Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själevads och Arnäs tingslag och domsaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Själevads och Arnäs tingslag och domsaga, i
Västernorrlands län, sammanfaller med Norra
Ångermanlands öfre fögderi och omfattar socknarna
Själevad, Mö, Björna, Arnäs, Gideå, Trehörningsjö,
Grundsunda. 2,834 kvkm. 26,378 inv. (1915). Domsagan
bildades 1901 genom delning af Norra Ångermanlands
domsaga.
Själfafbrytare, fys. Se Strömbrytare.
Själfalstring 1. Uralstring (Autogoni), fysiol. Se
Generatio æquivoca.
Själfantändning, kem. Många ämnen ha egenskapen
att utan yttre upphettning syrsättas i luften och
antändas. Sålunda tänder sig fosforvätgas, när den
kommer i luften; likaledes tändas zinketyl och en
lösning af fosfor i kolsvafla, när de uthällas. Äfven
en mängd fint fördelade, lätt syrsättliga, fasta
ämnen, t. ex. svafvelkalium. nyss reduceradt
järn. antänds i luft (s. k. pyroforer,
se d. o.). Stundom inträffar själfantändning af
stenkol, som äro förorenade af mycket svafveljärn (i
form af mineralet markasit, se d. o.), samt af tyger
och blånor, som blifvit dränkta med linolja. P. T.C.*
Själfbefläckelse. Se Onani.
Själfbefruktning, bot., autogami (se d. o.).
Själfbeskattning. Den frivillige selvbeskatning
til fædrelandets forsvar kallades i Danmark en
insamling, som där öppnades i mars 1885, efter ett
till danska folket utfärdadt upprop af 2,727 män och
kvinnor, som själfva tecknat sig för omkr. 250,000
kr. I okt. 1888 uppgick denna insamling till
omkr. 1,500,000 kr., hvaraf dock 1/5 åstadkommits
genom "försvarsfester" m. m. För dessa penningar
lades 1886 grunden till ett fäste vid Lyngby, på
den s. k. Garderhöj, och 1887 börjades anläggningen
af ett fäste vid Gammelmosegaard. För insamlingens
fortsättning verkade 550 kretsföreståndare och 90
damkommittéer landet rundt. Den upphörde 1892 och
hade då samlat inalles l,7 mill. kr. Jfr Svenska
kvinnoföreningen för fosterlandets försvar.
E. Ebg.
Själfbetraktelse, en persons iakttagande af
och tänkande öfver sig själf, sina handlingar
och uppsåt. Sådan betraktelse har stor sedlig
och religiös betydelse, om man ej stannar
vid tankarna om handlingarna, utan låter dem
omsätta sig i vilja och verklig ny handling.
S-e.
Själfbindare, landtbr. Se Skörde- och slåttermaskin.
Själfbiografi. Se Biografi, sp. 426, och Memoarer.
Själfdeklaration, uppgift till ledning för egen
eller i vissa fall annans, t. ex. omyndigs,
taxering, hade varit länge påyrkad och i vissa
afseenden äfven tillämpad under tidigare skeden af
vår skattelagstiftning, men infördes som generell
anordning först genom 1902 års förordning om
inkomstskatt. Denna inkomstskatt var emellertid ännu
icke en allmän sådan i fullt modern mening. För den
stora inkomstgrupp, som inkomst af fast egendom
och jordbruksnäring bildar, grundades nämligen
icke beskattningen på uppskattning af den verkliga
afkastningen, utan förmedlades liksom den alltjämt
fortbestående fastighetsbevillningen genom skatt
i fixt förhållande till taxeringsvärdet af fast
egendom. Såvidt nämnda inkomstgrupp angick,
innefattade sålunda deklarationsplikten endast skyldighet
att ange taxeringsvärdet och att utföra det
inkomstbelopp, som med tillämpning af lagstadgad af
kastningsprocent, olika för jordbruksfastighet och för
annan fastighet, framkom som beskattningsbart. Genom
1910 års skattereform blef omsider den direkta
statsbeskattningen anordnad som en allmän och ren
inkomstbeskattning, lagd på grundval af skatteförmågan
sålunda, att - utom hvad angår aktiebolag och
solidariska banker, där "skatteförmågan" direkt
mätes efter vinstens procentiska förhållande till
aktiekapital och reservfond - uppskattad inkomst och
viss del af förmögenheten i förening bilda taxeradt
belopp, som därefter går i skatt med tillämpning
af skatteprogression och ett för vissa lägre
inkomster anordnadt system af skattelindringar
(skattedegression). Först i och med denna
genomgripande skattereform nådde också principen
af själfdeklaration den utveckling, som naturligt
betingas af dess egenskap att utgöra ett nödvändigt
komplement till en beskattning, som icke kan åtnöjas
med enbart yttre kriterier å den skattskyldiges
förhållanden i inkomst- och förmögenhetsafseende,
utan påkallar medverkan af honom själf, för att ett i
möjligaste mån riktigt och med verkliga förhållanden
öfverensstämmande uppskattningsresultat skall vara
att påräkna.
Lagstiftningen om själfdeklaration, ytterligare
utvecklad 1913, kan i största allmänhet sägas
ha två hufvudsyften. Det ena är att tillföra
taxeringsarbetet ett upplysningsmaterial så
fullständigt som möjligt, det andra att lägga detsamma
under effektiv kontroll. Andra ändamål af vikt, som
lagstiftningen under olika former sökt främja, äro,
att upplysningsmaterialet utan dröjsmål, men också
utan att skäliga anspråk från de uppgiftsskyldiges
sida på undseende härvidlag eftersättas, ställes
till taxeringsmännens förfogande, att underlåtenhet
att fullgöra deklarationsplikt eller ett veterligen
oriktigt fullgörande af sådan skyldighet medför
rättsförlust och eventuellt kriminell påföljd för
den skattskyldige, att deklarationen omgärdas med
all möjlig sekretess o.s.v.
I syfte att ernå fullständighet i taxeringsmaterialet
har man i stor utsträckning infört obligatorisk
uppgiftsplikt, hvarmed förstås skyldighet att redan
på grund af lag och således icke först efter anmaning
afge själfdeklaration. Sådan skyldighet åligger dels
ovillkorligt alla verk eller bolag, som äro försedda
med oktroj eller registrerats som aktiebolag eller stå
under offentlig kontroll, dels annan skattskyldig, som
året näst före det, då taxeringen sker, varit taxerad
till inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock det
året åtnjutit minst 800 kr. inkomst af beskaffenhet
att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt
eller vid samma års utgång egt förmögenhet af
beskattningsbart slag till värde af minst 6,000 kr.
Bestämmelserna om skatteplikt och deklarationsplikt
täcka hvarandra icke fullständigt. Den, som
vid nästföregående års slut egt minst 6,000
kr. förmögenhet eller således en "förmögenhetsdel" af
minst 100 kr., blir exempelvis skyldig att uppge sin
inkomst, äfven om denna understiger 800 kr., hvilken
inkomstsiffra för här i riket mantalsskrifven svensk
medborgare betecknar skattskyldighetsgränsen nedåt,
liksom, å andra sidan, skattskyldighet för inkomst
medför skattskyldighet för förmögen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
