- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
889-890

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fyrkantigt, upptill rundt, uppfördt 1843), visande ett
intermittent hvitt sken, med en kort förmörkelse hvar
5:e sekund. Utanför refvet ligger Måkläppen, en för

illustration placeholder
Fig. 3. Skanörs kyrka.


sitt rika fågellif allbekant, fridlyst
holme. Mariakyrkan i F. (fig. 5), fordom en
offerkyrka, ligger i sydöstra hörnet af samhället,
helt nära stranden, och är liksom den i S. af tegel,
men något yngre och något mindre. Långhuset är dess
äldsta parti; det var försedt med sträfpelare från
början, ehuru det saknade hvalf; först senare inslogos
sådana. Af de offer, som bragtes kyrkan äfven från
aflägsna orter, hade hon ännu i början af 1800-talet
en icke obetydlig inkomst, som användes till hennes
underhåll. Några obetydliga ruiner af det forna
slottet Falsterbohus finnas s. om staden. Det har
varit bebodt af drottning Margareta och hennes son
Olof, som dog där 1387.

illustration placeholder
Fig. 5. Mariakyrkan i Falsterbo.


Vid slutet af 1500-talet föll det i
ruiner. Gräfningar, som på senaste tid företagits,
visa en kärna, omsluten af grundmurar till rum, det
hela omslutet af en yttre och en inre palissad,
hvarjämte en kajsträckning påträffats. – De båda städerna
äro uråldriga; S. skall ha funnits före år 1000, men
säkra uppgifter därom har man dock först från tiden
omkr. 1200, och ungefär samtidigt börjar F. omtalas i
urkunderna. I medeltidens politiska historia förekomma
sedan båda namnen mycket ofta, och i de skånska
Knutsgillenas historia spelar S. under medeltiden
en märklig roll: där höll dessa gillens generalsynod
länge sina sammanträden, tills därvarande Knutsgille
på 1300-talet flyttades till Malmö, sedan S. som
handelsplats börjat stå tillbaka för F. Märkligt är
nämligen, att dessa båda städer, som länge varit bland
de obetydligaste i vårt land, under flera århundraden
i medeltiden voro medelpunkter för den tyska handeln
på Skåne, hvilken i sin ordning var en följd af det
rikt gifvande sillfiske, som bedrefs från dessa
städer. De hade visserligen ringa folkmängd, men
under fisketiden kommo 30–40 tusen fiskare dit från
Tyskland, Nederländerna, Skottland m. fl. länder,
och med fiskefartygen följde handelsskepp, med hvilka
tyska, d. v. s. hanseatiska, köpmän förde sina varor

illustration placeholder
Fig. 4. Hotellkomplexen Falsterbohus.


öfver till Skåne, där de förskaffat sig vidsträckta
handelsprivilegier. Det var ett rörligt och
brokigt lif under fisketiden där. Fiskebod vid
fiskebod radades upp på stranden, men inne på
landtungan reste köpmännen sina bodar på områden,
som anvisats hvar främmande stad särskildt. Sådana
områden kallades "fit", och detta namn fortlefver
än i benämningen "Fedevången", den sydligaste delen
af F:s nuv. område. Jämte bodarna hade de främmande
städerna äfven stora stenhus, s. k. kompanihus,
som begagnades af köpmän från samma stad
gemensamt. Till hamn begagnades af alla fartyg och
fiskebåtar hufvudsakligen den stora, ö. om S. belägna
Höllviken. Ordningen bland alla de tusenden, som där
för fiskets och handelns skull vistades, upprätthölls
strängt af de fogdar, som hvarje stad sände med
sina fartyg (jfr dock Munkeholm). På 1200-talet
synes S. ensamt ha varit marknadsplats, men under
följ. årh. nämnes äfven F., och med 1400-talets början
inträder ytterligare förändring, ty nu försvinner S:s
namn ur de hanseatiska urkunderna, som därefter omtala
endast marknaderna i F. Kristian IV förklarade 1622,
att han icke vidare ville erkänna hanseförbundet
som korporation, och upphäfde därför dess gamla
privilegier i Danmark. Emellertid synes Lübeck dock
ha fått behålla vissa rättigheter i Skåne, och det
begagnade dem äfven. Med Skånes öfvergång till Sverige
(1658) försvann likväl denna sista rest af de forna
hanseatiska handelsprivilegierna, och Lübecks gamla
kompanihus i F. blef i början af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free