- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
885-886

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skanstygskolonn. Se Skanstyg.

illustration placeholder
Fig. 1. Stadsvapen för Skanör med Falsterbo.

Skanör med Falsterbo
är den officiella benämningen på de två till en
kommun sedan 1754 förenade småstäder (uppstäder)
i Malmöhus län, hvilka ligga på den västra, breda
ändan af den smala, ljungbevuxna och sandtäckta
landtunga, som från sydvästligaste Skåne skjuter ut
mellan Öresund och Östersjön. S. ligger omedelbart
vid stranden, F., omkr. 3 km. sydligare, numera på
ett litet afstånd från hafvet, som på alla sidor
om landtungan är långgrundt. Flygsanden har dels
igenfyllt, dels uppgrundat de forna slottsgrafvarna
äfvensom den s. k. Flommen, en gång i tiden städernas
gemensamma hamn, belägen mellan dem. Flygsanden
hopar sig stundom till väldiga drifvor och förstör
växtligheten. Den bindes dock numera genom ganska
omfattande skogsplanteringar. Landtungan består
af ljungmark och sandfält, Skanörs ljung, där man
ämnar införa potatisodling i stor skala. Norrut
utbreder sig Skanörs store vång, söderut Falsterbo
vång
. Från städernas storhetstid finns intet kvar
med undantag af kyrkorna och obetydliga ruiner af
städernas båda slott (se nedan); det öfriga har
utplånats af hafvet och sanden. Dock finns en del
ålderdomliga förhållanden kvar: jorden är ej skiftad,
kreaturen drifvas på gemensamt bete o. s. v. Laga
skifte af Skanörs egor påbörjades för ett par år
sedan, men har ännu ej af slutats, och först i
maj 1915 anhöllo jordegare i F. om sådant. Hela
stadsområdet utgör 1,649 har, och folkmängden
uppgick vid 1915 års slut till 1,232 pers., 760
i S:s och 472 i F:s församling. Taxeringsvärdet af
fast egendom uppgick s. å. till 3,859,600 kr., hvaraf
413,500 kr. af jordbruksfastighet och 245,200 kr. af
bevillningsfri. Den beskattningsbara inkomsten var
s. å. i Skanör 298,478 och i Falsterbo 295,227 kr. Den
gemensamma stadens tillgångar upptogos 1914 till
250,066, dess skulder till 30,450 kr. I kommunalskatt
utdebiterades 1916 kr. 4,00 i S. och 4,20 i
F. (olikheten beroende på, att hvardera församlingen
är själfständig i fråga om skolväsendet). Den manliga
befolkningen är mest lotsar, sjökaptener, skeppare och
sjöfolk, kända som de yppersta i Skåne. I kommunalt
hänseende ha de båda städerna allt gemensamt. Den
gemensamma allmänna rådstugan sammanträder i S. på
rådhuset, som uppfördes på 1770-talet af material
från slottsruinen. Städerna ha vidare gemensam
jurisdiktion och administration under en borgmästare
och 2 illitterata rådmän. Borgmästaren är f. n. bosatt
i F., kyrkoherden i pastoratet (Skytts kontrakt, Lunds
stift) och stadsfiskalen i S. Den för båda städerna
gemensamma drätselkammaren består af 9 ledamöter
(5 från S. och 4 från F.). Ett s. k. skyddshem för
kommunernas behöfvande fattiga har nyligen upprättats
i S., och inom denna stads område, men nära gränsen
mot F., ligger det
likaledes gemensamma, 1914 byggda epidemisjukhuset. Ingen
af de båda städerna har vatten-, gas- eller
kloakledning, men i sept. 1916 infördes elektrisk
gatubelysning; renhållningen å gatorna åligger
fastighetsegarna. Klimatet är utomordentligt mildt
och så sundt, att hittills ingen läkare ansett det
lönande att bosätta sig där, lika obehöfligt har
apotek ansetts vara. F. har sedan 1913 en tvåårig
högre folkskola. Järnväg förenar sedan 1904 de båda
städerna med stationen Hvellinge på Malmö-Trälleborgs
järnväg (se Hvellinge–Skanör–Falsterbo järnväg).
För att få åtminstone en båthamn åt
den 1874 i S. inrättade s. k. Öresunds lotsstation,
som nu har en öfverlots och 13 lotsar, beviljade
riksdagen medel till en hamnbyggnad hösten 1881, och
denna skulle tillhöra båda städerna, som förbundo sig
att för framtiden underhålla den. Denna förbindelse
kunde dock icke de fattiga samhällena hålla, sedan
en stormflod dec. 1883 nästan alldeles förstört
hamnen, och staten måste träda hjälpande emellan. Nya
decemberstormar 1899, 1902 och 1904 nödvändiggjorde
grundliga ombyggnadsarbeten 1907–09, till hvilka
riksdagen anvisat 300,000 kr. Sedan 1879 finnes där
ock en lifräddningsstation med en uppsyningsman och
11 mans betjäning. – S. har efter eldsvådor 1874 och
1885 fått bredare gator och välbyggda tegelhus. Fem
af kvarteren utgöra gammal stadsdel; i öfrigt har ny
stadsplan genomförts. Längst i n., vid det med en
plantering försedda torget ligger kyrkan (fig. 3),
som anses urspr. ha varit helgad åt S:t Olof, men
ock åt S:t Gertrud eller S:t Göran. Den tillhör olika
byggnadsperioder. Äldst äro skeppets två östligaste
kvadrater; koret, som tillbyggts antagligen i början
af 1400-talet, är något högre än skeppet, och många
omständigheter tyda på, att planen urspr. varit,
att den öfriga delen af kyrkan skulle rifvas och
ersättas af en nybyggnad, afpassad efter det nya
koret, hvilket aldrig blef af. Under koret finns
en krypta, som dock säkert aldrig varit afsedd
till annat än grafkammare. Norr om kyrkan ligger
en omkr. 8 m. hög kulle, som döljer de obetydliga
ruinerna af Skanörs forna slott. Kullen har varit
omgifven af breda, cirkelrunda vattengrafvar,
den ena 15 m. utanför den andra. Slottet har enligt
Brunius haft en rund kärna, som behärskat staden. Det
afbrändes 1312 af hanseaterna, uppbyggdes åter,
men fick sedan förfalla. – F. var förr i hög grad
besväradt af flygsanden, som tid efter annan hotat
i synnerhet kyrkan. Dess gator voro intill senaste
tid smala och krokiga, husen låga, halmtäckta, byggda
dels af korsvirke, dels af gråsten. Efter en eldsvåda
1896 genomfördes ny stadsplan för fyra kvarter,
men ännu finnas mestadels hvitmenade hus med svarta
korsbjälkar och kringbyggda gamla gårdar, skuggade af
lummiga almar och pilar. I stycke med dessa gamla hus
passa illa de villor, som på senare tiden byggts utmed
Falsterbostranden, och den storartade hotellkomplex,
Falsterbohus (fig. 4), som uppförts att mottaga de
många främlingar, hvilka under sommaren njuta af de
härliga strandbaden. Stranden utmed Östersjön har en
alldeles säregen skönhet. Den sluttar svagt under
vattnet, genom hvilket den gula sanden på en bred
sträcka skimrar, med afbrott här och där, hvarest
tången ger vattnet en annan färg. Mot s. v. från
F. går

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free