- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
829-830

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjömansgarn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

829

Sjömil-Sjömätning

830

mellan befälhafvaren och den öfriga
besättningen för den tid rullan är utställd.
L. «.*

Sjömil är ett i lotstaxor och af den på
de skandinaviska kusterna sjöfartsidkande
befolkningen användt längdmått, utgörande Vis af
ekvatorsgraden = 7,420,44 m. Jfr Nautiska längdmått.
R.N-"

Sjömiliskontoret, sjöv. Se S j ö m i l i t i e k o
n-t öret.

Sjömilitiekommissarie, sjöv. Se S j ö m i l i t
i e-kontoret.

Sjömilitiekontoret 1. Sjömiliskontoret, sjöv. Enligt
1836 års reglemente för svenska flottan delades
hushållningen vid stationerna i tre detaljer. Ett
af de kontor, som skulle omhän-derha räkenskaperna
för dessa detaljer, kallades sjömilitiekontor, var
förlagdt vid Karlskrona station och förestods af en
särskild chef, Sjömilitiekommissarie n. Till dess
åliggande hörde allt, som angick beräknandet och
redovisningen af kontanta medel och proviant för
sjöexpeditioner, aflöning, brödföda och beklädnad
för manskapet, kontrollen öfver magasin, bageri och
sjukhus samt alla mål, som rörde båtsmanshållet. Då
de ekonomiska förhållandena vid flrttan 1875
omorganiserades, upphörde sjömilitiekoMtoret som
särskildt kontor och uppgick i räkenskapskontoret,
l- U.’

Sjömilitaere korps. Se Norge, sp. 1418.

Sjömina, krigsv. Se Mina 2.

Sjöminister, en i dagligt tal bruklig, men ej i
grundlagarna förekommande benämning på statsrådet
och chefen för svenska Sjöförsvarsdepartementet
(se d. o.).

Sjömosse. Se Mosse sp. 1197.

Sjömålare, detsamma som marinmålare. Se Marinmålning.

Sjömärke, sjöv., ett föremål, som genom sitt
utseende och sin belägenhet tjänar som vägledning
för fartyg. Sjömärken kunna vara af två slag,
dels naturliga, såsom bergstoppar, skogskanter,
.träd, rågångar, häk i landets konturer (landmärken)
o. s. v. (hit räknas äfven kyrktorn, hus. kvarnar);
dels konstgjorda, för ändamålet på land uppförda
(fasta), såsom fyrtorn, bakar (kännings-bakar),
kummel, målade fläckar, eller i sjön utlagda
(flytande), såsom fyrskepp, bojar, tunnor, prickar,
remmare, vakare. Utan vederbörligt tillstånd,
hvarom ansökan göres hos Lotsstyrelsen, får
icke något känningsmärke vid eller i allmän
farled anbringas; icke heller får något sådant
förstöras eller förändras. Jfr Utprickningssy-stem.
R. N.’

Sjömätning, kartläggning af kuster och angränsande
vattenområden, hvarvid vattnets djup och bottenlagets
beskaffenhet noggrant undersökas genom lödning. För
utförande af sjömätning invid en kust erfordras först
upprättande af ett triangelnät såsom vid kartläggning
af landområden. I vissa fall måste man dock nöja
sig med mindre noggrant bestämda baser. Utgående
från två punkter i triangelnätet (eller från en
tillfälligt uppmätt bas) verkställer man därefter
den s. k. detalj-sjömätningen. Basen (de båda nya
baspunkterna) för ett lämpligt område utlägges noga
i bestämd $kaja_ (l.: 20,000 i .våra. skärgårdar)
..pH -ett -med

väl spändt ritpapper försedt mätbräde, hvilket
uppställes på sitt stativ först på den ena, så på den
andra baspunkten; och från dessa punkter "inskäras"
med tillhjälp af tub- eller diopterlinjal, syftnålar
och ritpenna alla de förut anordnade "signaler"
- ställningar eller med olika figurer hvitmenade
stenar e. d. - å stränderna äfvensom byggnader,
bryggor o. d., som kunna iakttagas från baspunkterna,
hvarefter inskärning af återstående signaler och
föremål eger rum från andra, noggrant inskurna och för
ändamålet väl belägna signalpunkter. Därpå utritas
på mätbrädet så noga som möjligt under förflyttning
från den ena signalen till den andra strändernas
konturer. När man på så sätt har det område, som skall
mätas, utritadt på mätbrädets papper eller kartlagdt,
hvad strandkonturerna vidkommer, ippdras på detta
papper eller på en särskild, !rån tiätkartan noga
afstucken iodningskarta parallella "odlin-jer" på ett
afstånd af 50 m. £rån Hvarandra eller mera, beroende
på den noggrannhet, som inses erforderlig. Genom
att så nog? som möjligt följa linje efter linje med
roddbåt, ang- eller motorslup och därunder utföra täta
lödningar på bestämda mellanrum utrönes bottendjupet
och bottnens beskaffenhet, hvarvid alla "lodskott"
(se Lödning) antecknas i ett lodningsprotokoll,
där äfv.jn de vinklar införas, som alltsomoftast
mätas med lodningskvintant (se Lödning) mellan
två på kartan noga bestämda signaler eller andra
föremål och hvilka man jämväl oförtöfvadt afsät-ter
på kartan medelst stationpointer (se d. o.) för
att närmare bestämma läget af motsvarande lodskott
äfvensom för att, om behöfligt är, rätta lodbåtens
kurs. Samtliga, hvartannat eller hvart tredje etc.,
lodskott och särskildt sådana, som afse-värdt skilja
sig från närliggande, utsättas därefter på sina rätta
platser på lodningskartan. Därefter undersökes,
om bottendjupen såväl längs efter hvarje lodlinje
som på sidorna därom till-eller aftaga någorlunda
jämnt. Där så ej är fallet, förefinnes "anledning"
att närmare undersöka djupet. Ofta påträffas invid
sådana "anledningar" betydligt mindre djup, än
hvad lödningarna "på lodlinjerna" ange. Genom sådan
parallell-lodning (till skillnad från förut bruklig,
mera oregelbunden lödning, "stjärnlodning") jämte
undersökning af alla "anledningar" blir bottendjupet i
allmänhet med fullt nöjaktig noggrannhet utrönt Ehuru
alla föremål och alla djupsiffror, som utsättas
i lodningskartan (och sedermera i sjökorten),
måste anses rätt belägna och bestämda, är det dock
icke alldeles uteslutet, att man äfven under nyare
sjö-mätningar kan förbigå enstaka, smärre grund,
ifall bottendjupen äro mycket växlande. Därför
plägar man ofta, i synnerhet i farleder inomskärs,
medelst släplodning ytterligare förvissa sig om, att
inga farliga grund förblifvit oupptäckta. - Flera
lodningskartor sammansättas till större sådana,
hvarför det är nödvändigt, att vissa föremål
eller signaler äro gemensamma för angränsande
lodningskartor, så att "konnekteringen" kan ske
riktigt. - Utan K. M:ts tillstånd får sjömätning
icke ske i svenskt territorialfarvatten. Svenska
sjömätningar ega rum endast i dessa samt närmast
utanför liggande farvatten. Däremot bedrifves BÄ
mycket omfattande sjömätning älven, j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free