- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
929-930

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

929

Skattkärr-Skattskrifning

930

utom användas de som en form för sväfvande skuld i
afvaktan på upptagandet af ett fonderadt lån. För
detta ändamål begagnas emellertid äfven en mellanform
med några års löptid, såsom exchequer bonas (se
Exchequer bilis) i England (2 å 3 år) och olika
slag af bons i Frankrike med 2-5, högst 10 års
löptid. Namnet skattkammar-växel är en öfv. af
eng. exchequer bilis (se d. o.), räntebärande
obligationer, som utgåfvos först 1696. Dessa
äro numera (sedan 1861) ersatta dels af de redan
omnämnda "exchoquer bonds", dels af treasury bilis,
hvilka senare sålunda representera de nuv. engelska
skattkammarväxlarna. De ha formen af växlar och löpa
med viss ränta; löptiden är vanligen 6 mån. eller
ett år. - I Frankrike utställas regelbundet bons
de trésor på 3, 6 och 12 månader. I Tyskland utges
schatza.n-weisungen till visst maximalbelopp (1910 600
mill. mk); dessa löpa ej med ränta, utan diskonteras.

I Sverige erhöll Riksgäldskontoret 1908 rätt
att utfärda skattkammarväxlar i utländskt mynt
till ett belopp af högst 40 mill. kr. Löptiden,
som får vara högst två år, bestämmes liksom
formen, räntan o. s. v. för hvarje särskildt
fall af riksgäldsfullmäkti°:e och bankofullmäktige
gemensamt. De äro afsedda att ställas till Riksbankens
förfogande vid behof af utländska valutor.

Metoden att upptaga tillfälliga lån mot dylika
kortfristiga skuldförbindelser används emellertid ej
blott af stater, utan i växande utsträckning äfven
af kommuner och större privata företag. Äfven de
största svenska städerna använda sådana. Dylika
papper placeras företrädesvis på Londons
penningmarknad, där de under namn af short-dated
securities blifvit af allt större betydelse.
Sv. B-n.

Skattkärr, ångsåg med 4 ramar och 1 kantverk i
Östra Fågelviks socken, Värmlands län, tillhör
Trävaru-a.-b. J. F. Osterman. Tax.-v. 82,100
kr. (1915). Årsskeppning omkr. 3,000 stds sågade
varor. Fast anställda arbetare 50–60. Där ligga ock
tegelbruk och kakelfabrik, tillhör. A.-b. Skattkärrs
tegel- och kakelfabriker (1907; aktiekap. 300,000
kr.). Tax.-v. 205,700 kr. (1915).

Skattläggning, kam., den förrättning, hvarigenom
ränta och mantal åsattes en jordegendom. Den
verkställdes på platsen, af kronofogden, som i
egenskap af ordf. bevakade det allmännas rätt,
häradsskrifvåren, som verkställde nödiga beräkningar,
en landtmätare, som uppmätte egorna och på karta
utmärkte vidden af de särskilda jordarterna,
samt två nämndemän. Förrättningens svåraste del var
uträknandet af räntan, hvilket skedde efter kronovärdi
(se d. o.), med ledning af orternas undervisningar (se
d. o.) samt ortens skattläggningsmetod (se d. o.). Det
protokoll, som därvid uppsattes af häradsskrifvaren,
det s. k. skattläggningsinstrumentet, granskades i
länets landskontor och Kammarkollegium.

Kort efter upprättandet af de första register- eller
jordeböckerna (jfr Grundskatt) förordnade Gustaf Vasa
om en allmän skattläggning, afsedd att ega bestånd
under en längre tidsföljd. Denna skattläggning
verkställdes utan uppmätning af egorna och utan
behörig noggrannhet. Den sträckte sig ej heller till
alla delar af riket.
Jordbeskattningen blef under sådana förhållanden
ojämn. Det gamla bruket att genom köp eller arf
afsöndra egor från ett hemman och förena dem
med ett annat, äfvensom vissa jordegares sträfvan
att bli helgärdsbönder för att erhålla förmånligare
ställning, då utskrifning till hären ifrågakom, torde
i sin mån ha bidragit att göra jordbeskattningen
ännu mera ojämn, och då genom tillkomsten af
mantalsräntan jordens beskattning betydligt ökades,
framträdde ojämnheten i hemmanens skattläggning
allt starkare. Under Karl XI:s tid blef den stora
mängd boställen, lönings- och rustningshemman,
som för indelningsverkets ordnande togs i anspråk,
underkastad ny skattläggning, men någon ny allmän
jordrefning och skattläggning verkställdes emellertid
ej, och de framställningar, som sedermera tid
efter annan därom gjorts, tillbakavisades med
den invändningen, att indelningsverket ej finge
rubbas. I 1789 års säkerhetsakt förklarades därjämte,
att de å skattehemman en gång gjorda, i laga ordning
fastställda skattläggningarna och tiondesättningarna i
evärdliga tider skulle ega bestånd. I de nordligaste
landskapen ha de flesta räntor och mantal blifvit
åsatta enligt gällande afvittringsstadgar.

Ehuru icke officiellt upphäfd, har genom
grundskatternas, indelningsverkets och
skjutsningsbesvärets afskrifning hela
denna procedur bragts ur tillämpning.
Kbg.

Skattläggningsmetod, kam., sammanfattningen af de
regler, hvilka i en viss landsdel skulle tillämpas,
när jorden skattlades och grundskatten åsattes (se
Skattläggning). Utom den allmänna s. k. bytesmetoden
(1688) funnos skattläggningsmetoder för särskilda
landskap och län, fastställda sedan slutet
af 1600-talet i sammanhang med ordnandet af
indelningsverket.
Kbg.

Skattman, uråldrig benämning på personer, hvilka af
Sveakonungarna utsändes för att i orterna uppbära
gärder.
Kbg.

Skattmansö (Skatmansö), herresäte i Hvittinge
socken, Västmanlands län, med hufvudgården belägen
vid Skattmansöån, som afför vattnet från några
småsjöar (Tena-, Ekholms- och Hvittingesjön) till
Örsundaån. 14 7/8 mtl inom Hvittinge och Österunda
socknar, tax. till 227,200 kr. (1915), samt såg,
kvarn, tegelbruk och frälseränta, tax. till 30,500
kr. S., urspr. kalladt Ön, såsom omflutet af åns
grenar, tillhörde 1345 en Niklis Skatman, efter
hvilken gården erhållit sitt namn, egdes sedermera,
troligen genom arf, af Ingegärd Laurensdotter, änka
efter fogden i Västmanland och Dalarna Jöns Finnson,
öfvergick på 1500-talet, äfven genom arf, till släkten
Båt, på 1600-talet till släkten von Yxkull, som egde
det till 1763, kom sedan till fältmarskalken Samuel
Stierneld (d. 1775) och på 1800-talet till släkten
Reutercrona. Från brukspatron G. Reutercrona kom
det genom arf till kapten G. A. Toll, hvars stärbhus
nu eger det. Inom Österunda socken hade S. förr ett
stångjärnsbruk, som anlagts af frih. A. Yxkull och
drefs ännu på 1870-talet.
Wbg.

Skattning. Se Biskötsel, sp. 495.

Skattskrifning, en i sammanhang med
mantalsskrifningen årligen återkommande, för det
följande årets bevillningsbeskattning grundläggande
förrättning. Jfr Mantalsskrifning.
Kbg.

25 b. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free