Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skenäs skans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en lärobok i skeppsbyggeri af W. Sutherland och 1754
en dylik af M. Murray, 1757 äfven en i Amsterdam
o. s. v. Fransmännen voro 1700-talets mästare
i fartygsbyggnad, och vid sidan af dem framstår
värdigt den ofvannämnde af Chapman. Handelsfartygen,
som på denna tid icke behöfde vara särdeles
snabbseglande, byggdes i regel mycket fylliga för att
bli lastdryga. Deras längd förhöll sig till bredden
som 3,75 à 3,5 : 1.
Bruket af ånga som drifkraft samt af järn och stål
som byggnadsmateriel för fartyg är orsaken till
den oerhörda utveckling, som skeppsbyggnadskonsten
undergått sedan början af 1800-talet. De första
för praktiskt bruk använda ångfartygen, "Charlotte
Dundas", byggdt 1802 af engelsmannen Symington, och
"Clermont", byggdt 1807 af amerikanen Fulton, voro
efter nutida begrepp ytterst otympliga hjulångare,
men de fingo förbättrade efterföljare och, sedan
propellern på 1830-talet börjat ersätta skofvelhjulen
samt maskiner och pannor undan för undan blifvit
driftsäkrare, var ångfartygens fullständiga framgång
betryggad. Redan 1817 byggdes af Owen (se denne)
det första svenska ångfartyget, "Amfitrite". –
Sedan man i äldsta tider lärt att använda trä till
fartygsbyggnader, bibehölls många århundraden framåt
detta materiel så godt som uteslutande. I midten af
1600-talet föreslog visserligen fransmannen Mersenne,
att man skulle bygga fartyg helt och hållet af järn;
men sådana kunde dock knappast komma till stånd,
förrän järntekniken vunnit större utveckling. I
England byggdes 1821 det första kända järnfartyget
och 1839 det första sjögående järnfartyget. 1842
byggdes vid Motala mek. verkstad det första svenska
järnfartyget, "Scandia". Under järnfartygens
första tid byggdes en del fartyg af blandad
trä- och järnbyggnad (se Kompositfartyg). På
1860-talet började järnfartyg i sin ordning ersättas
af stålfartyg. På grund af järn- och stålfartygens
mycket stora fördelar framför träfartyg (se
Järnfartyg) ha dessa senare till stor del utträngts
(jfr nedanstående tab. 2), och numera bygges blott
ett fåtal träfartyg, alla af jämförelsevis små
dimensioner; så byggdes t. ex. 1913 blott 38,586 ton
träfartyg mot 2,845,943 ton stålfartyg af 100 tons
eller större dräktighet. Byggandet af järnfartyg
har praktiskt taget upphört. Äfven båtar byggas
ofta af stål. En från början befintlig olägenhet,
som medföljde järn(stål-)fartyg, var svårigheten
att skydda fartygsbottnen mot förrostning och
afsättningar. Man har sökt öfvervinna den genom
att träkläda och sedan förhyda fartygsbottnen (se
Förhyda), en metod, som dock till följd af sin
tyngd och kostnad vunnit endast föga och öfvergående
spridning. Sedan förbättrade bottenfärger på senare
tiden framställts, kan nämnda olägenhet anses
öfvervunnen.
Att ångfartygen skulle erfordra andra linjer
och dimensioner samt kraftigare förbindningar
än segelfartygen, är tydligt; men äfven för
segelfartygen framtvingades genom konkurrensen
med ångfartygen en ganska stor formförändring,
åsyftande att öka lastdryghet och fart. Så ökades
förhållandet mellan längd och bredd till 4 à 4,5 :
1, ja, de s. k. klipperskeppen fingo en längd af 5
à 6 gånger bredden. Djupgåendet ökades likaledes,
och linjerna gjordes skarpare. Segelarean ökades
högst betydligt. – Ur teknisk synpunkt möter
intet hinder att, snart sagdt obegränsadt, öka ett
järn-(stål-)fartygs dimensioner. Enär fraktkostnaderna
och i allmänhet färdtiden minskas i den mån fartygets
storlek växer, är därför naturligt, att fartygens
dimensioner alltsedan järnfartygens framträdande ökats
i en förut okänd grad, som af följande tab. framgår.
Tabell I.
| Fartyg | År | Längd m. | Bredd m. | Djupg. m. | Deplacement ton |
| Träfartyg. | |||||
| Vikingaskepp, funnet vid Gokstad | 900 | 23,4 | 5 | 1,1 | 30 |
| Columbus’ flaggskepp "Santa Maria" | 1492 | 28,3 | 7,8 | 3 | 233 |
| Linjeskeppet "Stockholm" | 1856 | 56,6 | 14,8 | 7 | 2,850 |
| Järn- l. stålfartyg. | |||||
| Atlantångaren "Great Eastern" | 1859 | 207 | 25 | 9 | 27,400 |
| Atlantångaren "Imperator" | 1914 | 280,3 | 29,9 | 11 | 57,000 |
| År | Träfartyg ton | Kompositfartyg ton | Järnfartyg ton | Stålfartyg ton | Summa ton |
| 1890 | 7,053,885 | 145,045 | 10,517,513 | 4,435,208 | 22,151,651 |
| 1895 | 5,534,077 | 138,293 | 9,211,501 | 10,223,101 | 25,107,632 |
| 1900 | 4,009,022 | 127,300 | 7,398,102 | 17,508,704 | 29,043,728 |
| 1905 | 3,394,850 | 115,221 | 6,044,824 | 26,445,998 | 36,000,893 |
| 1910 | 2,544,858 | 92,608 | 4,548,599 | 37,728,700 | 41,914,705 |
| 1915 | 1,020,264 | 70,048 | 3,353,140 | 43,912,311 | 49,261,709 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
