- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
963-964

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbyggeri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kättingar och stundom utanför stäfvarna med
tvärgående balkar, kallade ok. Släden styres
sidovägen af släpribborna. För att lätta fartyget
från stapelblocken och få det att hvila i släden,
indrifvas 1 à 2 rader kilar mellan slädens balkar;
stapelblockens öfre del borttages därpå, låsen,
som hindra slädens rörelse, lossas, hvarefter, om
behöfligt, med tillhjälp af mot förstäfven placerade
domkrafter, släden med fartyget på grund af lutningen
sättes i gång och glider ned i sjön. Före aflöpningen
befrias släpplankorna noga från lösa föremål och
möjligen uppstående spikar samt insmörjas med talg
och såpa. Fartygets fart efter sjösättningen upphäfves
genom grofva aflöpningståg, fästa i land och ombord,
till hvilkas bukt surrats släpbalkar, hvarigenom de
erbjuda betydligt motstånd.

Storbritannien intar utan jämförelse förnämsta
platsen inom skeppsbyggeriet, i det att af allt
nybyggdt tonnage nära 2/3 komma från dess varf;
därefter följa Tyskland, Nord-Amerikas förenta stater
och Frankrike. Sveriges andel i skeppsbyggeriet
uppgår endast till omkr. 0,5 proc. och motsvarar
icke ens svenska handelsflottans årsbehof af nytt
tonnage. Emellertid finns i Sverige ett stort antal
varf, hvarest medelstora och smärre fartyg kunna
byggas. Bland dem må nämnas: Lindholmens verkstad,
Göteborgs nya verkstad och Eriksbergs mek. verkstad,
alla i Göteborg, Kockums mek. verkstad i Malmö,
flottans varf i Karlskrona, Oskarshamns mek. verkstad
samt Bergsunds mek. verkstad i Stockholm och Finnboda
varf. – Ingående undervisning i skeppsbyggnadskonst
meddelas i Sverige dels i Tekniska högskolan i
Stockholm, som har särskild fackafdelning för
skeppsbyggnadskonst med 4-årig lärokurs, dels i
Chalmers’ tekniska institut i Göteborg, i hvars lägre
afdelning med 3-årig kurs undervisas i praktiskt
skeppsbyggen och i hvars högre afdelning, likaledes
med 3-årig kurs, finnas skeppsbyggerifackskolor. –
I k. förordning 23 dec. 1915 ha ang. fartygs
byggnad och utrustning, föreskrifter utfärdats,
omfattande: byggnadssätt, konstruktionsdetaljer,
material och säkerhetsanordningar å fartygs skrof,
fartygs maskineri och elektriska installationer,
radiotelegrafinstallation, båtar och annan
bärgningsredskap, anordningar för eldsläckning samt
annan utrustning, äfvensom bostäder ombord för fartygs
personal m. m. I en bilaga till nämnda förordning
meddelas särskilda byggnads- och materialbestämmelser
(s. k. byggnadsreglemente) för olika slag af fartyg
jämte deras framdrifningsmaskiner, ångpannor och
högtryckskärl. Uti en annan k. förordn. af samma
dag lämnas föreskrifter ang. vissa säkerhetsåtgärder
vid nyttjandet af fartyg med afseende på bemanning,
förandet af passagerare, åtgärder till undvikande af
eldsvåda eller explosion, andra säkerhetsåtgärder
ombord, bärgnings- och eldsläckningsredskap,
iakttagelser vid förandet af ballast samt last
af spannmål, stenkol, lätt antändliga och andra
farliga ämnen äfvensom däckslast af trä. Jfr
Aflöpning, Block 2, Båtbyggnad, Bädd 2 a, Fasonjärn,
Klassificeringssällskap, Skeppsmätning och Stapel.
C. K. S.

Skeppsbät, sjöv., båt, som tillhör ett fartyg och
icke är afsedd för själfständig fraktfart, De olika
slagen af skeppsbåtar kallas ångslup (motorslup),

barkass (storbåt), slup, låringsbåt, hvalbåt,
gigg, joll (Julie), snipa, pråm (eka) m. m.
R. N.*

Skeppsdagbok, sjöv., i Sjölagen antagen benämning
på loggbok. Dylik dagbok, som från sjömanshuset
utlämnas, skall enl. 1891 års sjölag, § 35, föras
efter fastställdt formulär å segelfartyg öfver 50
ton och å alla ångfartyg, när de afgå till andra
orter utom riket än de vid Östersjön belägna
samt orter i Danmark och Norge på denna sidan
om Skagens fyr och Lindesnaes. Å ångfartyg skall
därjämte föras särskild maskindagbok. Jfr Loggbok.
(H.W-l.)

Skeppsdocka, skpsb. Se Docka 5.

Skeppsdokume^t. Se Skeppshandlingar.

Skeppseldare, sjöv. Se Sjömanskåren.

Skeppsfart. Se Sjöfart.

Skeppsgossekorpral. Se Korpral.

Skeppsgossekären, en till flottan hörande kår,
afsedd att tjäna till plantskola för flottans
sjömanskår, från hvilken flottans underofficerare
rekryteras. Denna inrättning kan till sitt ursprung
spåras ända från slutet af 1500-talet. I början
var den icke allenast en uppfostrings-, utan äfven
en välgörenhetsanstalt. Antagning till skeppsgosse
sker numera med vissa undantag en gång om året i
sept. Åldern skall i allmänhet vara mellan 15 och
17 år. Hufvudsakligt afseende fästes vid duglighet
för flottans tjänst; men om öfriga förhållanden
äro lika, föredrages den, hvars fader länge och
väl tjänat vid flottan. Skeppsgossarnas antal
utgör enligt stat 600, fördelade på 3 kompanier i
Karlskrona, 2 i Marstrand. Ett mindre antal utbildas
vid Stockholms station till hornblåsare. För
skeppsgossekåren finnes i Karlskrona en större
kasern uppförd. Skolundervisning jämte öfningar i
exercis och vapenföring pågår under vintern, hvaremot
sommarmånaderna äro anslagna till praktiska öfningar
till sjöss, företrädesvis å seglande fartyg. Utom
fri undervisning erhålla skeppsgossarna kostnadsfritt
husrum med hvad därtill hör samt föda och kläder. När
en skeppsgosse uppnått 18 års ålder och genomgått
fastställda kurser, utskrifves han i allmänhet
från kåren ("karlskrif-ves") i sept. och blir
2:a (eller 3:e) klassens sjöman med skyldighet
att kvarstå i tjänst 6 år. Senaste stadga för
skeppsgosseskolan är utfärdad 13 mars 1896, med
ändring af § 17 4 febr. 1916. Jfr Sjömanskåren.
L. II.*

Skeppsgärd, en fordom förekommande benämning på
de varf3 där de svenska krigsfartygen byggdes och
rustades. De räkenskapshandlingar, order m. m.,
som rörde flottan, kallades skepps-gårdshandlingar
(se därom Flottans arkiv).

Skeppshake, krigsv. Se Hakebössa.

Skeppshandeln, Skeppshan delsfrågan
1. Skeppshandelsaffären, hist. Se Karl, sp. 996, samt
Cederström, sp. 1365, och G y l l e n gr a n a t,
sp. 756.

Skeppshandlingar, sjöv., sådana handlingar eller
dokument, som i allmänhet befälhafvare å fartyg bör
medha ombord. De viktigaste äro nationalitets- och
registrerings- samt sjövärdighetscertifikat, mätbref
(se Skeppsmätning), sjömansrulla, besiktningsbevis,
pass, dagbok samt de handlingar, som angå last,
passagerare, post och försäkring. Se k. förordn,
om registrering af svenska fartyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free