Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skifferlera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrättningen förändra rodrets läge så, att det,
ifrån att ha legat hårdt öfver åt ena sidan,
lägges lika mycket åt motsatta sidan. - Skifta
kojer, losstaga skärlinorna å begagnade kojer och
ersätta de sistnämnda med rena. Jfr Koj och
Skärlinor. - Skifta segel, stänger och rår m. m.,
nedtaga dem i däck och hastigt ersätta dem med andra.
R. N.*
Skiftask, sjöv. Se Skifgatt.
Skifte, jordområde (se Hemskifte); byte
af fastighet; delning, särskildt arfskifte
(se d. o.) och egoskifte (se därom Skifte af jord).
Skifte af jord, Egoskifte, jur., en
landtmäteriförrättning, hvarigenom jord, utgörande
ett begränsadt område, som kallas skifteslag och
vanligen består af egorna till en by, delas mellan
två eller flera egare. Sådana förrättningar ha varit
nödvändiga villkor för jordbrukets utveckling. I
Sverige har skifte af jord varit af fyra slag:
1) tegskifte (i äldsta tider hammarskifte,
sedermera solskifte), hvarigenom egorna, utan någon
s. k. gradering, delades på det sätt, att delegarna,
enhvar i förhållande till sin andel i det hela,
erhöllo lika stor lott i alla de spridda, till
beskaffenheten ofta olika egostyckena; 2) storskifte,
hvarmed åsyftades de genom tegskifte i ett större
antal egostycken eller skiften fördelade egornas
sammandragning till ett mindre antal större skiften
åt hvarje delegare, för hvilket ändamål kräfdes
egogradering (se Egogradering och Gradering 2); 3)
enskifte, hvarvid den delegare, som det åstundade,
egde rätt att få sina egor utbrutna, om möjligt i
ett enda sammanhängande skifte, och slutligen 4)
laga skifte, hvarmed förstås oskiftade eller ock
redan skiftade, men sammanblandade egors utbrytning
åt skifteslagets alla delegare i så stort sammanhang,
som egornas beskaffenhet och belägenhet medge för
hvarje delegare, utan någons förfång. Ändamålet med
laga skifte är således att åstadkomma en för egornas
brukande så lämplig indelning, som förhållandena
medge. Enligt 1734 års lag kunde ej utan alla
jordegarnas samtycke nytt skifte ega rum i den by, som
var "i rätt solskifte lagd"; men genom förordningen
5 april 1757 erhöll hvarje delegare ovillkorlig rätt
att påkalla storskifte, omfattande äfven de öfriges
egolotter. Väl stadgades 1762, att fastställda
storskiften ej skulle få upphäfvas; men äfven dessa
skiftens laga kraft bröts genom det skiftesvitsord,
som, med undantag för vissa orter, blef tillagdt
hvarje delegare dels genom de i början af 1800-talet
utfärdade, numera icke gällande författningarna
om enskiften, dels genom 1827 års stadga om
laga skiften (förnyad, med några föga väsentliga
ändringar, 9 nov. 1866). Jämkning i laga skifte kan
sökas hos egodelningsrätt, om fel i uträkningen vid
skiftet blifvit begånget. - Klander af tegskiften och
storskiften pröfvades af häradsrätt, mot hvars beslut
talan fullföljdes i den för tvistemål i allmänhet
gällande ordningen. Enskiften pröfvades af K. M:ts
befallningshafvande, hvars beslut öfverklagades hos
K. M:t i Högsta domstolen. Pröfning af laga skiften
tillkommer i första instansen egodelningsrätt (se
d. o.). Andra instans i skiftesmål är K. M:t i Högsta
domstolen. - Hemmansklyfning (se d. o.) enligt §
94 skiftesstadgan är ett sekundärt skifte af jord.
Jfr E. J. Schütz, "Om skifte af jord i Sverige" (1890).
E. P. (H. Rhn.)
Skiftesbruk, landtbr., detsamma som växelbruk (se
d. o.).
Skiftesgodman, landtm., person, som blifvit vald
att biträda landtmätare vid skifte af jord och
andra förrättningar. Skiftesstadgan innehåller
härom att, där ej för särskildt fall är annorlunda
stadgadt, två i jordbruk kunniga och erfarna
gode män skola vara tillstädes och biträda vid
alla landtmäteriförrättningar, därvid annans
rätt än sökandens är i fråga. Å landet skola för
hvarje socken finnas två gode män, hvilka väljas å
kommunalstämma för en tid af sex år. Inom städerna
väljas gode män, då landtmäteriförrättning är i fråga.
H. Rhn.
Skiftesinstrument, jur. Se Arfskifte, sp. 1420.
Skifteslag, landtm. Se Skifte af jord.
Skifteslinjer, landtm., de gränser, som efter
skifte af jord å skifteskartan och på marken
utmärka de särskilde delegarnas egolotter och
skillnaden emellan dessa. Skifteslinjerna, som
i skiftesstadgan äfven kallas skillnadslinjer och
skiljelinjer, skola utstakas och rörläggas å marken.
H. Rhn.
Skiftesläggning, landtm., den åtgärd vid
skifte af jord, hvarigenom de särskilda
egolotternas läge varder bestämdt.
H. Rhn.
Skiftesman, landtm., den landtmätare, som
förrättar laga skifte. Han förordnas af K. M:ts
befallningshafvande, på begäran af den person, som
söker skifte, och skall biträdas af två s. k. gode
män. Besvär öfver hans åtgöranden vid skifte upptagas
och afgöras af en särskild domstol, som kallas
egodelningsrätt (se d. o.).
Th.R.*
Skiftesmål, jur., domstolsärende ang. skifte af jord
(laga skifte och hemmansklyfning), egostyckning och
egoutbyte (se d. o.).
H. Rhn.
Skiftesstadga, landtm., den lag, som innehåller
föreskrifterna för skifte af jord. Den senaste svenska
skiftesstadgan är af 9 nov. 1866.
H. Rhn.
Skiftesvitsord, rättighet att söka och erhålla laga
skifte (hemmansklyfning).
H. Rhn.
Skiftet, benämning på fjärdarna mellan den åländska
och den finska skärgården.
Skifva. 1. Bot. Se Blad, sp. 615, och Kronblad. -
2. Tekn., mus. Se Grammofon, sp. 105.
Skifyxa, arkeol., slagen stenyxa af flinta.
Skikkisjön, ett egendomligt långsmalt sjöbäcken ö. om
Vojmsjön i Vilhelmina socken, Västerbottens län. Det
ligger 462,5 m. ö. h. vid foten af det branta, af
kvartsit bestående Skikkisjöberget med Kalfberget
(600-700 m.) och har en längd af 14 km., men ringa
bredd. Det är h. o. h. inbäddadt i kvartsit- och
silurbildningar och är djupast, ända till 30 m., i
sin nedre ända, den norra, hvarifrån utgår en smal å,
som faller ut i Vojmsjön vid Dajkanvik. Ursprungligen
torde S. på normalt sätt ha haft sitt utlopp åt s.,
men utloppet där har blifvit spärradt genom anhopade
moränaflagringar, hvarför vattendraget tvungits
att vända om och flyta i motsatt riktning. Dylika
"omvända" (retroversa l. retroversala) vattendrag
äro mycket vanliga inom lappmarkernas sjöregion.
Wbg.
Skikt, geol., de mer eller mindre tunna hvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
