- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
767-768

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själfregistrerande apparater ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

767

Själfständig ionisering-Själland

768

måste till följd af sakens natur vara underkastade
större centralisation än andra. I allmänhet
kan sägas, att ju mer kulturen tillväxer,
dess flera områden öppna sig, på hvilka det
allmänna måste ingripa reglerande, begränsande
eller skyddande, medan samtidigt upplysningens
och medborgarandans ökande och stärkande medföra,
att en allt större del af rena förvaltningsgöromål
kan öfver-lämnas åt folket själf. Det är en af
de moderna statsvetenskapernas och den moderna
statskonstens svåraste uppgifter att bestämma
gränsen mellan själfstyrelse och centralisation,
mellan medborgarnas fria s j älf verksamhet och
statsförvaltningens ingripande. Föregångslandet med
afseende på själfstyrelse har varit England. Jfr
Byråkrati, Centralisation, Decentralisation och F ö
r v a 11 n i n g. H. S-n. (S. B.)

Själfständig ionisering, fys. Se Ionisering.

Själfsuggestion. Se Suggestion.

Själfsädd. 1. Landtbr., fröspridning från växande
gröda, förekommer ej från åkerbruksväxter, men kan
ha en viss betydelse för mångåriga fodervallars och
ständiga ängars fortvarande fruktbarhet. Vissa ogräs
förökas hufvudsakligen genom själfsådd. Se Ogräs. -
2. Skogsv. Se Naturlig föryngring.

Själfsänkande lavettage, krigsv. Se L a vetta ge,
sp. 1430.

älfsöfning. Se A u t o h y p n o s. älftrycklampa. Se
L u x. älftäkt, jur., kallas det förfarande,
då någon, utan anlitande af offentlig myndighets
biträde, själf tar sig rätt. Undantagsvis kan ett
sådant förfarande vara tillåtet. Sålunda må, enligt
Pro-mulgationslagen till Straffl. § 16 p. 6, gods, som
man förlorat genom brott eller på annat sätt, tagas
åter från "lösker man" (lös person, lösdrifvare),
från den, som är misstänkt för att vilja rymma,
samt från tjuf, som träffas å bar gärning. Likaså
har man i vissa fall rätt att själf sätta sig i
besittning af saker till säkerhet för ett anspråk
(se Pantning). Kegeln är emellertid, att själf-täkt
är en förbjuden och straffbar gärning. Straffet är
böter eller fängelse i högst sex månader. Härjämte
kan jämlikt § 191 Utsökningslagen öfver-exekutor
anlitas för att "återställa besittningen eller
annat förhållande, som rubbadt är". - I modern
lagstiftning är själftäkt ofta tillåten i större
utsträckning. Sålunda förklarar den tyska civillagen
§ 229 helt allmänt själf hjälp tillåten, "så snart
offentlig myndighet icke i rätt tid kan anlitas,
samt utan ett omedelbart ingripande fara förefinnes,
att anspråkets förverkligande omintetgöres eller
väsentligen försvåras". J. H-r. (N. S-g.)

Själftändare. Se Lys gas, sp. 109.

Själfutbildningsteori, psyk., en af de
teorier, som uppställts till lekens
psykologiska förklaring (se Lek).
S-e.

Själfverkande strömafbrytare, fys. Se Strömbrytare.

Själf verksamhet, psyk. och pedag.,
själfständig verksamhet, verksamhet, som man
fritt beslutat och utför enligt själfuppgjord
plan i motsats till verksamhet, som ledes af
andras anvisningar eller befallningar. Den nutida
pedagogiken lägger särskild vikt vid barnens
uppfostran till och genom själf verksamhet.
s~e-

Själland (da. Sjælland; se kartan till art. Danmark),
den största af de danska öarna, belägen mellan
Östersjön i s., Öresund i ö., Kattegatt i n. och Stora
Bält i v. 7,026 kvkm. Namnet skrifves urspr. Seland
(lat. Selandia) och skall säkerligen uppfattas som
Sjöland ("Söland"; poetiskt "Sjölund"). Till följd af
hafvens inskärningar har ön en mycket oregelbunden
form: på östra kusten Kjöge bugt och Fakse bugt (med
Præstöfjorden), mellan hvilka halfön Stevns skjuter
fram; på norra kusten Isefjorden med sina tre armar
och Sejröbugten, hvarigenom tre halföar bildas,
Nor-Själland, Hornsherred och Odsherred, hvilken
sistnämnda löper ut i Själlands odde; på västra kusten
Kalundborgfjorden mellan halföarna Refsnæs och
Asnæs, vidare Korsör nor och Skjelskör nor samt Svinö

illustration placeholder
Folkdräkter från nordvästra och norra Själland.


bugt (med Karrebæksfjorden). Marken är kuperad,
jordmånen till största delen bördig, och på
många ställen finnes vacker skog. På östra kusten
framträder kritformationen tydligt, i synnerhet
på Stevns klint och vid Fakse. I Nor-Själland och
Hornsherred förekommer rullstenssand, men eljest är
rullstenslera den förhärskande formationen. Midt på
S., mellan Roskilde och Ringsted, finnes en höjd,
som sträcker sig från Höbjerg till Skovbakke (resp. 81
m. och 114 m.) med S:s högsta punkt, Gyldenlöves höj
(126 m.). Därifrån utgå 4 vattenskillnadslinjer,
som dock ej bilda sammanhängande höjdsträckningar:
en nordvästlig, som slutar vid Refsnæs och hvaraf en
gren går norrut, upp till Odsherred, med Vejrhöj (121
m.); en sydvästlig, till Skjelskör (högsta punkten
Æterbjerg, vid Slagelse, 97 m.); en nordöstlig, från
Maglehöj, ö. om Roskilde, upp genom Nor-Själland till
Kronborgs udde, med Frederiksborgs Skansebakke (77
m.), och något östligare Maglebjerg (91 m.) mellan
Fur-sö och Öresund; slutligen en sydöstlig, som
slutar i Kulsbjergene vid Vordingborg, med en stor
höjd mellan Næstved och Fakse, där Kobanke (123 m.),
Overdrevsbakken vid Vester Egede (116 m.) och andra
höjder äro att märka. Från Kjöge bugt till bortemot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:13 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free