika och
845 i Sverige. I läran om Kristus och försoningen
står den på evangelisk ortodox ståndpunkt, i fråga
om dopet, församlingarnas autonomi o. s. v. påminner
den om baptismen. Karakteristiskt för sekten är
sabbatsfirandet, vidare den speciella formen för
den eskatologiska förkunnelsen, utläggningen af
apokalypsens "tredje budskap" och dess utsagor om
det tusenåriga riket. Själens odödlighet förnekas,
odödligheten är en gåfva af Kristus i uppståndelsen,
och de ogudaktige gå förintelsen till mötes. Sektens
medlemmar afhålla sig från alkohol och tobak, äro
ofta vegetarianer och syssla i stor utsträckning
med religiös läkekonst. Stora sanatorier äro
anlagda. Sjundedagsadventismen har på senare år
fått en utgrening i den s. k. russelianismen, så
benämnd efter professor C. T. Russel i Alleghany,
U. S. A. Här föreligger en kombination af å ena
sidan gammaladventistiska moment med noggrann
beräkning af terminen för det tusenåriga riket -
dess inträdande hade uträknats infalla hösten 1914,
då i stället Världskriget bröt ut - å andra sidan
unitarisk-rationalistiska tendenser, innebärande ett
frångående af den ortodoxa uppfattningen af Kristi
gudom. Russelianismen har spridt sig också till
Sverige. Dess publikation "Vakttornet" distribueras
från Örebro. E. M. R.
Sjundeå (fi. Siuntio), socken i Nylands län,
Lojo domsaga och härad, vid kusten, utgör ett
imperiellt pastorat af 2:a kl., Borgå stift,
Raseborgs kontrakt. 259 kvkm. 4,447 inv. (1914),
hvaraf öfver 5/6 svensktalande. Genom socknen
utfaller i Pikkalaviken ån Sjundeå. Bland egendomar
inom socknen må nämnas Svidja, Flemingarnas
forna stamsäte, som under 1700- och början af
1800-talet innehades af Reuterholmska ätten, bland dem
G. A. Reuterholm, som skref sig friherre till Svidja.
A. G. F.
Sjunde året. Se Sabbatsåret.
Sjungande båglampa, fys. Se Talande ljusbåge.
Sjungande låga, fys., kallas det fenomen, att en
gaslåga under vissa förhållanden ger ljud ifrån
sig. En från en smal spets utströmmande luft-
eller gasström har en viss tendens att råka
i svängningar. Om en brännbar gas används och
denna antänds, så att en spetsig låga uppkommer,
har gasströmmen fortfarande samma tendens. Skjutes
ett rör af 2-3 cm. vidd (se fig.) öfver en sådan
låga, börjar den att ljuda, om den regleras
till passande höjd. Tonhöjden beror uteslutande
på luftpelarens längd. Lågan råkar själf i
svängningar, hvilket lätt kan påvisas medelst en
roterande spegel (se Königs manometriska
lågor). Fenomenet, som först observerades af
Higgins (1777) vid kemiska experiment med vätgas,
omnämnes ofta under namnet kemiska harmonikan.
T. E. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
