Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skifferlera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller skifvor, hvaraf vissa bergarter (de lagrade,
sedimentära) bestå. Se vidare Lagring.
Skiktade bergarter, geol. Se Bergart.
Skiktförmåga, skogsv., skogsträdens förmåga att,
när de växa tätt i bestånden, fördela sig på ett
eller flera kronskikt. För att karakterisera träden
i ett bestånd skiljer man nämligen mellan olika
kronskikt, vanligen 4. Det fjärde eller lägsta
skiktet (underbeståndet) når högst till hälften af
de härskande trädens höjd. Den öfre hälften af de
härskande trädens höjd tänkes sedan uppdelad
 |
Schematisk teckning, visande trädens uppdelning
i kronskikt. |
i 3 lika delar, såsom vidstående fig. visar. När
träden (såsom tallen, särskildt i Norrland)
ha förmåga att dela upp sig i flera skikt,
säger man, att skiktförmågan är stark. Den är
svag, när trädindividerna utveckla sig mycket
likformigt, så att alla nå ungefär samma höjd,
hvarvid beståndet, t. ex. hos granen, hämmas
i sin utveckling, såvida man ej griper in genom
gallringar. Vid stark skiktförmåga bli de härskande
träden till antalet mindre än hvad fallet är vid
svag skiktförmåga. Danska skogsmännen, som först
fäst uppmärksamheten vid denna trädens egenskap,
kalla den spredningsevne, hvilket i en del svensk
skogslitteratur öfversatts med spridningsförmåga.
G. Sch.
Skiktning. 1. Fys. Se Ionisering. – 2. Geol. Se
Lagring.
Skiktningsfogar, geol. Se Fogar. Jfr
Afsöndring 2.
Skiktningsklyfter, geol. Se Fogar. Jfr
Afsöndring 2.
Skilderi (holl. schilderij), målning.
Skildkönad, bot., detsamma som diklin. Se
Dikliner.
Skilfingarna, enligt det fornengelska Beowulfs-kvädet
en svensk konungaätt, hvilken Ongentheow (isl. Egill
Tunnadolgi), Ohthere (isl. Öttarr Ven-dilkråka),
Onela (isl. Åli enn upplendski), Ean-mund och hans
broder Eadgils (isl. Aöils) tillhörde, hvilka af
Snorre Sturlasson räknas till Ynglingaätten. Måhända
utgöra de den gren af Ynglingaätten, som härstammar
från Skjalf (se Agne och E. Bråte, "Namn och bygd",
I, s. 106 f.); förut har namnet härledts från andra
leden af Hliöskjålf i betydelsen "högsäte", hvilken
dock icke är uppvisad. Isl. skilfingr betecknar
"furste" liksom så många andra ursprungliga ättenamn.
B-e.
Skilfving (isl. Skilfingr}, nord. myt., ett af Odens
många namn.
Skiljeaftal 1. Skiljedomsaftal är en öfverenskommelse
mellan enskilda parter, enligt hvilken fråga af
tvistemåls beskaffenhet, hvarom förlikning kan
träffas, eller om ersättning för skada, som någon
tillfogat annan genom brott, genom aftalet hänskjutes
till afgörande af en eller flera skiljemän. Aftalet
kan, enligt lag om skiljemän 28 okt. 1887. afse både
tvist, som redan uppstått, dock, om denna blifvit
vid domstol anhängig, icke utan domstolssakens
nedläggande, och framtida tvist, som kan härflyta af
visst i aftalet angifvet rättsförhållande. Slutes
skiljeaftal utan förbehåll om rätt för parterna
att genom instämmande till domstol eller annorledes
klandra skiljedomen, skola de anses ha utfäst sig
att åtnöjas med densamma; om åter dylikt förbehåll
gjorts, blir skiljemannalagen ej därå tillämplig och
hela skiljeaftalet tämligen betydelselöst, i det att
detsamma då allenast får betydelsen af ett aftal om
tvång till förlikningsförsök. Från förlikningsaftalet
(se Förlikning 2) skiljer sig skiljeaftalet därigenom,
att det förra genom ömsesidiga medgifvanden af
parterna direkt afgör tvisten, under det att det
senare, i följd af svårigheter att åstadkomma en
dylik förlikning, hänskju-ter tvisten till afgörande
genom andra i förlikningssyfte. Tillämpning af
skiljeaftal kan påkallas af hvilkendera parten som
helst och förutsätter, när aftalet gäller framtida
tvist eller är blott muntligt ingånget, att vid
påkallandet skriftlig uppgift lämnas motparten på
de frågor, om hvilka skiljedom äskas. Bestrides
yrkande om skiljeaftals tillämpning, kan talan
i tvisten instämmas till domstol utan hinder af
skiljeaftalet, och detsamma gäller i vissa andra
fall. Å andra sidan skall skilje-mannaforfarande,
oberoende af skiljeaftal, anordnas i alla sådana fall,
där enligt lag eller författning viss frågas pröfning
hänlagts till skiljemän. Skiljeaftal förekomma i
stor utsträckning inom det moderna affäslifvet,
som ofta anses mera betjänt med ett hastigt och
summariskt afgörande efter billighetsgrunder
än med en i regel långvarig och efter rent
rättsliga synpunkter slutligen afgjord process vid
domstolarna. Därjämte äro skiljeaftal vanliga vid
tvister mellan arbetare och arbetsgifvare rörande
arbetsaftals tillämpning, äfven om här ej sällan aftal
om viss förhandlingsordning i och för förlikning
föredrages framför aftal om verklig skiljedom
Rld
Skiljebref. Se S k i l j o b r ef.
Skiljebåge, bygnk. Se Gördelbåge.
Skiljedom, det utslag af skiljemän (se d. o.) eller
af skiljedomstol (se d. o.), hvarigenom en tvist
mellan enskilda eller mellan stater bringas till slut
i enlighet med ett härom slutet skiljeaftal eller
en skiljedomstraktat.
Internationell l. Mellanfolklig skiljedom kommer till
användning endast vid tvister emellan stater. Enskilda
personer kunna icke vara parter i en internationell
skiljedomssak; en annan sak är, att en stat kan påtaga
sig häfdandet af enskildas intressen emot en annan
stat, t. ex. ersättningskraf på denna, men det blir
i alla fall en sak mellan stat och stat.
Emellan stater uppkomna tvister öfverlämnades till
afgörande genom en skiljedomare redan i forntiden
och särskildt ofta hos Greklands stater i deras
förhållande till hvarandra (se därom Räder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfce/0522.html
