- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1003-1004

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skiljedomare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverenskommits, och detsamma är, efter nämndens pröfning,
fallet med ekonomimål, som endast föranledt
opinionsuttalande. Offentligt utslag kan af part
användas efter godtfinnande. Nämnden kan i mål af
hvarje slag söka åstadkomma förlikning, hvarigenom
målet nedlägges. – 3. (Internationell skiljedomstol)
Folkr., en eller flera personer, som erhållit
uppdrag af tvistande stater att med bindande
verkan för dessa afgöra en viss tvistefråga. – Om
internationella skiljedomstolar och särskildt om
permanenta skiljedomstolen i Haag se Skiljedom.
1, 3. Rld. 2. G. Bjn.

Skiljedomstraktat l. Skiljedomsfördrag, folkr.,
en öfverenskommelse mellan stater att hänskjuta
alla eller vissa tvister eller en särskild
tvist, som på annat sätt ej kunna slitas, till
skiljedomstols afgörande, hvarjämte i traktaten
noggranna bestämmelser införas om skiljedomstolens
sammansättning och om förfarandet vid densamma
m. m. Se vidare Skiljedom.

Skiljelinjer, landtm., detsamma som skifteslinjer
(se d. o.).

Skiljemannaförfarande, jur., eger rum, så snart
på grund af lag eller författning eller särskildt
skiljeaftal (se d. o.) viss tvistefråga skall afgöras
genom skiljemän (se d. o.). Förfarandet inledes
genom parts yrkande därom hos motpart och skiljemäns
utväljande, där ej dessa redan äro utsedda. I öfrigt
beror förfarandet af skiljemännen själfva, så framt
ej särskilda föreskrifter i visst fall blifvit i
förväg meddelade. Skiljedomen (se d. o.), med hvars
afgifvande förfarandet slutar, skall af kunnas inom
viss tid, enligt lagens sub-sidiärt gällande bud
inom 6 månader; ges den senare, än bestämdt var,
blir den ogiltig och får ej verkställas. Eljest
är i allmänhet skiljedom verkställbar efter
ansökan hos öfverexekutor, för hvars pröfning af
ansökningen gäller hvad i Utsök-ningslagen § 46
är stadgadt. Från skiljemanna-förfarandet bör väl
skiljas förlikningsförfarandet (se Förlikning 2),
hvilket i Sverige icke blifvit i allmänhet närmare
regleradt, utan beror af de förhandlingsordningar,
som kunna aftalas oller i särskilda fall möjligen
blifvit genom lag eller författning bestämda.
Rlcl.

Skiljemur, bygnk. Se Mur.

Skiljemynt. Se Myntsystem, sp. 65.

Skiljemän, jur., äro de, som vid
skiljemanna-förfarande (se d. o.) ha till uppgift
att pröfva parternas ömsesidiga anspråk och yrkanden
samt efter billighet afgöra tvisten. Skiljemän
utses antingen genom det skiljeaftal (se d. o.),
som vanligen ligger till grund för förfarandet,
eller på det sätt, lag eller af tal möjligen stadgat,
eller ock, där annan föreskrift i ämnet saknas, enligt
skiljemanna-lagen 28 okt. 1887 § 3, som öfverlämnar åt
hvar-dera parten att utse en och ålägger de sålunda
valde att tillkalla en tredje, dock att, vid tredska
af part eller omöjlighet för de af parterna valde
att enas om den tredje, och i händelse annan regel
saknas, det är vederbörande öfverexekutors plikt att
göra valet, hvilket ej kan öfverklagas. Lagen har
uppställt vissa jäf för skiljemän, men i öfrigt inga
särskilda kompetensfordringar. Det åligger samtliga
skiljemän att deltaga i tvistens afgörande samt att
underskrifva skiljedomen, och om underskrift af någon
vägras, skola de öf-

rige intyga, att den vägrande dock deltagit i
afgörandet, hvars innehåll beror af flertalets
mening. Kan intet flertal erhållas, anses, om ej
annat är öfverenskommet, skiljeaftalet i den punkt,
hvarom fråga är, förfallet. Till skiljemän få statens
förlikningsmän, hvilka enligt lag af 31 dec. 1906 ha
till uppgift att medla i arbetstvister, icke utses,
så vidt fråga är om arbetstvist, hvilken genom deras
medling hänskjutits till skiljemän. Rid.

Skiljenämnd. Se Förliknings- och skiljenämnder.

Skiljetecken (Interpunktionstecken), gramm.,
skriftecken, medelst hvilka det logiska sammanhanget
mellan olika satser anges, hvarjämte de lämna
anvisning för det muntliga föredraget. Grekerna
och romarna använde mycket få skiljetecken, och
dessa nästan uteslutande ur oratorisk synpunkt. Den
nyare, grammatiska, interpunktio-nen påstås vara
en uppfinning af den alexandrinske grammatikern
Aristofanes och utvecklades sedermera af andra
lärde. På Karl den stores tid hade den fallit
i glömska, men upprättades åter genom hans
bemödanden, hufvudsakligen genom Warne-frid
och Alkuin. Som inga systematiska regler i äldre
tider följdes vid bruket af skiljetecknen, förblef
interpunktionen mycket godtycklig ända till mot
slutet af 1400-talet, då de lärde boktryckarna
Manutius i Venezia ökade skiljetecknens antal och
fastställde bestämda regler för deras användning,
regler, som sedan blifvit alltmer vedertagna. De nu
brukliga skiljetecknen äro: komma (,), semikolon
(;), kolon (:), punkt (.), frågetecken (?),
utropstecken (!), parentes (), klämmer [] och
tankstreck (-). Blotta läsetecken äro: bindestreck
1. divis (-), anförings- 1. citationstecken (» »)
och apostrof (’), af brotts- 1. utelämnings-tecken
(....) o. d. Andra tecken, såsom likhetstecken ( = ),
tillhöra mera facklitteraturen (matematiken o. s. v.).
(K- F- J-)

Skiljetratt, kem. Se Separera.

Skiljeval eger rum, då absolut eller på visst sätt
kvalificerad röstöfvervikt fordras, för att ett
val skall bli giltigt, men sådan röstöfvervikt
ej erhållits. Vid det nya val, som då anordnas,
skiljevalet, äro valmöjligheterna gemenligen
begränsade till dem, som vid första valet
erhållit de flesta rösterna, eller ock erfordras
vid skiljevalet endast enkel röstöfvervikt.
Rid.

Skiljeväggbrytande, Skiljeväggdelande, bot. Se S e
p t i c i d.

Skiljobref (S kil j e b ref), jur., en af domkapitel
utfärdad handling till bevis på upplösning af
trolofning eller äktenskap. Skiljobrefvet har gamla
anor. Efter uppkomsten af de andliga domstolarna
under det senromerska kejsardömet lades till
dem alla mål rörande äktenskap och därmed äfven
skilsmässesaker. Denna anordning, ännu bibehållen
i åtskilliga katolska länder, har öfver-getts i
de protestantiska. Någon egentlig pröfning eller
rättegång eger i dem icke mera rum inför de andliga
myndigheterna. Ännu enligt 1686 års kyrkolag hade
dock i Sverige domstolarna endast att rannsaka och
döma om den gärning, på grund hvaraf skillnaden
söktes. Själfva skillnadsprocessen utfördes därefter
inför domkapitlen. Denna ordning aflöstes emellertid
af 1734 års lags bestämmelser, som läto domkapitlens
befattning med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free