Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1011-1012 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skinnbracka ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och ptera’, vingar), de olikvingade, ehuru väsentliga
olikheter i de båda vingparens beskaffenhet återfinnas
äfven hos underordningen Homoptera (se
Stritar). Ett mera utmärkande kännetecken för skinnbaggarna
är därför, att vingarna i hvila ligga platt hoplagda
öfver hvarandra på ryggsidan, hvartill kommer, att
sugsnabeln utgår från hufvudets främre spets och i
hvilande tillstånd hålles inslagen under bröstet för
att vid användningen uppresas. – Af skinnbaggar torde
omkr. 19,000 arter (åtminstone 465 skandinaviska) vara
beskrifna. Däraf tillhöra 18,000 gruppen Gymnocerata,
medan af den i vatten lefvande gruppen Cryptocerata
(äfven kallade Hydrocorisæ l. Hydrocoridæ) blott
omkr. 1,000 äro kända. – Om skinnbaggarnas indelning i
dessa två grupper se Gymnocerata, där äfven denna
grupps viktigaste familjer äro uppräknade. Om
Cryptocerata se Vattenskinnbaggar.
G. A-z.

Skinnbracka. Se Bracka.

Skinneggen [jinn-], ett 1,605 m. högt fjäll
i Jotunfjeldene (se d. o.), Norge, s. om
sjön Bygdins västända och Eidsbugarens
turiststation, med praktfull utsikt.
K. V. H.

Skinnerus, Ericus Jacobi, universitetslärare, inskrefs
1570 vid Greifswalds samt möjligen 1572 vid Rostocks
och 1581 vid Wittenbergs universitet. Hemkommen
till Sverige, förordnades han 1584 till professor
i matematik vid det af Johan III inrättade
Stockholmskollegiet, där han äfven undervisade i
latin och grekiska. Han fängslades 1589 på grund
af sitt motstånd mot liturgien, men han synes ha
blifvit lössläppt i slutet af 1590 eller början af
1591. Emellertid befinnes han vara ånyo fängslad mot
slutet af sistnämnda år och frigafs först under
Johan III:s sista sjukdom (1592). Vid Uppsala möte
(1593) tjänstgjorde S. som sekreterare och blef vid
universitetets återupprättande (s. å.) dess rektor,
men afled redan 1597. Han var ifrig anhängare af
den ramistiska filosofien och beundrades mycket
af samtiden som latinsk skald och vältalare.
Fr. W.

Skinnskatt, kam., gammal, till grundränta
hänförlig skatt i Jämtland, påförd de hemman, som hade stora
skogar med djurfångst. Den förvandlades 1693 till
penningar.
Kbg.

Skinnskatteberg. 1. Bergslag (härad) i Västmanlands
län, ingår i Västmanlands västra domsaga och Kungsörs
fögderi samt omfattar socknarna Skinnskatteberg,
Gunnilbo och Hed. 69,426 har. 7,939 inv. (1915). –
2. Socken i Västmanlands län, Skinnskattebergs
bergslag. 35,681 har. 4,403 inv. (1915). S. utgör
ett pastorat i Västerås stift, Köpings kontrakt. –
3. Bruksegendom i ofvannämnda socken, vid Hedströmmen
mellan sjöarna Öfre och Nedre Vättern, omfattade
för några år sedan 15,000 har, men sedan Billsjö
masugn i Söderbärke socken med tillhörande grufvor
och stora skogsområden frånsålts, återstå nu
omkr. 16 mtl, 9,000 har, hvaraf 550 har åker,
tax. till 1,091,600 kr. (1914), hvaraf 186,000
kr. på annan fastighet (elektrisk kraftstation,
järnbruk, såg, kvarn och tegelbruk), samt 4,300 kr. i
Gunnilbo socken. Bruksdriften nedlades 1909, och
kraftstationen (1,000 hkr; vattnet ledes direkt genom
en kanal från Öfre Vättern till stationen vid Nedre
Vättern) levererar kraft till Riddarhyttans grufvor
och anrikningsverk och
till Klockfältets grufaktiebolag. Den af V. Hisinger
byggda herrgården är en ståtlig byggnadskomplex nära
kyrkan; ritningen till hufvudbyggnaden (se


Skinnskattebergs herrgård.

fig.), af sten i två våningar, är sannolikt af
öfverdirektören J. S. af Uhr. Bergslaget (förr
Skinsæckeberg) är en mycket gammal bygd; Magnus
Ladulås hade en kungsgård på det nuv. hemmanet Båren
vid Nedre Vättern. Genom den rika tillgången på
malm och skog uppstod där med tiden en mängd bruk:
Riddarhyttan, Uttersberg, Baggå, Färna, Karmansbo,
Bernshammar och, yngst, S. Detta uppstod genom
sammanslagning af flera enskilda hyttor och hammare
under förra hälften af 1600-talet, och bland dess
grundläggare nämnas herrarna Hysing (Hising),
borgmästare i Köping. På 1730-talet började grefve
Fr. Gyllenborg, som förut egde Uttersberg och
Bernshammar, inköpa delar i S., genomförde ordnad
bruksrörelse och utvidgade bruket på flera sätt. Efter
hans död måste banken öfverta hans egendomar, och
bankkommissarierna öfverläto S:s bruk med därunder
lydande hemman till brukspatron V. Hising, som förut
egde Baggå. Han ärfdes af sonen, den berömde kemisten
V. Hisinger, och denne af den med honom besläktade
familjen Heijkenskjöld, som förut egde Granhult,
Malingsbo, Bredsjö och Kloten med tillhörande stora
andelar af Grängesbergs gruffält och som ännu i form
af aktiebolag, S:s bruks-a.-b. (1909), eger det.
Wbg.

Skio [ski’å], ö. Se Chios.

Skiografi, oriktig form för skiagrafi (se
d. o.).

Skioptikon [jiå’p-; af grek. skia’, skugga, och
optiko’s, som har afseende på ljuset], fys., en
projektionsapparat (se d. o.), hvarmed man åstadkommer
en reell förstorad bild af ett föremål på en skärm
för att göra föremålet synligt för ett större antal
åskådare samtidigt. Är föremålet själflysande, kan
helt enkelt en positiv lins (se Lins) användas. Om
nämligen föremålet placeras mellan den enkla och
dubbla brännvidden, erhålles på andra sidan om linsen
bortom dubbla brännvidden en reell förstorad bild. Är
föremålet däremot icke själflysande, behöfver man
dessutom en ljuskälla, medelst hvilken föremålet
antingen genom reflekteradt eller genomgående ljus
göres lysande. För att erhålla tillräckligt ljusstarka
bilder, särskildt vid stark förstoring, måste man
använda starka ljuskällor, och för att förhindra,
att bilden försvagas genom att skärmen belyses
äfven med ljus, som kommer från andra håll än från
projektionsapparaten, förmörkas åskådarrummet. Vid
laterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>