- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
747-748

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuåriga kriget ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omedelbart fred med Preussen (maj 1762) och
återlämnade därvid alla gjorda eröfringar. Genom
ett rysk-preussiskt förbund (juni s. å.) ställdes
t. o. m. ryska trupper till Fredriks förfogande
mot löfte om understöd åt tsarens planer emot
Danmark. Freden med Ryssland följdes af Sveriges
fredsslut (22 maj). Peter störtades visserligen i juli
s. å. af sin gemål Katarina, och förbundet upphäfdes,
men freden fick, då Fredrik utan dröjsmål erkände
den nya regimen, ega bestånd. Sålunda isolerade,
blefvo österrikarna slagna vid Burkersdorf (21
juli). Konungen återtog därefter Schweidnitz (9
okt.) och var därmed åter herre öfver Schlesien,
hvarpå hans broder prins Henrik slog den med
österrikare förstärkta riksarmén vid Freiberg
(29 okt.). - Hertig Ferdinand segrade, ehuru lamt
understödd af engelska regeringen, vid Wilhelmstal
(24 juni) och eröfrade Kassel (l nov.). - Spaniens
ingripande medförde intet omslag i krigslyckan. Ett
spanskt angrepp mot Englands allierade Portugal
blef med engelsk hjälp tillbakaslaget. Cuba gick
förloradt för spanjorerna genom Habanas fall (12
aug.), Filippinerna genom Manilas (5 okt.). Martinique
och andra öar i Västindien eröfrades från Frankrike.

Bute hade fortsatt att underhandla med
Frankrike. Han hade satt fredens återställande på
sitt program och var villig till fred på villkor,
som ingalunda motsvarade de engelska vapnens lysande
framgångar. Villkoren voro likväl hårda nog:
i preliminärfreden i Fontainebleau 3 nov. 1762
(bekräftad i Paris 10 febr. 1763) afträdde
Frankrike åt England Canada och Louisiana ö. om
Mississippi äfvensom ett antal öar i Västindien
(dock återställdes Martinique m. m.) och Senegal i
Väst-Afrika (eröfradt af engelsmännen 1758). England
återfick Menorca. Åt franska ostindiska kompaniet
återställdes endast två platser: Pondichéry och
Chandernagor. Spanien slapp undan för tämligen
billigt pris: mot Floridas afträdande åt England fick
det tillbaka Cuba och Filippinerna, och förlusten af
Florida kompenserades därigenom, att Frankrike åt
sin bundsförvant öfverlät återstoden af sitt välde
i Nord-Amerika: västra delen af Louisiana. - Mellan
Österrike och Preussen kommo underhandlingar i gång
genom Sachsens bemedling. Österrike hade småningom
måst släppa hvarje tanke på landvinningar, och utan
vinst eller förlust å någondera sidan slöts freden
i Hubertsburg 15 febr. 1763. - Den unga preussiska
stormakten hade med framgång genomgått det hårda
prof, för hvilket den utsatts. Dess bestånd var
numera ett faktum, som ej stod att ändra och som
Österrike fann för godt att acceptera. Tyskland
utgick ur kriget svårt förhärjadt; Tyska riket som
sådant, dess författning och härväsen hade visat sig
maktlösa inför de kämpande stormakterna. Frankrikes
(liksom också dess gamla bundsförvant Sveriges)
militära prestige hade lidit svårt afbräck;
dess kolonialvälde hade på ett fruktansvärdt sätt
stympats. De rikaste vinsterna af kriget hade England
skördat. I Nord-Amerika sträckte sig dess besittningar
från Hudsonviken till Mississippi, i Indien var en
fast grund lagd till det engelska väldet. Hegemonien
på hafven tillhörde England.

Litteraturen om Sjuåriga kriget är oerhördt
omfångsrik. Särskildt flitigt har ämnet behandlats
af preussisk historieskrifning, alltifrån Fredrik den
stores egen skildring af kriget ("Histoire de
la guerre de sept ans") fram till den preussiska
generalstabens stora verk "Der siebenjährige krieg"
hittills 12 dlr i 14 bd; t. o. m. sommaren
1760, 1901-13). Bland nyare arbeten, omfattande
krigets historia i dess helhet, må f. ö. nämnas:
Maslovski, Sjuåriga kriget (på ryska, tysk öfv. af
A. v. Drugalski, 3 dlr, 1888-93), Rambaud, "Russes
et prussiens. Guerre de sept ans" (1895), Corbett,
"England in the seven years’ war" (1907), och framför
allt Waddington, "La guerre de sept ans. Histoire
diplomatique et militaire" (4 dlr, t. o. m. 1761,
1899-1907). Hvad Sverige vidkommer, se T. Säve,
"Sveriges deltagande i sjuåriga kriget 1757-1762"
(1915). Se f. ö. den litteratur, som anförts under de
särskilda ländernas historia samt i biografierna öfver
i art. omnämnda regenter, statsmän och fältherrar.
N. H-tz.

Sjuårskriget, Nordiska. Se Nordiska sjuårskriget.

Sjvarts (ty. Schwartz), Ivan Grigorjevitj,
rysk filosof af tysk börd, d. 1784, kom 1776 till
Moskva, där han 1779 utnämndes till e. o. professor
i tyska språket vid universitetet. Sympatiserande
med Novikovs (se d. o.) mystik och filantropiska
sträfvanden, inrättade han 1779 vid universitetet ett
pedagogiskt seminarium och kallades till professor
i filosofi. Efter en utländsk studieresa återupptog
han sitt folkbildningsarbete i Moskva 1782, men
hans offentliga föreläsningar måste snart inställas.
A-d J.

Sjåare (ty. schauer, åskådare), bland sjömän
gängse benämning å i land bosatt matros, som mot
dagspenning biträder vid fartygs upp- och aftackling
samt förefallande sjömansarbeten. Arbetsfolk, som
sysselsätter sig med fartygs lossning och lastning
(hamnarbetare), kallas likaledes emellanåt sjåare.
R. N.*

Sjåarknop. Se Knop.

Sjægte, sjöv. Se Skjegte.

Sjählö, hospital. Se Nagu.

Själ, psyk., det hos människan och djuren,
som förnimmer, tänker, känner och vill. Urspr,
fattades själen som identisk med andedräkten,
hvilken man tänkte sig som lifskraften. Då vi i
drömmen kunna förflytta oss till ställen, där icke
vår kropp är, föreställde man sig, att därvid själen
skilde sig från kroppen. I dödsögonblicket antogs
själen h. o. h. lämna kroppen för att sedan lefva
sitt eget lif. De dödes själar kunde uppträda i
andeuppenbarelser. Själen fattades härvid i analogi
med kroppen, blott luftigare, lättare, rörligare
än denna, bestående af en fin, eterisk materia. -
De äldste grekiske filosofernas själsbegrepp höjde
sig föga öfver dessa naiva föreställningar. Först
Platon fattade i samband med sin idélära själen som
rent andlig, icke varande i rummet. Rörande själens
väsen och förhållande till kroppen ha inom filosofien
följande åsikter framställts: 1. materialismen, enligt
hvilken själen är kroppslig eller blott en funktion
af kroppen (atomisterna, epikuréerna, stoikerna,
Hobbes, La Mettrie, Holbach, C. Vogt, Büchner,
Moleschott m. fl.); 2. dualismen, enligt hvilken
själ och kropp äro två till arten skilda substanser,
den förra andlig, den senare utsträckt i rummet;
människan är en sammansättning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free