- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
845-846

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjösoldat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

845

Sjöstycke-Sjövakt

846

S. har äfven utfört flera
porträtt än det ofvan nämnda.
1-2. T. Stz.

Sjöstycke. Se Marinmålning.

Sjöstyrka, en samling örlogsfartyg under gemensam
befälhafvare. H- w~L

Sjösås, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad. 8,631 har. 1,260 inv. (1915). S. bildar
med Dref och Hornaryd ett pastorat i Växjö stift,
Uppvidinge kontrakt.

Sjösäf, löt., namn på Scirpus lacustris.

Sjösänkning. Se Sjöreglering.

Sjösättning, skpsb. Se Af löp ning och Skeppsbygger i.

Sjötaktik, sjöv., vetenskapen om sjöstridskraftens
användning i strid. Se Taktik.

Sjötekniskt biträde, en hos Kommerskollegium anställd
tjänsteman, lydande närmast under chefen för dess
byrå för ärenden ang. utrikeshandeln och sjöfarten,
har till åliggande att ur sjöteknisk synpunkt granska
hvarje sådan rapport, som omför-mäles i 40 § Sjölagen
och inkommer till kollegiet, samt att inkomma med
sjöförhörsprotokoll om sjöolyckor, öfver verkställd
granskning af hvarje sjö-protokoll åligger det
biträdet att afge skriftligt yttrande till kollegiet
med angifvande af dels den timade sjöolyckans art,
dels orsaken till olyckan, dels huruvida nytt
sjöförhör rörande densamma bör påkallas och hvar
detta bör ega rum. Det åligger biträdet att öfvervaka,
att de i § 40 Sjölagen omnämnda rapporterna inkomma
till kollegiet, att sjöförhör komma till stånd och
att sjöförhörsprotokoll ofördröjligen insändas till
kollegiet. I frågor, som kräfva sjötekniskt bedömande,
skall biträdet gå åklagare till hända. Se vidare
K. M:ts nåd. instr. för Kommerskollegii sjötekniska
biträde af 31 dec. 1914.

Sjöterritorium kallas sammanfattningen af en viss
stats omedelbart med det öppna hafvet sammanhängande
vatten, nämligen dels kusthafvet utanför de yttersta
skären, dels hafssund, som förbinda öppna haf
med hvarandra och ligga intill statens kust, dels
skärgårdar, bukter, vikar, redder och kusthamnar, men
däremot hvarken insjöar, floder eller kanaler. Vid
krig gälla för krigsföretag å sjöterritorium
sjökrigets lagar, men för krigsföretag å annat
vatten landkrigets. Under fred afser den främmande
staters fartyg medgitna samfärdsrätten på en stats
egna vatten endast sjöterritoriet, där ej annat är
uttryckligen bestämdt. Beträffande sjöterritoriets
utsträckning äro meningarna delade, och fullt
uttömmande positiva regler ges icke. Principiellt är
längsta kanonskotthållet från fastlandet eller från
sådan landbildning ytterst å sjöterritoriet, hvarå
kanonbatteri kan anordnas, härför bestämmande. Men
då denna gräns blir växlande, ha de flesta stater
som vanlig sjöpolitigräns antagit ett af stånd från
land eller yttersta skär, som ej ständigt af hafvet
öfversköljes, af 3 s. k. distansminuter, hvarvid l
distansminut räknas lika med Yeo grad 1. 1,852 m. och
äfven betecknas som vanlig eller liten sjömil (engelsk
sjömil), under det att en svensk 1. stor sjömil
är lika med en geografisk mil 1. 4 distansminuter
(eg. ekvators-minuter ä 1,855 m.) och en svensk gammal
landmil i det närmaste 6 distansminuter. Det svenska
sjöterritoriet har sedan lång tid ansetts omfatta l
svensk sjömil, d. v. s. 4 distansminuter (Vis

grad), men under det 1914 började Världskriget har
rikets anspråk på respekterande af sjöterritoriets
neutralitet icke afsett dettas utsträckning till
mer än 3 distansminuter (x/2o grad), hvari dock icke
ligger något uppgifvande af fyraminutersgrän-sen som
normal politigräns. I Öresund modifieras regeln,
där den i följd af sundets ringa bredd ej kan
tillämpas både af Sverige och Danmark, till ett
afstånd motsvarande sundets halfva bredd. Mot Norge är
sjöterritoriets gräns i bohuslänska skärgården bestämd
efter särskilda grunder genom beslut af 15 mars 1904
och skiljedom ang. Gris-bådarna af 23 okt. 1909. I
Bottenhafvet mot Ryssland-Finland slutligen gäller
som gräns enligt 1809 års fredsfördrag dels den på
visst sätt förlängda gränslinjen i Torne älf, dels
en från Torneå skärgård ned genom Ålands haf dragen
demarka-tionslinje, som dock endast betecknar den
gräns, intill hvilken hvartdera landet eger rätt
att i förhållande till det andras utsträcka sitt
sjöterritorium, utan att denna rätt blifvit begagnad:
gränsen för sjöterritoriet bestämmes här på vanligt
sätt. Rid.

Sjötofta, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 7,031
har. 796 inv. (1915). Annex till Tranemo, Göteborgs
stift, Kinds kontrakt.

Sjötorf. Se Mosse, sp. 1197.

Sjötorp. 1. Station vid Göta kanals början, vid
Sjötorpsviken af Vänern. Där finnes en stor bassäng,
som kan rymma 50 fartyg, reparationsdocka, hamn
med kajer m. m., och där börjar kanalens stigning
med 8 slussar (2 enkla - den första vid kanalens
invigning kallad "Konstitutionsslussen" - och 3
par sammanbyggda). .- 2. Gård för Magdalenahemmet
(se d. o.).

Sjötull. Se Tull.

Sjötulpän, zool., detsamma som hafstulpan. Se
Kräftdjuren.

Sjötungan, zool. Se Tungsläktet.

Sjöturban, zool. Se Sjöborrar.

Sjöur, sjöv., detsamma som kronometer (se Ur).

Sjövakt, sjöv., besättningens vaktgöring till
sjöss. Å flottans fartyg göra officerarna vakt
(såväl "sjövakt" som "hamnvakt") på högst 4
"kvarter", underofficerarna på högst 3 "kvarter",
hvilka turvis äro "vakthafvande". Fartygschefen,
sekonden och uppbördsmännen äro i regel, åtminstone
å större fartyg, vaktfria. För vaktgöring indelas
manskapet i två hälfter, styrbords och babords vakt
(maskinpersonalen dock ofta i tre vakter). För
sjövakt delas dygnet i 7 vakter sålunda, att tiden
4-8 e. m. delas i 2 lika långa vakter, plattvakter,
och den öfriga tiden af dygnet i 5 vakter om 4 timmar
hvardera. Sjövakt inträder, så snart fartyget lättat
ankar. Sådan vaktgöring används äfven (i st. f. den
vida lindrigare hamnvakten) till ankars under half
stridsberedskap och f. ö., då fartygschefen så
pröfvar erforderligt. - Den tjänstgörande vakten
säges "ha vakt på däck’ och den andra "ha frivakt"
; dock brukar äfven frivakten tidtals deltaga i
gemensamma arbeten och exercis. Vissa befattningar
ombord medföra befrielse från vaktgöring, men de
s. k. f r i v a k t a r n a äro tjänstskyldiga hela
dagen, vanligen från kl. 4 f. m. till 9 e. m. Denna
sjövaktsrutin och fördelning är i allmänhet antagen
å alla nationers örlogs- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free