Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skifferlera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Skifferlera-Skifta
992
framställdt af bly enligt den holländska
metoden. Fabrikationen sker på följande sätt: I en
lerkruka, hvars botten täckes af ett lager ättika,
inställes en rulle af blyplåt. Flera hundra sådana
krukor inbäddas i ett slags drifbänk af hästgödsel
eller fuktig garfvarbark. Genom inverkan af luften
och den vid massans förmultning bildade kolsyran
samt under förmedling af de katalytiskt verkande
ättiksyreångorna ombildas blyplåtarna småningom
till ett hvitt pulver af blykarbonat, som hänger
tillsamman och mer eller mindre bibehåller plåtarnas
form, hvilket gett anledning till namnet. Sämre
kvaliteter af färgen beredas genom densam-mas
målning och utblandning med finmalen tung-spat.
K. A. V-g.
Skifferlera, petrogr., geol., en skifvig, föga
hård, askgrå, gulgrå till svartgrå bergart,
som utgör en mellanform mellan lerskiffer och
lera. Det finnes sandiga, kalkiga och bituminösa
varie-teter däraf. Ofta består denna bergart af
omväxlande fina sandstens- och lerskikt, som ibland
äro nästan papperstunna. Skifferleror förekomma i
yngre, sedimentära lagerserier, i Sverige inom den
stenkolsförande formationen i Skåne, såsom nästan
horisontala lager af olika mäktighet, omväxlande
med dylika lager af sandsten. Somliga lager där ha,
under namn af eldfast lera (se Lera), blifvit använda
för tillverkning af eldfast tegel. Skifferleran är
ofta ganska rik på inneslutna fossila lämningar af
ormbunkar och andra växter. E. E.
Skifferolja uppkommer vid destillation af bituminösa
skiffrar. Den är föremål för fabriksmässig
tillverkning i Skottland och Frankrike sedan början
af 1860-talet. 1913 tillverkades i Skottland
328 mill. liter skifferolja, hvartill åtgingo
3,280,143 eng. ton skiffer med ett brytningsvärde
af 822,394 pd st. I Frankrike är industrien af
mindre omfattning. Skiffern destilleras i omkr. 10
m. höga, stående retorter, nedtill utförda af
chamotte och upptill af gjutjärn. Skiffern sjunker
med hjälp af särskilda utmatningsanordningar
kontinuerligt genom retorten. I öfre delen eger
själfva destilla-tionen rum, och i den undre delen
sker bildning af ammoniak och vattengas med hjälp
af nedtill inledd vattenånga. Ångan har dessutom
till uppgift att i den öfre retortdelen skydda den
uppkomna oljan för sönderdelning. Temperaturen är i
retortens öfre del omkr. 500° C. och stegras i den
undre intill omkr. 900° C. De flyktiga ämnen, som
upptill lämna retorten, utgöras af olja, ammoniak,
bensin och okondenserbar gas. Oljan erhålles som
råolja vid gasens kylning, ammoniaken utvinnes genom
tvättning med vatten och bensinen genom tvättning
med tungolja. Den okondenser-bara gasen används till
upphettning af retorterna. Den erhållna råoljan är af
mörkgrön till brun färg, har en eg. v. 0,86-0,96
och stelnar vid omkr. 32° C. Den utgöres
hufvudsakligen af en blandning af paraffinkolväten
och etylenkolväten. Den renas med hjälp af svafvelsyra
och natronlut och skiljes genom destillation i renade
produkter. 1,000 liter råolja lämna omkr. 40 1. bensin
(tvättbensin inberäknad), 270 1. brännolja (fotogen),
130 kg. gasberedningsolja, 140 kg. smörjolja, 80
kg. paraffin och 30 ä 40 kg. koks. Af bensin fås
en lättare med eg. v. 0,ee-0,69 och en tyngre med
eg. v. 0,72-0,75. Brännoljan är nära färglös, har
en eg. v. 0,78-0,83 och en flamningspunkt af omkr. 53°
C. Smörjoljan har en eg v. 0,865-0,910 och används
antingen enbart eller i blandning med vegetabiliska
eller animaliska oljor. Paraffinens smältpunkt är
43-44°, 48-49° och 52-54° G.
- I Sverige eger ej någon fabriksmässig
tillverkning af skifferolja rum, ehuru råmaterial
finnes i stor mängd i våra alunskiffrar
(se d. o.), särskildt i Västergötland. Äfven
brytningskostnaden anses låg, omkr. l kr. pr ton.
Enbart i Kinne-kulle, Billingen och Falbygden
uppskattas mängden till 13 milliarder ton. Största
delen af våra alunskiffrar lämnar en obetydlig mängd
olja, men vi ha dock åtskilliga hundratal
mill. ton, som ge ett oljeutbyte af 6 proc.
Försök att exploatera de svenska alunskiffrarna
ha gjorts flera gånger. På 1870-talet
bildades det s. k. skiffer-undersökningsbolaget,
som verkställde omfattande undersökningar af
våra skiffrar. I midten af 1890-talet byggdes en
mindre fabrik vid Gössäter på Kinnekulle, hvari
framställdes 92,500 kg. skifferolja, men fabriken
måste nedläggas på grund af dåligt ekonomiskt
resultat. 1905-06 utfördes ytterligare
undersökningar och mindre försök af ett
konsortium med professor J. G. Andersson i
spetsen. Den därvid framställda skifferoljan
hade en eg. v. 0,997, en flamningspunkt
54° C. och ett effektivt värmevärde af 9,715 kal.
Under 1915 -16 ha större försök blifvit utförda.
Vidare har på grund af en motion i
riksdagen 1912 regeringen tillsatt en
kommitté med uppdrag att undersöka hittills
föreslagna metoder för framställning af mineralolja
m. m. ur alunskiffer. G. II. II.
Skiffring 1. Skiffrighet, geol., den egenskap hos en
bergart, att den slafvar sig eller låter klyfva sig
lättare i en bestämd riktning (skiffrings-riktningen)
än i andra. Skiffrigheten är en strukturform och
beror därpå, att mineralbeståndsdelarna inta en
parallell anordning, hvilket förhållande dels
kan vara ursprungligt (primärt), dels sedermera
uppkommet till följd af tryck (sekundärt). Vanligen
är skiffringen parallell med och sammanfaller med
berglagrens utsträckning eller skiktning (t. ex. hos
gnejs och glimmerskiffer), men stundom ’befinnes den
gå snedt emot skikten (se därom Förskiffring). Jfr
Lagring. E. E.
Skiffräs, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44.
Skaf gått, sjöv., ett aflångt (parallellepipediskt)
hål, upptaget i ett rundhult eller i skeppssidan och
i hvilket en rund eller halfrund skifva insattes.
- Skiftask 1. task kallas en till
sidan af ett rundhult e. d. fäst kloss, i
hvilken ett skifgatt finnes. Såväl skifgatt
som skiftask tjäna att ersätta ett enkelt block.
K- N.*
Skifkastning (eng. quoits), idrottst. Se Kastlekar,
sp. 1228.
Skifkolf, mek. Se K o l f 4.
Skifkultur. Se B a k t e r i o l o g i, sp. 715.
Skilling. Skifsvamp, bot., till fam. Agari-cacece
hörande svamp.
Skifmaneter, zool. Se C 03 l en t er a t a, sp. 483,
487.
Skifmanometer. Se Manometer, sp. 808.
Skifsignal. Se Signal, sp. 441.
Skifsnäcka, zool. SePlanorbis.
Skifsvamp, bot. Se Skif lin g.
Skifta, sjöv. Skifta rodret, medelst styr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
