- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
799-800

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöfart ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man fritt för de första 3, 5 eller 10 proc.,
d. v. s. vid ersättning afdragas först 3, 5 eller 10
proc. och detta därför, att förlust af detta omfång
betraktas som vanligt läckage, hvilket alltid uppstår
äfven utan någon särskild påverkan.

Många orsaker bidraga till att göra
sjöförsäkringsrörelsen mera ojämn och äfventyrlig
än t. ex. lif- och brandförsäkringen De olika
kombinationer, hvartill jordens alla hamnar, tagna
två och två såsom af gångs- och destinationsort,
ge upphof, försvåra en statistisk utredning af de
enskilda riskernas verkliga beskaffenhet. Endast
på de allra vanligaste linjerna torde ett
sjöförsäkringsbolag teckna försäkringar i
tillräckligt antal, för att kunna skaffa sig ett
något så när tillförlitligt statistiskt underlag
för den noterade premien. Därtill kommer den
inverkan på risken, som utöfvas af olika årstider,
förändringar i fartygens byggnadssätt, ålder och
framdrifningssätt, i hamnförhållanden m. m. Premiens
storlek måste därför i många fall bestämmas mera
efter subjektiv uppfattning än efter matematiska
beräkningar. Däri ligger orsaken till den ringa
framgången af de försök, som gjorts att bringa till
stånd s. k. tarifföreningar mellan bolagen. Följden
af ofvan antydda förhållanden blir den att, när
konkurrensen mellan sjöförsäkringsbolagen blir
starkare än vanligt, premierna lätt sjunka ned under
den nivå, hvarvid de äro vinstgifvande, hvilket visar
sig däri, att ett antal af de mindre solida bolagen
måste upphöra med rörelsen, något som i sin ordning
framtvingar en åtminstone tillfällig sammanhållning
mellan de kvarvarande bolagen och därigenom för en
tid åstadkommer en ny premiestegring. I Paris funnos
1877 ända till 32 sjöförsäkringsbolag, men ehuru
åtskilliga nya grundades under de följande åren, voro
1884 endast 16 kvar. I Sverige ha under de senaste 25
åren 3 dylika bolag, hvaraf 2 återförsäkringsbolag,
upphört med sin verksamhet.

De svenske köpmännen fortforo länge att sjöförsäkra
i utlandet, men då man tyckte sig finna, att stora
kapital därigenom gingo ur landet, inrättades 1739
Stockholms sjöassuranskompani, hvars fond anslogs
af statsmedel och som egde bestånd ända till
1863. Under de senaste årtiondena ha de svenske
köpmännen, dels genom påverkan af de svenske
sjöförsäkringsgifvarna, dels genom inrättandet af
direkt reguljär sjöfartsförbindelse med transoceana
länder, börjat oftare köpa sina varor fritt ombord i
utländska hamnar i st. f. "cif" (se d. o.), hvarigenom
sjöförsäkringarna afslutas inom landet.

F. n. bedrifva 13 direkt arbetande
försäkringsaktiebolag, 4 återförsäkringsaktiebolag och
31 ömsesidiga föreningar sjöförsäkringsverksamhet
i Sverige. Af dessa ha två aktiebolag, l
återförsäkringsaktiebolag och l ömsesidig förening,
blifvit grundade 1916 samt l redan befintligt
aktiebolag under nämnda år utvidgat sin verksamhet med
sjöförsäkring. I här nedan lämnade uppgifter öfver
sjöförsäkrings- och återförsäkringsaktiebolagens
fonder och premieinkomster i kr. betecknas: inbetalt
aktiekapital med 1), garantifond med 2), reserv- &
dispositionsfonder m. m. med 3), sjöförsäkringsfond
med 4) och premieinkomst med 5). Talet efter namnet
å bolagets hemvist anger det år bolaget grundats;
om tvenne årtal förekomma, anger
det första grundningsåret och det andra det år, under
hvilket sjöförsäkringsverksamheten upptagits. Med *
efter namnet betecknade bolag arbeta äfven inom andra
försäkringsbranscher och med T betecknade siffror
ange, att förhöjningar i aktiekapital, garanti- och
reservfond inträdt under 1916 genom nyemission eller
ofverföringar från dispositionsfond.

Sjöförsäkringsa.-b. Gauthiod (Göteborg, 1863) 1)
960,000T, 3) 776,045T, 4) 1,507,600, 5) 3,826,351;
Stockholms Sjöförsäkringsa.-b. (Stockholm, 1867) 1)
400,000, 2) 600,000, 3) 1,159,000, 4) 1,397,254, 5)
3,174,914; Sjöförsäkringsa.-b. Ägir (Stockholm, 1872)
1) 1,000,000, 3) 750,214, 4) 1,145,426, 5) 3,772,714;
Försäkringsa.-b. Ocean* (Göteborg, 1872) 1) 2,000,000,
3) 3,242,238 (inkl. reassuransfond 1,245,140), 4)
2,609,237 (inkl. brandförsäkringsfond), 5) 11,615,460;
Sveriges Allmänna sjöförsäkringsa.-b. (Göteborg,
1872) 1) 500,000, 3) 905,939, 4) 2,242,151, 5)
5,614,486; Sjöförsäkringsa.-b. Vega (Stockholm, 1882)
1) 500,000, 3) 305,461, 4) 1,020,782, 5) 2,455,827;
A.-b. Sjöassurans-Kompaniet (Stockholm, 1889) 1)
500,000, 3) 553,792, 4) 1,004,555, 5) 2,112,317;
Sjöförsäkringsa.-b. Öresund (Malmö, 1890) 1) 600,000,
2) 900,000, 3) 735,169, 4) 1,050,000, 5) 4,162,681;
Försäkringsa.-b. Nordisk yachtassurans (Stockholm,
1905) 1) 105,000, 2) 105,000, 3) 143,650, 4) 90,800,
5) 123,905; Nya försäkrings-a.-b. Hansa* (Stockholm,
1913) 1) 2,500,000T, 2) 2,500,000T, 3) 246,883T, 4)
1,017,427, 5) 3,792,033; Försäkringsa.-b. Fylgia*
(Stockholm, 1881/1916) 1) 6GO,OOOt, 3) 701,000T;
Försäkringsa.-b. Svenska Lloyd (Stockholm,
1916) 1) 1,000,000; Försäkringsa.-b. Atlantica
(Göteborg, 1916) 1) 1,000,000, 2) 2,000,000;
Återförsäkrings-a.-b. Union* (Göteborg, 1888)
1) 150,000, 2) 300,000, 3) 574,725, 4) 719,108,
(brandförsäkringsfonden häri inberäknad) 5) 775,183;
Återförsäkringsa.-b. Aurora (Malmö, 1896/1915)
1) 500,000, 2) 500,000, 3) 302,988, 4) 42,082, 5)
49,709; Försäkringsa.-b. Stella* (Stockholm, 1898/
1915) 1) 500,000, 2) 500,000,4)41,178,5)174,897;
Återförsäkringsa.-b. Amphion* (Göteborg, 1916), 1)
500,000, 2) 1,500,000. Premieinkomsten för de direkt
arbetande aktiebolagen utgjorde 1914 kr. 21,480
171 och 1915 kr. 40,650,688. - De mest betydande
bland de 31 ömsesidiga föreningarna äro: Sveriges
ångfartygsassuransförening i Göteborg, Norrlands
ångfartygsassuransförening i Härnösand, Sydsvenska
ömsesidiga ångfartygsassuransföreningen i Hälsingborg
och Ömsesidiga ångfartygsassuransföreningen
Robur i Göteborg, med en premieinkomst 1915 af
resp. kr. 10,378,555, kr. 2,075,570, kr. 1,025,320 och
kr. 825,165, under det att sammanlagda premieinkomsten
för de öfriga 26 ömsesidighetsföreningarna utgjorde
endast kr. 359,878. De 30 ömsesidighetsföreningarnas
totalpremieinkomst uppgick 1914 till kr. 8,577,586
och 1915 till kr. 14,664,488. - 24 utländska
anstalter voro 1916 berättigade att drifva
sjöförsäkringsverksamhet i Sverige, hvaraf 5
danska, l engelsk, 3 norska, 5 ryska, 9 tyska
och l ungersk. 1914 arbetade endast 9 och 1915 18
utländska anstalter inom sjöförsäkringsbranschen här;
sammanlagda premieinkomsten för dessa uppgick 1914
till kr. 536,703 och 1915 kr. 4,917,740.

En sammanställning af totalpremierna för samt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free