- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
927-928

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

927

Skatterusthåll-Skattkammarväxel

928

ren K. D. Skogman en af medlemmarna och den kände
kameralisten K. Sandberg sekreterare, inskränkte
emellertid sitt arbete till en undersökning
beträffande Uppland i fråga dels om de särskilda
hemmansnaturerna och däraf beroende olika
statsbidrag, dels om den olikhet i beskattning,
som förefanns oberoende af hemmans och lägenheters
natur. Betänkandet afgafs i dec. 1833 och trycktes
1834. - 2) "Kommitterade för beskattningsväsendets
förenklande" förordnades 1846 med uppdrag att inkomma
med betänkande och förslag om de förändringar
i stadgandena ang. grundskatternas utgörande
och deras jämte öfriga utskylders debitering
och uppbörd, som vore möjliga för beredande af
förenkling i beskattningen samt i uppbörds- och
redogörelseverket. Ordf. var landshöf-dingen
A. P. Sandström (senare finansminister) och
sekreterare förutnämnde K. Sandberg. I kommitténs
1847 afgifna och tryckta hufvudbetän-kande uppvisades
Sveriges ytterst invecklade grundskatteförhållanden
och uppbördsväsen samt framställdes två alternativ
för förenklingar: antingen förvandling af samtliga
grundskatter jämte tion-den till penningar efter 20
års medelmarkegångs-pris eller förvandlingen inskränkt
till ett färre antal persedlar, såsom spannmål och
smör. Vid riksdagen 1847-48 framlade regeringen det
senare alternativet; statsutskottets majoritet anslöt
sig till det förra. I följd af ståndens skiljaktiga
beslut ledde frågan till intet resultat. - 3)
"Förberedande skattejämkningskommittén". Den i
samband med försvarsfrågan alltmer framträngande
frågan om aflösning eller afskrifning af grundskatter
och indelningsverk föranledde 1875 tillsättande af
kommittén. Den hade i uppdrag att som förberedelse
för en framdeles snart sammanträdande kommittés
arbeten verkställa de undersökningar och uppgöra
de förslag, som kunde finnas behöfliga för
utredande af frågan, huru vid en successiv
minskning af rustnings- och roteringsbesvär
och grundskatter ersättning i inkomster kunde
vara för statsverket att påräkna, samtidigt med
att tillgångar bereddes för genomförande af en
härordning på grund af kungl. värnpliktsförslaget
1875. Kommitterade voro H. L. Rydin, Alb. Anderson och
J. Hellstenius. Betänkandet afgafs 1876 och trycktes
1877. - 4) "Skatteregleringskommittén". Kommittén
erhöll i uppdrag 1879 att verkställ? en fullständig
utredning af alla skatteförhållanden i riket och
uppgöra förslag till en på utredningen grundad
rättvis fördelning af skattebördorna. Kommittén,
som tillsattes af Posse-ministären, var i hög
grad en s. k. parlamentarisk kommitté. Ordf. var
landshöfdingen grefve Rob. De la Gardie, och bland
medlemmarna märkas Rob. Montgomery-Cederhielm,
Alb. Anderson, Ola Andersson (från Burlöf),
Ad. Hedin, K. Ifvarsson, J. Johansson i Noraskog,
E. Key, H. L. Rydin, grefve G. Sparre samt, senare,
F. F. Carlson, hvilken ut-öfvade ganska stort
inflytande. Sekreterare var J. Hellstenius. Kommitténs
med tabeller och reservationer synnerligen vidlyftiga
betänkande omfattade dels förslag till förordning
ang. bevillning af fast egendom samt af inkomst,
dels utlåtande och förslag ang. skatteförhållandena
i riket; det förra afgafs och trycktes 1881, det
senare 1882. Härordningsfrågans fall vid 1883 års
riksdag för-

anledde dock, att de på ofvannämnda
kommitté-betänkanden grundade k. propositionerna
ej ledde till något annat väsentligare resultat
än en ny förordn, ang. stämpelafgiften. - 5)
"Kommunalskattekommittén" förordnades 1897 med uppdrag
att verkställa den af riksdagen begärda utredningen
om möjligheten af den kommunala beskattningens
byggande på annan grund än den allmänna be-villningen
och af en särskild kommunalskattelag. Ordf. var
K. Herslow, medlemmar voro bl. a. H. Cavalli,
0. Erickson i Bjärsby, J. H. G. Fredholm, grefve
H. Hamilton, I. Månsson i Trää, 0. Jonsson i Hof och
J. Östberg. Betänkandet afgafs och trycktes 19CO.
T-s.

Skatterusthäll, kam. Se Rusthåll.

Skatterusttjänst. Se Indelta armén, sp. 476.

Skatterätt, Skatterättighet, Skatte-mannarätt,
kam., den eganderätt, som köparen af kronohemman
och lägenheter eller vissa allmänna inrättningars
skattlagda jord genom skatteköp förvärf vät.
Kbg.

Skatterättsfordran, kam Se Byte 3.

Skatterättsmedel, kam., sådana statsmedel, som inflöto
i skatteköpeskillingar vid försäljning af kronohemman.
Kbg.

Skattesäteri, kam. Se Säteri.

Skattetltiar, kam. Se Mantalsräntan.

Skattevrak, kam., det tillstånd, hvari förr ett hemman
förklarades ha råkat, då egaren i tre år uraktlåtit
att betala hemmanets kronoskatt. Hem-mansegaren
förlorade sin skattemannarätt, och hemmanet
utbjöds till salu. Af försäljningsbeloppet tog
kronan sin fordran, hvarefter förre egaren eller
hans arfvingar erhöllo återstoden. Yar anbudet ej
antagligt, behöll kronan hemmanet, som omfördes till
kronohemman. Detta undantagsförhållande upphörde genom
uttrycklig föreskrift i 1789 års skatteköpeförordning.
Kbg.

Skatteväsen. Se Skatt.

Skattkammare. 1. Byggnad eller rum, där en
furstes, en kyrkas, en stats o. s. v. dyrbarheter
förvaras (jfr R i k s r e g a l i e r, sp. 382). -
2. (Grek. the’sauröl) Arkeol., i Forn-Grekland små
tempelliknande byggnader, som i stora religiösa
centra (Delos, Olympia och Delfoi m. fl.) uppfördes
af olika grekiska kommuner. Flera af dem, såsom
Gelas i Olympia, voro praktfullt utstyrda. Om den
s. k. Atreus’ skattkammare se M y k e-n a i, sp. 1.
2. J- C.

Skattkammarkansler. Se Chancellor of theexchequer.

Skattkammarväxel, vanligen en af en stat utfärdad
kortfristig skuldförbindelse. Från en obligation
skiljer den sig sålunda hufvudsakligen genom
löptidens korthet. Gränsen är här flytande, men
vanligen räknas blott ett papper med högst ett års,
någon gång aderton månaders eller två års löptid
som Skattkammarväxel. Stundom skiljer den sig från
obligation äfven därigenom, att den har formen
af växel; äfven förekommer, att den formellt ej
löper med ränta, utan denna uttages då af köparen
genom diskontafdrag. Skattkammarväxlar användas
hufvudsakligen för att fylla en under det löpande
året uppkommen brist i statskassan; en dylik brist
brukar uppstå särskildt vid tiden närmast före den
direkta skattens inflytande. Dess-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free