Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbyggeri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Skeppslista-Skeppsmätning
970
Skeppslista, sjöv. Se Code-lista.
Skeppsloggbok, Se Loggbok.
Skeppslån 1. Bodmerilån. Se Bodmeri.
Skeppslast. Se Läst.
Skeppsman, sjöv., en i gamla Sjölagen förekommande
benämning på inmönstrad sjöman, som tillhörde
fartygets besättning. R-
^-*
Skeppsmanifest, sjöv. Se C e r t i f i k a t.
Skeppsmanöver, sjöv. Se Manöver 2.
Skeppsmask, Teredo, zool., ett till
kl. Lamelli-branchiata (se Musslor) hörande litet
djur, som vid flyktigt påseende har större likhet
med en mask än med en mussla. Skalen äro nämligen
reducerade till små rudinient,, som omsluta den
för-tjockade främre ändan, hvaremot den bakre
delen är masklikt förlängd och jämte de båda långa
sifonerna innesluten i ett kalkrör. Denna mussla,
som först 1733 af Sellins blef uppfattad som sådan,
hade redan förut gjort sig illa beryktad för den
stora skada den åstadkommer genom att borra i trä
på skepp, bropelare, vågbrytare o. s. v. 1731-32
anställde den oroande härjningar å dammbyggnaderna
kring Zeeland och Friesland, så att dessa byggnader
tycktes hotas med fullkomlig undergång. För att mot
skeppsmaskens angrepp skydda sådant virke, som används
vid vattenbyggnader, har man med åsyftad verkan
beslagit det med järnspik med breda hufvud. Skepp
skyddas därigenom, att de förhydas med bly och
koppar. De gångar detta djur borrar beklädas med ett
kalkrör. Af omkr. 20 kända arter äro några funna i
Norge och England. Den vanligaste arten, T. na-valis,
uppges bli ända till 2/3 m. lång. L-e.
Skeppsmäklare. Se Skeppsklarerare.
Skeppsmätare, skpsb. Se Skeppsmätning.
Skeppsmätning, skpsb., uppmätning af ett fartygs
invändiga rymd eller dräktighet (se d. o.), hvarom
kännedom erfordras för beräkning af dels de efter
denna grund utgående umgälderna, såsom fyr- och
båkafgifter, lotspenningar, hamn- och kanalafgifter,
dels utrymmet ombord för last. Från mätningsskyldighet
i Sverige äro frikallade endast kronans fartyg samt
fartyg om högst 10 tons netto-dräktighet eller afsedda
och uteslutande använda för fiske eller tillhörande
främmande nation, med hvilken öfverenskommelse
gäller om erkännande af fartygets inhemska
mätbref. - Skeppsmätningen omfattar bestämmandet
af fartygets såväl brutto-1. totala som netto-
1. af giftspliktiga dräktighet. Den verkställes i
metermått af behörig skeppsmätare under kontroll
af skeppsmätningskontrollör, om möjligt efter en
fullständig metod med mått tagna inuti fartyget (den s
k. regeln I); dock må en provisorisk metod, grundad
på mått utanpå fartygskroppen (den s. k. regeln
II) användas, om fartyget är lastadt så, att de
inre måtten icke äro åtkomliga. Enligt regeln I
tillgår mätningen i stora drag såsom följer. Eummen
under fartygets mätningsdäck (å flerdäckade fartyg
2:a däcket nedifrån) mätas och beräknas som ett
sammanhängande rum; hvarje öfver mätningsdäcket
varande mellandäcksrum och hvarje påbyggnad ofvan
öfversta fasta däcket mätes och beräknas för
sig. Fartygets inre längd på mätningsdäcket, den
s. k. beräkningslängden, delas i ett bestämdt antal
lika stora delar; vid delnings- och ändpunkterna
uppmätas enligt Simpsons formel (se d. o.) tvärsektio-
nerna af rummet under mätningsdäcket, hvarefter
hela rummets dräktighet beräknas enligt samma
regel och genom division med 2,g3 förvandlas från
kbm. till ton. På lika sätt uträknas dräktigheten
af öfriga rum i fartyget; summan af dem alla utgör
fartygets brutto- 1. totala dräktighet. Resultatet
pröfvas genom föreskrifven kontrollkonstruktion. Å
öppna fartyg utgör öfversta fasta plankgångens
öfverkant gränsen för den rymd, som skall mätas. I
bruttodräktigheten skola inräknas hvarken dubbelbotten
för vattenballastrum, byggd efter cellprincipen,
eller under vissa villkor utom dubbelbotten beläget
vattenballastrum, kollisions-rum, rum beläget under
permanent öppning i ofvan-förvarande påbyggnadsdäck,
ofvan öfversta däck beläget rum, som är öppet åt
någondera sidan, äfvensom där belägna nedgångsluckor,
kappar och skejlejt. Bruttodräktigheten beräknas
enligt ungefär samma grunder inom olika länder. -
Fartygets netto- 1. afgiftspliktiga dräktighet
erhålles därigenom, att volymen af vissa i
bruttodräktigheten ingående rum fråndrages denna. I
Sverige äro de afgiftsfria rummen: rum, uteslutande
inrättade för befälhafvaren; under vissa villkor
dels rum, inrättade för besättningen, dels kabyssrum;
gångar, uteslutande afsedda att lämna tillträde till
afgiftsfria rum för befälhafvare, besättning och
båtsmans-förrådsrum ; klosettrum; rum, uteslutande
inrättade och begagnade för navigering och manövrering
samt för donkeypanna med maskineri, ångstyr-apparat
och spel; båtsmansförrådsrum (kabelgatt m. m.);
maskin- och pannrum med tillhörande rum, som innesluta
skorstenar, ventilatorer, skejlejt och nedgångar,
fasta permanenta kolboxar och axeltunnlar; detta
afdrag må dock endast å fartyg, uteslutande afsedda
och begagnade för bogsering eller isbrytning, of
verstiga 50 proc. af bruttodräktigheten; å segelfartyg
förvaringsrum för segel och segelduk, dock högst 2,5
proc. af bruttodräktigheten; samt under vissa villkor
(bl. a. omfattande bestämda farvatten) å ångfartyg
påbyggnader för däckspassagerares eller kreaturs
skydd samt för passagerarsalonger. - Beträffande
flertalet afgiftsfria rum och beräkningen af deras
volymer finns ingen anmärkningsvärd olikhet inom
olika länder. Så är dock ej fallet beträffande
de viktigaste af dem, nämligen maskinrummen med
tillhörande rum. 3 olika mätningsregler användas,
den tyska, den engelska och Donauregeln’, dessutom
finnas särskilda mätningsregler för fart genom
Sues- och Panamakanalerna. Den s. k. tyska regeln,
som används i Sverige, men f. ö. har föga spridning,
fordrar noggrann uppmätning af maskinrummen m. m. och
tillhörande kolboxar. Den engelska regeln, som
är den vanligast förekommande (äfven i Tyskland
används den), före-skrifver noggrann uppmätning
af maskinrummen m. m. (kolboxarna ej medräknade),
men blott ungefärlig procentberäkning, grundad på
dessa rums tontal, för bestämmande af det afdrag,
som skall göras såväl för dem som för kolboxarna,
hvilket afdrag på andra fartyg än bogserbåtar
icke får öfverstiga 55 proc. af återstående
bruttodräktigheten, sedan öfriga afgiftsfria rum
f råndragits densamma. Donauregeln närmar sig den
engelska, den bestämmer nämnda maximiafdrag till 50
proc. af bruttodräktigheten. (Om mätnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
