- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
835-836

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjömätningskåren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

835 Sjöreserv-Sjöröfveri 836

tenståndet. En fullständig sjöreglering, där den
variabla afrinningen ersattes med en konstant
af-tappning och där således hela den årliga
tillrin-ningen kan tillgodogöras för industriella
behof, representerar en idealisk lösning af
ackumulator-problemet. I mindre skala äro sådana
sjöregleringar med framgång utförda i vårt land,
särskildt i de mellansvenska bruksdistrikten, och
många förslag föreligga, t. ex. att reglera Vänern,
Vättern, Siljan m. fl. större sjöar. I Tyskland och
andra europeiska länder, där tillgången på naturliga
sjöar är mindre än hos oss, har man nedlagt stora
.summor på talsperren, d. v. s. höga dammbyggnader,
hvarigenom vattnet i trånga dalgångar uppdämmes
och konstgjorda regleringsbassänger bildas. -
Dessa båda olika typer stå således till hvarandra
i skarpaste motsatsförhållande. Som ideal för den
förstnämnda typen står en sjö med konstant vattenstånd
och följaktligen största möjliga variationer i
afrinningen, som ideal för den senare typen en
sjö med stora vattenståndsvariationer och konstant
aftappning. Strandegarna vid sjön och nedanför sjön ha
diametralt motsatta intressen att bevaka. Emellertid
är det ofta möjligt att finna en tillfredsställande
kompromiss mellan de skilda intressena, så att de för
jordbruket och industrien gemensamma fördelarna bli
de största möjliga. Det 1910 framlagda förslaget till
en ny svensk vattenlag, som ännu (1916) icke varit
föremål för statsmakternas pröfning, har haft till
en af sina viktigaste uppgifter att göra de olika
regleringstyperna juridiskt jämställda, så att en
i vattenkraftens intresse föreslagen sjöreglering
skall kunna genomföras enligt samma grunder som en
sjösänkning. Jfr Vattenkraft och Vattenlagstiftning.
J. G. R.

SjöreseYv, sjöv., viss personal och materiel,
tillhörande ekipagedepartementet å flottans
varf. Personalen, en å flottans varf kommenderad
afdelning sjömän, närmast under befäl af en
underofficer (uppbördsman), skall vara beräknad och
hållas redo för att i första hand vara att tillgå
vid eldsvådor, till besättning å sådana fartyg och
båtar, som bemannas och användas, utan att inmönstras,
samt för brådskande tillfälliga arbeten, som kunna
förekomma utom de vanliga arbetstiderna, äfvensom för
pumpning och renhållning å fartygen m. m. Materielen
utgöres hufvudsakligen af fartygsförtöjningar,
ångslupar, pråmar, vattenskutor, arbetsbåtar m. m.
H. W-1.

Sjörullföringsbefälhafvare. So Sjörullföringsområde.

Sjörullföringsområde. För inskrifning af de
värnpliktige, som äro inskrifna å sjömanshus, och
för redovisning af marinens å sjömanshus inskrifna
värnpliktiga äro särskilda sjörullföringsområden
bestämda (näml. Stockholms, Härnösands, Strömstads,
Göteborgs, Malmö och Karlskrona), hvart och
ett omfattande ett eller flera sjömanshus. För
hvarje Sjörullföringsområde är en befälhafvare,
Sjörullföringsbefälhafvare (före 1914 benämnd
sjörullföringsområdesbefäl-h af va re), förordnad,
lydande under stationsbe-fälhafvaren vid station
af flottan. H. W-1.

Sjörum, sjöv. Ett fartyg säges ha sjörum eller vara
i övpen sjö, då det är så långt från land, att vind-
eller nödvändig kursförändring ej med sanno-

likhet kan bringa fartyget i fara för land eller
grund. Om ett fartyg till ankars i hårdt väder ej
har tillräckligt sjörum att gå till segels och hotar
att drifva mot land, kan det bli nödvändigt att kapa
masterna för att minska faran. R. N-*

Sjörup, socken i Malmöhus län, Ljunits härad. 1,351
har. 1,058 inv. (1915). S. bildar med Katslösa
ett pastorat i Lunds stift, Ljunits och Herrestads
kontrakt.

Sjörutin, sjöv., rutin, d. v. s. dagordning, för
flottans fartyg under gång. Sådan rutin, upptagande
tiderna för utpurrning, vaktombyten, skalning,
exercis, rengöring, putsning och blankskurning,
tapto, eldvisitation m. m., uppgöres för hvarje
fartyg enligt i reglementet för marinen fastställda
grunder. Motsvarande rutin eller tidsindelning till
ankars, då manskapet förrättar hamn-vakt, plägar
kallas hamnrutin (se d. o.). Jfr Rutintafla och
Sjövak t. H. W-l.

Sjörå. Se Rå.

Sjöräkning, sjöv., anteckning och beräkning af ett
fartygs olika kurser, farter och distanser. Början
med sjöräkningen, som har till ändamål att bestämma
fartygets plats, sker, då fartyget lämnat lots eller
skärgård, där navigeringen sker mera med ledning
af sjökortet, bojar, prickar m. m. Samtidigt måste
noggrann ort- och tidsbestämning ega rum. Jfr N a v
i g a t i o n. R. N.*

Sjörätt. 1. Sammanfattningen af de rättsliga normer,
hvilka bestämma sjöfartsförhållandena. Utmärkande
för denna gren af rätten är, att den sträfvar
till internationell öfverensstämmelse och därför
väsentligt afviker från den allmänna nationella
rätten. Sveriges sjörätt står i nära öfverensstämmelse
med den tyska. - Om Comité maritime International
och den med denna samarbetande Svensk förening
för internationell sjörätt se I n-ternationell
sjörätt. - 2. Särskild domstol för handläggning af
mål, som angå sjöfarten. Sådana domstolar finnas i
Danmark och Norge, men icke i Sverige; dock har man
för vissa fall sörjt för, att äfven i de svenska
sjöterritorierna den sjötekniska sakkunskapen
skall vara företrädd (dis-pasch, sjöförklaring).
l-2. I. Afz.

Sjörättssaker, Sjörättsmål, tvister, som
böra bedömas efter sjölag.

Sjöröfvarflagg, sjöv., utgjordes förr vanligen
af en hvit dödskalle i svart fält.
R. N.*

Sjöröfveri, den rättsstridiga verksamhet,
hvarigenom enskilda på öppna hafvet medelst öfverfall
på sjöfarande i eget intresse tillegna sig
fartyg eller gods. Folkrättsligt medför sjöröfveri,
att hvarje stat, som eger rätt till sjöpoliti (se
d. o.), kan oafsedt sjöröfvarfartygets flagga
anhålla och lagföra detsamma inför sina myndigheter,
hvarvid statens egen lags bestämmelser
om sjöröfveri tillämpas. Svenska strafflagen
innehåller sådana bestämmelser i kap. 21 § 7 ff.
Enligt äldre rätt stod sjöröfvaren utom lagen och
kunde omedelbart straffas till lifvet utan dom
och rannsakning, då han greps på hafvet, men
denna summariska rättskipning är numera
principiellt öfvergifven. Från sjöröfveri bör väl skiljas
kaperi, som är en verksamhet i viss stats tjänst
och med dess öppna bref på rätten att kapa.
Sådana kaparbref kunde utfärdas blott för krigstid
och äro genom 1856 års Parisdeklaration afskaffade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free