Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kloster; det ena af dessa, för dominikaner,
kalladt S:t Olofs, grundlades, såsom det uppges,
1234; det andra, för franciskaner, kalladt
S:t Katarinas, omnämnes första gången 1259. Några
få testamentshandlingar, utfärdade till förmån för
dessa kloster, finnas ännu kvar; af hertigarna Erik
och Valdemar erhöllo klostren hvartdera 20 mark
o. s. v. 1520 omtalas ett S:t Klemens kloster, som
kanske blott var ett namn för prästhärbärget. Det
förstnämnda ådrog sig Gustaf I:s vrede, då det
hyste en honom förhatlig munk; konungen befallde,
att det skulle ödeläggas och munkarna sändas till
sina bröder i Sigtuna. Reformationen beröfvade
kyrkorna deras rikedomar. Af alla de nämnda kyrkliga
byggnaderna utom domkyrkan synes nu ej en sten
ofvan jord. S. förblef äfven efter reformationen
säte för styrelsen i ett stift, hvars omfång dock
minskades. Under en del af 1500- och 1600-talen var
S. säte för en konungens ståthållare. Till residens
för denne uppförde Johan III ett slott omedelbart
s. om staden, kalladt Skaraborg, hvaraf Skaraborgs
län har sitt namn. Det förstördes vid danskarnas
härjningståg 1612 och är nu försvunnet. S. har
flera gånger härjats af brand, den sista af större
omfattning 1719. Under den nyare tiden har S. i
materiellt hänseende varit ganska stillastående,
till dess det under de senare årtiondena efter
järnvägarnas tillkomst gått afsevärdt framåt.
Sv. D-n.
Skarabé, Scarabceus, zool. Se Ateuchus s a c e r
och Pillerbagge.
Skarabéer, i den egyptiska och den grekiska konsten
afbildningar af den för egypterna heliga tordyfveln
(lat. scarabceus’), i synnerhet dylika afbildningar
på skurna stenar (kaméer). Sådana stenar buros som
prydnader eller amuletter. Se afbildning i art. G em
samt skarabéamulett å sp. 882 i art. Amulett.
Skaraborg, slott. Se Skara, sp. 903.
Skaraborgs län omfattar nordöstra delen af
Västergötland och är beläget mellan 57° 48’ och
59° 2’ n. br. samt 5° 37’ och 3° 20’ v. lgd från
Stockholms observatorium. Det gränsar i n. v. till
Vänern och Värmlands län, i n. ö. till Örebro län,
i ö. till Vättern, i s. ö. till Jönköpings län samt
i s. och s. v. till Älfsborgs län. Ytinnehållet
är 8,480 kvkm., hvaraf 8,075 kvkm. land och 405
kvkm. vatten. Häri har icke inräknats länets andel
af Vänern och Vättern, men 69 kvkm. af sjön Skagern
(i sin helhet 133 kvkm.) samt sjöarna Unden 96 kvkm.,
Viken 47 kvkm., Hornborgasjön 29 kvkm. m. fl. Länets
största längd, från n. till s., är 125 km. och största
bredd, från v. till ö., 105 km. Folkmängden utgjorde
vid slutet af 1915 241,026, hvaraf 117,919 mankön,
123,107 kvinnkön. Landsbygdens folkmängd var 199,750,
städernas 41,276. Folkmängdstätheten utgjorde 30 på 1
kvkm. land. Folkökningen inom länet var ej obetydlig
t. o. m. år 1879, då folkmängden uppgick till 260,797,
men därefter inträdde en stark folkminskning, som
fortgick ända till 1907, vid hvars slut folkmängden
nedgått till 239,214. Det sista årtiondet visar åter
någon ökning. – I judiciellt hänseende är länet deladt
i 7 domsagor, under Göta hofrätt, nämligen Vadsbo
norra; Vadsbo södra; Gudhems och Kåkinds; Vartofta
och Frökinds, omfattande äfven staden Tidaholm;
Skånings, Vilske och Valle; Åse, Viste, Barne och
Laske; Kinnefjärdings, Kinne och Kållands. Fögderierna
äro likaledes 7, sammanfallande med domsagorna och
benämnda Norra Vadsbo, Södra Vadsbo, Sköfde, Vartofta,
Skara, Barne och Lidköping. Länsmansdistrikten
äro 27, nämligen i Norra Vadsbo fögderi 2,
i Vartofta fögderi 5 och i hvart och ett af de
öfriga fögderierna 4. Städerna äro 7: Mariestad
(länsstyrelsens säte), Lidköping, Skara, Sköfde,
Hjo och Falköping, samtliga med rådhusrätt, samt
Tidaholm, som lyder under landsrätt. Köpingarna
äro tre: Töreboda, Grästorp och Vara, samt
municipalsamhällena likaledes tre: Kvänum, Axvall
(som dock ej är organiseradt som municipalsamhälle)
och Lundsbrunn. Landskommunerna, köpingarna oräknade,
utgöra 259. – I ecklesiastikt hänseende hör länet
till Skara stift, i hvilket det ingår med 10 hela och
delar af 4 kontrakt. Pastoraten äro 96, hvaraf likväl
2 ha annex i annat län. Landsförsamlingarna äro 258,
hvaraf en är delad mellan S. och Älfsborgs län, en
utgör annex till moderförsamling i annat län och en
är kapellförsamling. Stadsförsamlingarna äro 7. –
Länet tillhör Tredje arméfördelningsområdet. Inom
länet äro förlagda Skaraborgs infanteriregemente,
Lifregementets husarer och Göta trängkår,
alla i Sköfde, samt på Karlsborgs fästning
Karlsborgs bataljon af Boden-Karlsborgs
artilleriregemente och Göta ingenjörkår. –
Länet ingår i Västra postdistriktet, Västra
telegraftrafikdistriktet, Andra järnvägsdistriktet,
Östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och Mellersta
bergmästardistriktet, bildar 2 justeringsdistrikt
(n:r 30 och 31) samt ingår i Västra skogsdistriktet
med 5 revir. – För hälso- och sjukvården är länet
deladt i 7 provinsialläkardistrikt, hvartill kommer 1
extra provinsialläkardistrikt. Länslasarett finnas i
Mariestad, Lidköping och Falköping. En länsveterinär
finnes. – Af undervisningsanstalter kunna nämnas högre
allmänt läroverk i Skara, realskolor i Mariestad,
Lidköping och Sköfde, samskola i Falköping,
folkskollärarinneseminarium i Skara, folkhögskola
i Stenstorp, landtbruksskola på Klagstorp samt
landtmannaskola i Skara. – I riksdagens Första
kammare har länet fr. o. m. 1917 6 representanter;
för valen till Andra kammaren är länet indeladt
i två valkretsar, Norra och Södra, hvardera med
5 representanter. – Jordbruk med boskapsskötsel
och mejerihandtering är länets hufvudnäring. Den
odlade arealen beräknades 1914 till 346,343 har,
43 proc. af länets hela landareal. Den naturliga
ängen uppskattades samtidigt till 28,323 har, 3,6
proc. af landarealen. Årliga skörden (utan afdrag
för utsädet) kan för 1911–15 preliminärt uppskattas
till, i ton: hvete 12,850, råg 62,480, korn 2,790,
hafre 145,840, blandsäd 6,520, baljväxter 4,640,
potatis 72,110, sockerbetor 6,200, foderrotfrukter
196,070, hö från odlad jord 340,650. Reduceras hela
skörden 1913 till spannmåls- och foderenheter, komma
af hela rikets skörd 7,4 proc. på S., som därmed intar
platsen n:r 2, öfverträffadt endast af Malmöhus län,
som har siffran 12,7 proc. Antalet kreatur (föl,
kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde 1 juni 1916:
hästar 56,251, kor 126,785, andra nötkreatur 79,953,
får 67,687, getter 176, svin 77,529, eller i procent
af antalet i hela riket resp.: 8, 7,2, 7, 5,6, 0,1,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
