- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
915-916

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skarf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

915

Skarpa ämnen-Skarstedt

916

Skarpa ämnen, Acria, /arm., retmedel, som dels
afse att medelst skarpa magmedel (stomachica acria)
stimulera matsmältningsverksamheten, när denna är
förslappad, dels ock användas utvärtes som hudretande
medel. Som skarpa medel rubriceras vanligen spansk
peppar (se Capsicum), svart- och hvitpeppar (se
Piper), ingefära (se d. o.), galangarot (se d. o.),
senap (se d. o.), bertramrot (se d. o.) och kotobark
(se d. o.). C. G. S.

Skarpbult, skpsb. Se Bult 1.

Skarpenhögar 1. Skepparslöfshöjden, i Skåne, 6
km. v. om Kristianstad, befästes af E. Dahlbergh
natten till 23 juli 16(8 med 5 skansar, och sedan
förstärktes denna ställning ytterligare, hvarigenom
danskarnas undsättning af Kristianstad förhindrades.
L- W:son M.

Skarperudströmmen, i Telemarkens vattensystem, aflopp
från Bandaksvatn till Kviteseidvatn med 4,7 m. fall,
Bratsberg amt, Norge. Genom S., fördjupad till 1,9
m. djup, står Skien i ångbåtsförbindelse med västsidan
af Bandaksvatn. K. V. 11.

Skarphedin Nialsson, isländsk kämpe, d. 1011, en
af de främste hjältarna i Nials saga (se d. o.),
äldst bland Nial Thorgeirssons (se denne) söner med
hans hustru Bergthora Skarphedinsdotter. Han tecknas
i sagan som en lugn och behärskad, men snarrådig
och djärf samt ytterst ärelysten och i högsta grad
orädd karaktär. Som idrottsman var han bland sin tids
bästa. Hans olycka blef, att han satte tro till den
lömske Mård Valgardsson, som baktalade den oskyldige
och rättrådige Håskuld Hvitanäsgode. På grund däraf
blef denne dräpt af S., och detta dråp drog med
sig nidingsverket på Berethörshvåll 3 sept. 1011,
då S jämte sina föräldrar och sin broder Grim
blef innebränd, sedan brodern Helge nedhuggits
under ett försök att undkomma. Frejdad är S:s
modiga strid under branden och hans själsstyrka
att uthärda smärtorna utan minsta klagan.
&. JN-g.

Skarp-Runmarö. SeRunmarö.

Skarprättare, förr äfven mästerman, den, som
har att verkställa dödsstraff, ådömdt enligt
allmänna strafflagen. Sådant straff verkställes
numera uteslutande genom halshuggning medelst
fallbila. Före 1858 fanns i Sverige en skarprättare i
hvarje län. Nu finns blott en för hela landet. Denne
åtnjuter skarprättararfvode från de olika länen jämte
särskild godtgörelse för hvarje förrättning. Nödiga
biträden har han själf att anskaffa. Under äldre
tider, då dödsstraff verkställdes äfven medelst
hängning, brukade denna ombesörjas af biträdena,
"bödelsdrängarna". Så skedde ock med rådbråkning,
stegling, kåk- och hudstrykning m. m. Att utföra
halshuggning ansågs mindre vanhedrande och gjordes
af skarp-rättaren själf. I 1734 års lag förnyas ett
förbud att hålla skarprättarens ämbete för nesligt,
men yrket ådrog sig dock alltjämt allmänhetens afsky
och ringaktning. Då numera exekutionerna så sällan hos
oss förekomma, torde förhållandet ha ändrats till det
bättre. - Under den äldsta germanska tiden utfördes
halshuggningen af någon af den dömande församlingens
medlemmar eller af åklagaren. Sedermera tillkom
detta uppdrag exekutions- och domstolsbetjänte eller
på vissa orter den yngste bisittaren eller yngste
gifte mannen.

I städerna använde man dock
förnämligast någon fogdens tjänare.
v- A-t.

Skarprättarskilling, kam. Se Mantalsräntan.

Skarpsill. Se S i 11 s l ä k t e t, sp. 540.

Skarpskjutning. Se Skjutning och Skjututbildning.

Skarpskyttar (ty. schiitzen, ry. strjelki), ett
slags lätt infanteri, som finns i flera arméer,
särskildt i den ryska, under benämning skarpskyttar
eller skyttar (se Fotfolk) Stundom har man användt
samma benämning om soldater, som i skjutning fått
en mera omsorgsfull utbildning än den stora massan,
såsom fallet var i Sverige till 1878. Vid hvarje
kompani uttogos åtta man till skarpskyttar och fingo
sin särskilda utbildning under ett särskildt, kortare
skarpskyttemöte. Skarpskyttarna hade vanligen bättre
gevär eller för längre afstånd skottställda sådana
än det öfriga manskapet. - De i början af 1860-talet
af frivilliga bildade trupperna fingo benämningen
Frivilliga skarpskytteföreningar (se Frivillig
skarpskytteförening och S k y 11 e v ä s e n).
C. O. N.

Skarpsno, villatrakt i västra delen af
Kristiania, omkring järnvägsstationen
S. (se K r i s t i a n i a, kartan, 37).
K. V. H.

Skarpö, ö i Stockholms skärgård n. ö. om Vaxholm
och n. om Rindön på södra sidan af Trälhafvet,
tillhör Värmdö kommun, men i kyrkligt hänseende
Vaxholms pastorat. Den utgör 1 mtl och har en mängd
sommarställen. – Ett annat S. i Värmdö socken ligger
på en halfö af Vindön vid Kanholmsfjärden.

Skarreklit. Se B o l b j e r g.

Skarrit SÖ, en af Själlands vackraste sjöar, 210 har,
i Holbaak amt, 23 km. ö. om Kalundborg, omgifven af
backar och skogar. E. Ebg.

Skarsfjället. Se S k a l s f j ä 11 e t.

Skarsf os, vattenfall. Se M a a n e.

Skärstad, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 2,002
har. 681 inv. (1915). S. bildar med Hällum, Vara och
önum ett pastorat i Skara stift, Barne kontrakt.

Skarstedt. 1. Karl (Carl) Vilhelm S.,
universitetslärare, teolog, kyrkohistoriker, f. 7
aug. 1815 i Majorna vid Göteborg, d. 28 febr. 1908,
blef student i Uppsala 1834, prästvigdes 1841 och
promoverades till filos, doktor 1842. Inom Göteborgs
stift tjänstgjorde han dels som pastorsadjunkt
1841-48, dels som t. f. rektor vid Halmstads
läroverk vårterminen 1843. Han blef 1848 docent i
exe-getisk teologi i Lund, uppfördes 1849 och 1853
i 2:a rummet på förslag till teol. adjunkturen och
blef 1856 kyrkoherde i Solberga pastorat af Göteborgs
stift. 1857 uppfördes han på förslag till domprost
i Göteborg, 1859 blef han teol. adjunkt vid Lunds
universitet samt 1865 professor i praktisk teologi
och utbytte 1879 denna befattning mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:32 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free