- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
965-966

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbyggeri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

18 okt. 1901, ang. pass och nationalitetshandlingar
för svenska, till orter utom Sverige gående fartyg
4 dec. 1903 m. fl.
L. H. (H. W-l.)

illustration placeholder
Fig. 1. Del af Skeppsholmen, sedd från Skeppsbron.
De mest framträdande byggnaderna äro kyrkan och
matroskasernen.
illustration placeholder
Fig. 2. Skeppsholmskyrkans inre.
illustration placeholder
Fig. 3. Sjökrigsskolans byggnad på Skeppsholmen.

Skeppsholmen, en kronan tillhörig ö, 16,3 har,
i Stockholm, belägen i Saltsjön, mellan Egentliga
staden i v. och Djurgården i ö., samt förenad medelst
en mindre träbro med Kastellholmen i s. ö. och
en större stenbro med Blasieholmen i n. v. (den
s. k. Skeppsholmsbron, byggd af staten 1858-61 i
st. f. den provisoriska flottbro, som efterträdde
den gamla 1822 brunna "Holmbron"), Ön disponeras
h. o. h. af flottan, hvars Stockholmsstation är
förlagd dit. Inom den för allmänheten afstängda
nordöstra delen ligga en del af kronovarfvet med
en del expeditionslokaler, verkstäder, äfvensom
Flottans arkiv o. s. v.; på återstående delar
åtskilliga ämbetslokaler för stationen, Sjökrigsskolan
(se d. o och fig. 3), Sjökarteverket (se d. o.),
Skeppsholmskyrkan, stundom kallad Karl Johans
kyrka
(uppf. af Fredrik Blom 1824-42; se fig. 1
o. 2), bostäder för officerare och vederlikar
(den s. k. "Långa raden", som innehåller äfven
ämbetslokaler) samt för underofficerare, kaserner
för flottans manskap, exercishus, salutbatteri,
arméns intendenturförråd (om dettas
byggnad se Slottsmagasinet) m. m. I matroskasernen
(länge kallad "kanonjärkasernen") på holmens västra
del anses lämningar från ett under Johan III:s
tid byggdt lusthus ingå. På S., som har vackra
trädplanteringar och är en besökt promenadplats,
ha rests minnesstenar i anledning af
slaget vid Svensksund 1790 och Vegafärden 1878-80.
Inom varfsområdet uppehålles ångfärjetrafik
med den å motstående strand af Djurgården befintliga
återstående delen af varfvet, det s. k. Galärvarfvet
(se Galärvarf). Äfven med Djurgårdsstaden
och Staden mellan broarna underhålles, af ett
bolag, ångfärjeförbindelse. Längs östra och södra
brobänkarna är tilläggsplats för flottans båtar och
smärre fartyg samt för lotsverkets och Frivilliga
motorbåtsflottiljen. - Sedan äldre tider har
"Skeppsholmen" varit namnet på den ö i Saltsjön,
där flottans Stockholmsstation
varit förlagd. Men namnet har flyttat med stationen
och betecknade i början, till 1630-talets slut,
den del af nuv. Blasieholmen (se d. o.), som då var
flottstation eller skeppsgård, och öfverfördes
först därefter på den nuv. Skeppsholmen, hvarför
denna stundom kallats "Nya Skeppsholmen". Dennas
tidigare namn voro Vaghensö, Vagnersö, Vagnsö o. d.,
men i början af 1600-talet kallades ön Lustholmen
och användes af hofvet, som där hade en trädgård. När
mot slutet af 1630-talet flottstationen började

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:13 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free