- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1007-1008

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skiljedomare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aug. 1889 och 17 febr. 1893) och fiskeläge i
Ö. Hoby socken, Kristianstads län, 3 km. s. om
Brantevik, synnerligen regelbundet och välbyggdt
efter en eldsvåda, som 1868 lade halfva antalet
hus i aska. 8 har. 491 inv. (1915). Taxeringsvärde
af bevillningsskyldig fast egendom 125,700 kr.,
taxerad inkomst af kapital och arbete 83,167
kr. (1915). Stranden, som dels är mycket sandig,
dels består af skiffrig bergart, är flerstädes
stenklädd. Hamnen är utsprängd i skiffer. Jämte
fiske (företrädesvis af sill) idkas något sjöfart.
Wbg.

Skillingmark, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. 12,929 har. 1,058 inv. (1915). Annex till
Köla, Karlstads stift, Jösse kontrakt.

Skillingpolitik var det vedernamn, hvarmed
landtmannapartiets motståndare under 1870–80-talen
betecknade dess taktik att, som man gjorde gällande,
för prutningens egen skull pruta och gnida på
alla anslag, särskildt till militära ändamål.
V. M.

Skillingsmagasin. Se Penny magazine.

Skillingstryck, populär benämning på folkupplagor af
sagor, legender, spökhistorier, äfventyr, visor o. d.,
"tryckta i år", hvilka länge utgjort en omtyckt
läsning i synnerhet bland allmogen. Utstyrseln är
merendels den tarfligaste, hvad både papper, tryck
och illustrationer vidkommer. Se Folkböcker, sp. 739.

Skillnad (Äktenskapsskillnad), jur. Se Skilsmässa.

Skillnadslinjer, landtm., detsamma som skifteslinjer
(se d. o.).

Skillrande asbest, miner. Se Krysotil.

Skillus [skil-], grek. Σκιλλοῦς, stad i Trifylien på
Peloponnesos, nära Olympia. I närheten låg Xenofons
landtgods, af hvilket han lämnar en så älskvärd
och så berömd beskrifning i "Anabasis" (V, 3).
J. C.

Skilondz [-ånts], Adelaide Andrejeva, rysk sångerska,
f. 28 jan. 1880 i Petersburg, blef där 1898 gift med
en adlig ämbetsman af polsk härkomst Vladislav S.,
studerade sedan vid Petersburgs konservatorium
samt för framstående sånglärarinnor och var
1910–14 (till Världskrigets utbrott) anställd vid
Berlins hofopera, hvarest hon uppburit de stora
koloraturpartierna. Under spelåren 1915–16 och
1916–17 har hon längre tider vistats i Stockholm
och där på K. operan uppträdt som Violetta i "Den
vilseförda", Rosina i "Barberaren i Sevilla", Gilda
i "Rigoletto", Drottning Margot i "Hugenotterna",
Tatjana i "Eugen Onegin", Lakmé samt Nattens drottning
i "Trollflöjten", hvarjämte hon konserterat och
bl. a. utfört sopranpartiet i Beethovens "Missa
sollemnis". Fru S:s sopranröst är serafiskt klar
och ren till klangen samt rör sig ledigt ända upp
i de högsta lägen, hennes koloraturfärdighet är
utomordentlig, sångföredraget buret af fulländning i
teknik och smak samt af sant, om än ej i högre grad
varmt själsuttryck. Icke många gästande sångerskor ha
här väckt sådan beundran som hon.
E. F-t.

Skilsmässa l. Äktenskapsskillnad, jur., genom
myndighets beslut åvägabragt upplösning af ett
äktenskap under bägge makarnas lefnad på grund
af någon efter äktenskapets ingående inträffad
omständighet. I mosaisk, germansk och romersk rätt
(den sistnämnda åtminstone i den tid,
från hvilken vi tillförlitligen känna densamma)
var äktenskapet lätt att upplösa, företrädesvis
dock, om ej uteslutande, på initiativ af mannen. I
öfverensstämmelse med ett uttalande af Kristus har
den kristna kyrkan åter fastställt som grundsats
äktenskapets oupplöslighet. Strängast håller den
romersk-katolska kyrkan fast därvid, tillämpande sin
lära om äktenskapet som ett sakrament. Den medger
visserligen upplösning af sådana äktenskap, som från
början varit ogiltiga i anledning af äktenskapshinder
eller annan orsak (annullatio matrimonii), men
verklig skillnad i äktenskapet blott på viss tid eller
tillsvidare (separatio temporaria) eller ock, såsom
i några få fall eger rum (exempelvis vid hor eller
klosterlöfte af den ena maken), jämväl för all framtid
(separatio perpetua), men då likväl under förbud för
makarna att ingå nytt äktenskap. Undantagen därifrån
äro ytterst betydelselösa och i öfrigt omtvistade. Den
grekiska och de evangeliska trosbekännelserna gå
däremot längre i eftergifter. Så snart äktenskapet
för alltid upplöses, utgör det enligt dem ej längre
något hinder för trädande i nytt gifte, åtminstone ej
för den make, som med afseende på skilsmässeorsaken
är utan skuld. Den make, som ytterst gett anledning
till skilsmässan, kan visserligen vara underkastad
ett sådant hinder, men då som straffpåföljd (enligt
svensk rätt före 1916, för begånget hor). Enär
fullständig upplösning af äktenskap ej anses ega
rum, utan att rätt till omgifte därmed följer
(separatio quoad vinculum), säges skilsmässa
(lat. divortium, fr. divorce) ej tillåtas af den
romerska, men väl af den grekiska och de evangeliska
kyrkorna. Äfven för katolska trosbekännare kan
dock verklig skilsmässa förekomma, nämligen dels
under sken af en föregifven annullation, dels, mot
kyrkans regler, med begifvande och under medverkan
af de borgerliga myndigheterna. Detta senare sker
t. o. m. i romersk-katolska länder. Sålunda finnes
f. n. i bl. a. fransk, belgisk och portugisisk
rätt verklig skilsmässa allmänt införd. –
Med den romersk-katolska lärans föreskrifter
i ämnet till utgångspunkt ha de västeuropeiska
staterna i större eller mindre måtto skilt sig
därifrån och sålunda äfven från hvarandra. De mest
vidtgående medgifvandena påträffas i allmänhet i
de protestantiska länderna. Enligt romersk-katolskt
föredöme har där stadgats en skillnad till säng och
säte ("separation", "hemskillnad") med upphäfvande
af det personliga samlifvet för någon tid. Denna
tillfälliga skillnad tjänar som varningsgrad vid
uppstånden oenighet, där den ej utgör en tillfällig
anordning i afvaktan på afslutandet af en inledd
undersökning rörande fullständig upplösning. Ej blott
annullation af äktenskapet, utan äfven skillnad för
all framtid berättigar enligt regel båda makarna
till omgifte. En sådan skillnad sker i en mängd fall,
i de flesta naturligen på grund af särskild förseelse
utaf ena maken och efter yrkande af den andre. Stundom
går man, med eller utan uttryckligt erkännande från
lagstiftningens sida, härvid ända därhän att bevilja
skilsmässa redan på den grund, att båda makarna
önska det (så i Norge och Portugal). Särskildt i
detta afseende ega från tid till annan tämligen skarpa
kastningar rum mellan större och mindre stränghet. Men
i det hela torde utvecklingen alltmera slå in på
vägen till fortsatta eftergifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:49 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free