Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 961-962 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbyggeri ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid ett fartygs byggande uppgöras först dess
hufvudritningar, hvilka äro konstruktions-, segel-och
inredningsritningarna samt midskeppssektionen (se
dessa ord). Enär hvarje fartyg är en kompromiss mellan
olika, delvis i strid med hvarandra stående önskemål
beträffande dess dimensioner, lastdryghet, fart,
sjöduglighet och maklighet, styrka och säkerhet,
bestyckning, bepansring, aktionsradie samt – sist,
men ej minst – nybyggnads- och driftkostnad,
måste några af dem tillgodoses på de öfrigas
bekostnad. Man utgår om möjligt från för liknande
ändamål förut byggda fartyg af god typ samt vidtar
i dessas ritningar de modifikationer, som med
afseende på det nya fartygets egenskaper anses
önskvärda. Mycket beror härvid af erfarenheten
hos den, som uppgör fartygslinjerna. Förutom
hufvudritningen erfordras ett stort antal
detaljritningar. (För pansarbåten "Sveriges"
skrof – inberäknadt kanontorn – och maskiner ha
t. ex. uppgjorts omkr. 3,500 detaljritningar.) –
Efter konstruktionsritningen verkställes utslaget,
d. v. s. ritningen uppdrages i naturlig storlek på
golfvet i mallboden l. utslagsvinden; efter utslaget
formas, äfven i naturlig storlek, mallar samt tvär-
och långsänt (se Sänt). Fartyget bygges vanligen
på en på stranden uppbyggd, mot sjön sluttande
stapelbädd med aktern mot vattnet; dock förekommer,
att stapelbädden är parallell med strandkanten
äfvensom att fartyget bygges i docka. Stapelbädden,
hvars lutning ungefärligen uppgår för större fartyg
till 1/24 och för mindre till 1/12, måste hvila på
fast mark, så att sättning icke kan ega rum. Vid
byggandet af mycket stora eller breda fartyg

Fig. 7. Anordningarna vid pansarbåten "Sveriges" stapelaflöpning.

användas förutom kölblocken (A å fig. 1) en eller flera
rader block på hvar sida om dessa. – Ett träfartygs
byggnad tillgår i stora drag sålunda (jfr fig. 1–3):
kölen sträckes (utlägges) på kölblocken, stäfvar och
stäfföljare resas och fästas, resningsknä och resning
insättas, spanten resas på sina platser, däcksbalkar
och andra förbindningar, bordläggning och garnering
insättas, inredningen utföres. Timmer och grofva
plankor tillformas med yxa, tunna plankor böjas
genom basning. Allteftersom de olika yttre delarna
af fartyget börja resa sig, uppslås stöttor för att
uppbära dem och förhindra kantring. Genom sänten
hållas spanten väl inriktade på sina platser, till
dess däcksbalkar och bordläggning anbringas. Efter
verkställd drifning och, eventuellt, förhydning
kan fartyget sjösättas. – Ett järn(stål-)fartyg
(jfr fig. 4–6) bygges af plåt och s. k. fason-
l. profiljärn (äfven
förekomma stora delar af gjutstål, t. ex. för-
och akterstäfvarna) i ungefär samma ordning som
ett träfartyg, men efter helt olika arbetsmetoder,
i det att maskinarbete i stor utsträckning används i
st. f. å träfartyg handarbete med enkla verktyg. De
olika delarna bockas efter sina mallar, skefras
om behöfligt och färdigställas i möjligaste mån i
verkstaden, innan de uppsättas ombord. På kölplåten
anbringas bottenstocksplåtar, spanten uppresas
och inriktas noga med sänt, stäfvarna uppresas,
inriktas och stöttas, till dess bordläggningsplåtarna
blifvit fastnitade, däcksbalkar och plåtdäck inläggas,
bordläggningen pålägges, hvarvid nitnaglarna insättas
inifrån, vattentäta skott samt inredningsplåtar
i öfrigt inbyggas. Alla växlar, som skola vara
vattentäta, diktas. Pneumatisk eller hydraulisk
nitning äfvensom pneumatisk mejsling och diktning
användas, där sådant af utrymmesskäl låter sig
göra. (Jfr bl. a. figurerna i art. Balkvägare,
Dubbelbotten, Däck, Förtimring och Köl; se ock
specialartiklar om allehanda fartygsdelar.) – Vanligen
ombordtagas pannor, maskiner, pansar med undantag af
sidopansar, som vid sjösättningen kommer under eller
invid vattenlinjen, kanoner och master m. m. efter
sjösättningen dels för arbetskostnadens minskande
och stapelbäddens tidigare frigörande, dels för att
begränsa fartygets tyngd vid aflöpningen.

Stapelaflöpningen l. sjösättningen är en operation,
som, då det gäller större fartyg, kräfver stor
omtänksamhet. Mindre fartyg kunna glida i sjön på
kölen, stödda i slaget af stöttor. Större fartyg
sjösättas å svenska varf vanligen enligt
följande (se fig. 7, som utvisar anordningarna vid
pansarbåten "Sveriges" sjösättning). Parallellt
med stapelbäddens (B) längdriktning uppbygges af
timmer på hvardera sidan och med ett afstånd från
hvarandra af vid pass 1/3 af fartygets största bredd en
aflöpningsbädd l. aflöpningsränna, upptill afslutad
med en släpplanka (C), på hvars yttersida fästas
på kant stående släpribbor (D). (Å fig. finnes af
aflöpningsbädden blott släpplankorna, hvilka hvila
direkt på den af betong gjutna stapelbädden B.)
På aflöpningsbäddarna uppbygges omkring fartygets
midt och till en längd af minst halfva fartygets af
väl stagade balkar en upptill mot fartyget slutande
aflöpningssläde (E), som vid sjösättningen uppbär
och medföljer fartyget, hvarvid slädens nedersta
fottimmer (F) glida på släpplankorna. För att icke
af fartygets tyngd pressas isär, äro båda sidornas
slädhalfvor förenade med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>