Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjömätningskåren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Sjöskada-Sjösländor
840
ansträngningen vid dessa ett blodkärl i
ventrikel-väggen kan brista, och det uppkräkta
maginne-hållet genom blödningen blodblandas. Några
verkligt lifsfarliga yttringar af sjösjuka äro
väl sällan att befara. Den under tidernas lopp sig
hopande massan af s. k. enkla och säkra botemedel mot
sjösjukan visar bättre än något annat svårigheten att
bli herre öfver detta besvärliga onda. Många sjösjuka
pläga emellertid under en längre sjöresa så vänja sig
vid sjögången, att symtomen af sig själfva förbättras
eller försvinna, liksom naturligtvis det enda radikala
botemedlet är att landstiga. Bland det virrvarr af
hvarandra motsägande föreskrifter, som angetts mot
sjösjuka, är det ingalunda lätt att utleta några
allmängiltiga förhåll-ningsregler, i all synnerhet då
så olikartade individuella växlingar finnas. Stundom
är det fördelaktigt att före ombordgåendet intaga
en kraftig måltid, och under alla omständigheter
är det olämpligt att fullt fastande falla offer
för kräk-ningarnas kval. Frisk luft är i allmänhet
att anbefalla, likaså hvila i hängmatta midskepps,
där gungningen är minst besvärande. Att sluta
ögonen eller att binda för det ena för att hindra
det stereoskopiska seendet finner mången lugnande;
andra åter rekommendera att noggrant fixera ett
föremål, t. ex. i en spegel. Bland medikament
intaga fortfarande lugnande medel, s. k. sedativa
och hypnotica, första platsen. Brom-kalium eller
s. k. brusande bromsalter, i dos af 2-3 gr., utöfva
sålunda en viss verkan, särskildt om de intagas
timmarna närmast före af resan. Något kraftigare
och sömngifvande verka bromural (0,6 gr.), adalin,
veronal, medinal (samtliga 0,s gr. pr dos), luminal
(0,io-0,30 gr.). Mellan kräkningarna bör man dricka
iskyldt vichyvatten eller te i små klunkar. Värme,
t. ex. varmvatten-påse e. d. i maggropen, brukar ock
kännas behagligt. Så fort symtomen minskats, bör man
intaga en måltid - blodtillblandning i uppkastningen
har vanligen ingen större betydelse - och uppsöka
den friska luften. I- H.
Sjöskada, skada, som träffat ett fartyg eller dess
last genom olycka till sjöss.
Sjöskolan (eng. the lake-school). Se Engelska
litteraturen, sp. 565, och Lakepoets.
Sjöskum, Sepiolit, miner., ett vattenhal-tigt
trisilikat af talk jord (2 H2 O, 2 Mg O, 3 Si 02),
som ej förekommer kristalliseradt, utan derbt eller
insprängdt i större och mindre partier samt har matt
jordartadt brott, gråhvit färg med dragning åt gult
eller rödt. Sjöskum har glänsande streck, är mildt
samt låter såga, skära och tälja sig, är obetydligt
fett och häftar vid tungan. Eg. v. = 0,98-0,6. Hårdhet
= 2,o-2,5. Vid upphettning för blåsrör blir sjö-skum
svart samt krymper, hårdnar och smälter vid god eld
i kanten till hvit emalj. För sin användbarhet till
piphufvud, cigarrmunstycken och andra artiklar är
detta af ålder bekanta mineral af vikt i tekniken. Det
affall, som erhålles vid tillverkningen, användes
i blandning med lera och gips till s. k. oäkta
sjöskum. Mineralet förekommer inlagradt i yngre
sedimentära bildningar i Mindre Asien, Grekland,
Turkiet, Marokko, Spanien, Mugnafjeld och Valdres i
Norge. Det är an-
tagligt, att de hos de gamle begagnade dyrbara
kärlen (samiska kärl) voro af sjöskum. Ett
sjöskum nära stående mineral är af ro di t
från Lång-ban. De förnämsta sjöskumsgrufvorna,
i Mindre Asien, äro belägna vid Eski-Schehir,
hvars invånare äro sysselsatta uteslutande med dess
förarbetande. Sjöskummet erhålles därigenom, att man
gräfver brunnar af 8-40 m. djup, och då man finner en
åder, spränger gallerier i horisontell riktning. Om
aftonen antändas stora eldar, genom hvilkas värme
blocken spricka sönder, så att arbetarna följande
morgon kunna löstaga bitar af sjöskum. Dessa frigöras
från jordlagret, torkas, om sommaren i solen (5-6
dagar), om vintern i särskilda uppvärmda skjul (8-10
dagar), rengöras därefter ännu en gång och poleras
med vax. Under dessa procedurer förlorar sjöskummet
2/s i vikt och volym. Vid sin eröfring af Mindre
Asien funno turkarna i därvarande grufgallerier
skelett af arbetare med kedjor kring benen, verktyg
m. m. Exporten af sjöskum i dessa trakter daterar
sig från 1700-talet och tilltar alltmer i betydelse,
trots metoders och kommunikationers bristfällighet.
Ant. Sj.*
Sjöslag i segel, sjöv., säges inträffa, då under
segling, synnerligast bidevind, seglen till följd
af lufttrycket vid fartygets långskeppsrörelse
(stampning) slå back och ej tyckas stå fulla,
oaktadt de äro rätt ställda efter vinden.
R. N.*
Sjösländor, Pefrlidce 1. Plecofptera, zool.,
underordning af rätvingesländor (se d. o.) bland
insekterna. Sjösländorna äro långsmala, med långa,
utåt afsmalnande, af en mängd korta leder bestående
antenner; de smala f ramvingarna, som under hvilan
hållas platt hoplagda, den ena öfver den andra, öfver
den mycket kortare bakkroppen, dölja de bredare,
i längdveck hoplagda bakvingarna; benen äro långa
och smärta med 3-ledade
\ /
Fig. 1. Perla bicaudata. Fig. 2. Larv af
Perla.
tarser; bakkroppen bär stundom (hos Perla, se fig.;
Pteronarcys m. fl.) i spetsen ett par långa, ledade
trådlika bihang (saknas hos Nemura). Dessa insekter
träffas i närheten af vatten, där de sitta stilla
på stenar eller buskar och andra växter och blott
flyga kortare sträckor. Sina ägg lägga de klumpvis i
vatten, helst forsande. Larverna, som lefva af rof,
likna i den allmänna kroppsformen de f ull-bildade
utom däri, att de sakna vingar. De sakna andhål,
men några ha i stället trakégälar, som vanligen i
form af busklikt grupperade trådar sitta på sidorna
af mellankroppslederna. Hvilande puppstadium saknas,
liksom hos andra rätvingesländor, och larven, som
under de sista hudöms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
