Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skiljedomare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mål rörande skillnad i äktenskap tillhöra numera
enligt regel domstol. I Finland, Danmark och
Norge handläggas dock skillnadsmål till någon
del, nämligen i nådeväg, äfven i administrativ
ordning af regeringen. I Sverige låg före 1916 hos
domstolarna pröfningsrätten, hvad beträffade de äldsta
skillnadsgrunderna, nämligen hor och egenvilligt
öfvergifvande, äfvensom då ena maken blifvit dömd
till straffarbete på lifstid, stämplat mot den andre
makens lif eller fallit i galenskap, som varat i tre
år och ej lämnade hopp om förbättring. Öfriga fall
skulle afgöras af K. M:t. Skilsmässa medgafs dock ej
utan laga orsak och undersökning af därom förekommande
bevis. Men åtskilliga underrätter nöjde sig dock
i fråga om egenvilligt öfvergifvande med ena makens
bortresa till utrikes ort och hans eget medgifvande af
ondska och motvilja som bevekelsegrund därtill. Och
där en sådan praxis följdes, var skilsmässa faktiskt
beroende endast af makarnas ömsesidiga samtycke
därtill. – Sedan 1916 beviljas i vårt land, enligt
lagen om äktenskaps ingående och upplösning 12
nov. 1915, äktenskapsskillnad blott af domstol på
någon af de lagbestämda skillnadsgrunderna. Dessa
äro dels sådana, som innebära ett mera varaktigt
uteslutande af samlifvet (ett års lefvande åtskils
efter vunnen hemskillnad; tre års lefvande åtskils på
grund af söndring utan dom å hemskillnad; egenvilligt
undandragande af sammanlefnaden från ena makens sida
under två år; ena makens bortovaro utan underrättelser
under tre år), dels vissa förseelser af ena maken
mot den andre (tvegifte; hor; utsättande för fara af
nedsmittande med könssjukdom; stämpling mot lifvet
eller grof misshandel), dels slutligen vissa andra
omständigheter, som få anses utesluta ett fortsatt
lyckligt samlif (dom å svårare frihetsstraff eller
tvångsarbete; missbruk af rusgifvande medel; treårig
sinnessjukdom). På grund af lättheten att vinna
hemskillnad (se d. o. i Suppl.) ernås äfven enligt
gällande rätt skilsmässa utan svårighet af makar,
som båda önska sådan. – Med skilsmässan upphör ej
blott det personliga samlifvet mellan makarna, utan
äfven all ekonomisk gemenskap. Barnen lämnas till den
ena eller andra alltefter makarnas öfverenskommelse
eller "efter ty med hänsyn främst till barnens bästa
finnes skäligt". Boet skiftas på det hela taget
såsom vid äktenskaps upplösning genom ena makens
frånfälle. Underhålls- och skadeståndsskyldighet kan
dock åläggas ena maken gentemot den andre. Frånskild
hustru eger återtaga sitt förra namn eller
bibehålla mannens. Dennes stånd bibehåller hon i
hvarje fall. Till sin rättsliga ställning betraktas
hon närmast som änka. – Rätt att yrka skilsmässa
försittes i vissa fall sex månader efter vunnen
kunskap om skilsmässeorsaken och tre år efter dess
faktiska inträdande.
I Danmark och Norge föreligga förslag till
lagbestämmelser om äktenskapsskillnad, tämligen nära
öfverensstämmande med 1915 års svenska lag. Den på
administrativ väg beviljade skilsmässan är dock i
nämnda förslag bibehållen.
A. W. (C. G. Bj.)
Skiltvakt, krigsv. Se Post, sp. 5.
Skimmel, häst, hvars bottenfärg är hvit med inströdda
grå (blåskimmel, porslinsskimmel) eller rödaktiga
(rosenskimmel) hår, till skillnad från stickelhårig,
där bottenfärgen är
mörk med insprängda hvita hår. Bottenfärgen framträder
mest på hufvudet, särskildt omkr. nosen, samt i
svansspetsen, hvilka delar därför hos skimlar alltid
äro ljusare. Utmärkande är dessutom, att skimlar
alltid ljusna med åren och bli vanligen till sist
helt hvita, stundom kvarstå små fläckar, spridda
öfver hela kroppen, då hästen benämnes f l u g s k i
m m e l, om fläckarna äro svarta, och forellskimmel,
om de äro röda. Benämningen skimmel används dock
ofta äfven i samma betydelse som stickelhårig,
t. ex. j ä r n-skimmel, stickelhårig svart,
brandskim-mel, stickelhårig brun, honungsskimmel,
stickelhårig gul, rödskimmel, stickelhårig fux.
K- T. ^
Skinberga, socken. Se Skönberg a.
Skinfaxe, nord. myt., den häst, med hvilken Dag rider
öfver himlahvalfvet; luften och hela jorden lysa af
hans man. Jfr F a x e. Th.\V.*
Skingringsförbud, jur. Se Förbud.
Skinkel (ty. schenkel), sjöv., på örlogsfartyg kallad
s k ä n k l i n g, ett kort tåg, som med ena ändan
vanligtvis är fäst vid något rundhult och i hvars
andra ända sitter ett block, genom hvilket det halande
tåget inskäres. Skinkeln 1. skänklingen får namn af
brass-skinkel, brass-skänk-ling, g a j-skänklin g,
skot-skänkling, g är d-skänklin g o s. v., beroende
på, hvar den sitter eller hvartill den tjänar. Dess
ändamål är att, då halniiigsdi-stansen är lång,
bespara kraft. R. N.*
Skinketåget. Se K o r f t å g e t.
Skinkmarin, zool. Se Organoterapi, sp. 862, och S c
i n c u s.
Skinkompass (möjligen af fr. quinconce, quin-cunx, och
pas, steg, eller cinq pas, fem steg), svensk folkdans
från Skåne och Blekinge, som dansas i ett på golf
vet ritadt kors, i det man kastar benen i kors och
sjunger en kort strof därtill. En kontradanstur från
1700-talet synes ha varit ursprunget till denna dans.
Skinksläktet, zool. Se S c i n c u s.
Skinn. Se Läder 2.
Skinn (eng. skin), skpsb., kallas den plåt,
som, ofta i dubbla lag, ligger innanför
pansaret (innanför backningen, där sådan
förekommer). Se fig. till art. P a n s a r b u 11.
O. K. S.
Skinnarmålet. Se R o t v ä l s k a.
Skinnar Per. Se Andersson, sp. 947.
Skinnarsläktet, zool. Se S i l p h i d se.
Skinnarvik, glasbruk i Kimito, sydvästra Finlands
skärgård, grundlades 1875 och eges nu af ett
aktiebolag med 300,000 marks kapital. Där
tillverkades i början buteljer, men från 1878
endast fönsterglas, som af sättes inom landet och i
Ryssland. Bruket drifves med elektrisk kraft; egen
bränntorfsfabrik finnes. Omsättningen har stigit
till 1/2 mill. mark. Arbetarnas antal är omkr. 100.
T. C.
Skinnbaggar, Heterofptera, zool., underordning
af insektordningen half vin gar (se d. o.). Hit
höra de halfvingar, som eg. göra skäl för detta
namn, i det f ramvingarna i sin främre hälft äro
läderartade täckvingar, medan de i den bakre hälften
äro hinnartade liksom de därunder hop-veckade och
dolda flygvingarna. På denna olikartade beskaffenhet
af fram- och bakvin^ar syftar namnet "heteroptera"
(af grek. he’teros, olika(rtadi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
