Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
925
Skattebonde-Skatteregleringskommittéer
926
mer eller mindre undandrog sig denna obligatoriska
skattskyldighet, som sålunda hufvudsakligen
kom att drabba den ofrälse befolkningen, och i
feodalstaten betungades denna godtyckligt äfven
med nya pålagor af såväl feodala som kungliga
maktinnehafvare. I ståndsmonarkien, som framgick
ur feodalstaten vid konungamaktens pånyttfödelse,
sökte ständerförsamlingen tillförsäkra sig
skattebevillningsrätt, men i Europas flesta stater
fick ståndsförfattningen vid nya tidens början
vika för ett kungligt envälde, och i detta ingick
oinskränkt beskattningsmakt. Äfven i Sverige upp-stodo
på ofvan angifna sätt stående skatter, som utan vidare
fingo utkräfvas, men i landslagen erkändes, att för
nya skatter fordrades samtycke på landskapstingen,
och från dessa öfvergick skattebe-villningsrätten
till riksdagen, som aldrig, ej ens under det
karolinska enväldet, fullständigt mist den. Huru
engelska parlamentet erhöll skattebevillningsrätt se
Parlament, sp. 116-117. I de fria författningar, som
under inverkan af engelska förebilder fr. o. m. den
stora franska revolutionen kommit till stånd i alla
västerländska stater, har folkrepresentationens
skattebevillningsrätt varit en hörnsten. Där
kommunal själfstyrelse finnes, förekommer också
en kommunal skattebevillningsrätt, men denna
regleras genom lagar, som stiftas af eller med
samtycke af folkrepresentationen (jfr R. F. § 57).
S. B.
Skattebonde, jordbrukare, som innehar skattejord. Se
Bonde, sp. 1087.
Skattebref, kam., den skriftlisa handling, hvarigenom
vid skatteköp köparen tillförsäkrades skatte-mannarätt
till hemmanet. De äldre skattebrefven innehöllo i
allmänhet förpliktelse för köparen att tiil kronan
utgöra hemmanet åliggande räntor och utlagor samt,
i händelse vid jordrefning hemmanet pröfvades
kunna draga högre ränta än förut, skyldighet för
honom att utgöra den förböjda räntan. Vid tiden för
indelningsverkets upprättande ändrades ordalagen
därhän, att kronan afhände sig kronohemmanet i fråga
"att njutas, brukas och behållas under skattemannabörd
och rätt till evärde-lig ego, som lag förmår".
K^g.
Skatteböl, Ole Larsen, norsk jurist, f. 2 mars 1844
på gården S. (Hallingdal), blef 1890 sorenskriver
i Nes. 1899 skifteforvalter i Kristia-nia, 1904
t. f. och 1912 ord. assessor i Höjesteret. Han
var medlem af civilprocesskommittén 1891- 1907
och har sedan 1911 varit led. af kommittén för
utarbetande af civilprocesslagens bilagar. 1877 -82,
1889-91 och 1895-97 representerade S. Buskerud
amt i stortinget och intog till sitt inträde
i Höjesteret en ledande ställning inom högern.
K. V. II.
Skattefjäll, nedanför odlingsgränsen (se Kulturgräns)
belägna områden i Lappland och Jämtland, som upplåtits
åt lapparna till renbete. Se Lappar, sp. 1208-09.
Skattefoged, benämning på norska statens
uppbördskommissarie i Kristiania,
Drammen, Trondhjem och Bergen.
K. V. H.
Skattefritt existensminimum. Se Existensminimum och
Inkomstskatt, sp. 669.
Skattefrälse, kam., en jordnatur, som uppkom i midten
af 1600-talet därigenom, att kronan åt medlemmar af
frälseståndet afstod egandcrätten till
räntan af skattehemman, hvilka räntor därför kallas
skattefrälseräntor. Skattefrälschemman ha urspr,
varit rena skattehemman, liksom frälseskattehemmanen
varit rena frälsehemman. Se vidare Frälseränta.
Skattef rälseränta, kam. Se Frälseränt a.
Skattehemman benämnes, till skillnad från krono- och
frälsehemman, hvarje hemman af skattenatur. Jfr
Jordnatur.
SkattehÖparm, kam. Se H ö å m.
Skattejor d, kam. Se Skatte.
Skattejärn, kam. SeSkatte-ochosmunds-jä rn.
Skatteköp, kam., det aftal, hvarigenom egande-rätten
till kronojord öfvergick från kronan till enskild
person och den sålda kronojorden ikläddes
skattenatur. Johan III sålde till allmogen
s. k. "bördsrätter", hvarmed visserligen följde
besittningsrätt tiil evärdliga tider af de sålda
kronohemmanen, men med vissa inskränkningar i
dispositionsrätten och under förbehåll af rätt
för kronan till återköp. På grur . af det trassel,
som uppstod rörande dessa bördsrätter, återkallades
de af Karl IX, som sålunda pålade allmogeklassen
en hård reduktion. Köp af skatterätt omtalas
först under Gustaf II Adolfs regeringstid. 1629
utfärdades fullmakter för 9 landsstatstjänstemän att
skatteförsälja kronohemman, hvarvid åborna ej erhöllo
någon företrädesrätt. Genom ett k. bref 1701 inträdde
en betydelsefull förändring. Den uppfattningen
uttalades däri, att skatteförsäljningen befordrar
landets bättre odling genom jordens Öfvergång
i själfegande jordbrukares händer. På samma gång
medgafs åbon företrädesrätt vid skatteköp i allmänhet
och uteslutande rätt till skatteköp af rusthåll. En
fullständig skatteköpeförordning utfärdades 1723,
upphäfdes sedermera, men återvann gällande kraft
genom k. förordn. 21 febr. 1789 och k. kung. 24
jan. 1790. Den tillämpades i hufvudsakliga delar
jämte k. kung. 15 dec. 1848, ända tills grundskatterna
afskrefvos. Jfr F r ä l s e k ö p. K1)g-
SkattekÖpeskilling, kam., det penningbelopp, som vid
skatteköp (se d. o.) erlades af köparen. Det stod
vanligen i viss proportion till grundräntans årliga
belopp och fick enligt en k. resolution 1727 icke
sättas lägre än 6 års räntor. Kbg.
Skattelåda. Se Biskötsel, sp. 495.
Skatteman, kam., innehafvare af skattejord.
Skattemannarätt, kam. Se S k a t te r ä 11.
Skattenatur, kam. Se J o r d n a t u r.
Skatte- och osmundsjärn, kam., en under
jorde-boksräntan införd skatt, som anses
leda sitt ursprung från konung Magnus’
stadga för bergsmännen i Närke 1340.
Kbg.
Skatteost, kam. Se Ostskatten.
Skattepersedlar, kam. Se Jordeboksper-sedlar.
Skatteregleringskommittéer, kommittéer, som
haft i uppdrag att afge förslag till väsentligare
om-reglering på beskattningsväsendets område. Bland
dessa torde följande vara de viktigaste. 1) Den i
nov. 1830 tillsatta kommittén för utredande af frågan,
i hvilken mån och på hvilket sätt de utskylder,
som befunnos mest tryckande eller ojämt fördelade,
skulle kunna minskas, jämnas eller utbytas mot
andra. Kommittén, i hvilken presidenten K. J. af
Nordin var ordf., dåv. statssekretera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
