Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skjutfönster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1021
Skjutfönster-Skjutregler
som möjligt bibehålla karaktären af naturlig terräng
samt ha ett sådant omfång, att skjutning i flera
olika riktningar kan ske. I hvarje sådan riktning
bör utsträckningen helst vara minst 10 km. Å de
platser, som lämpa sig för uppställning af mål, skola
finnas permanenta, täckta skyddsrum för målpersonal
och observatör. Ett permanent telefonnät bör vara
anlagdt, så att telefonförbindelse städse kan erhållas
mellan skjutplats och mål. Å fältet böra därjämte
finnas fasta signalanordningar, motorer inrymda i
maskinhus och afsedda för framdragande af rörliga
mål, kasernanläggningar, förrådshus m. m. Hvarje
skjutfält bör vara noggrant uppmätt och afvägdt samt
kartlagdt i stor skala, t. ex. 1: 10000. Svenska
artilleriets nuv. skjutfält äro Marma i Uppland,
Rämmene i Västergötland, Skillingaryd i Småland,
Rinkaby i Skåne, Tofta på Gottland, Grytan i Jämtland
samt skjutfälten vid fästningarna Boden och Karlsborg.
1. L. W:son M. 2. G. af Wdt.
Skjutfönster, bygnk. Se Fönster, sp. 362.
Skjutkäpp, jaktv. Se Jaktgevär, sp. 1215.
Skjutmask. Se Slaktmask.
Skjutmedalj, silfvermedalj, hvilken tilldelas manskap
vid artilleriet, som vid prisskjutning med kanon nått
ett visst resultat. Medaljen bäres på bröstet utan
band. C.O.N.
Skjutmått, Se Måttverktyg, sp. 228.
Skjutmöte, krigsv., kallades den 1878-92
förekommande sammandragningen vid de indelta
infanteriregementena under åtta dagar af de sämste
skyttarna till ett antal af högst 64 jämte befäl.
C.O.N.
Skjutning, aflossandet af ett eller flera skjutvapen
(se d. o.). Ordet används nu, sedan skjutvapnen
h. o. h. öfvergått till eldvapen, såsom fackterm
nära nog uteslutande i sammansättningsord, under
det i öfrigt uttrycket eldgifning är det
förhärskande. Skjutning kan såsom förberedande öfning
ske med lösa patroner eller skott, s. k. exercisskott,
innehållande endast krut och eventuellt en
förladdning, men i allmänhet sker den med skarpa
skott, s. k. skarpskjutning (jfr Skjututbildning),
då för jakt- eller krigsändamål dugliga
projektiler användas. Som ett mellanting mellan
dessa kan man betrakta den s. k. kammarskjutningen
(se d. o.), som utgör endast en förberedande
målskjutningsöfning med handeldvapen. Vid artilleriet
motsvaras denna af skjutning med s. k. tubkanon..(se d. o.)–
Med afseende på ändamålet med en
skjutning, såsom öfning betraktad, skiljer man
mellan enskild skjutning och truppskjutning. Enskild
skjutning afser antingen enbart ett uppdrifvande
af den personliga skjutskickligheten och utföres
då som målskjutning, alltefter sättet för dess
anordnande benämnd skolskjutning, precisionsskjutning
eller tillämpningsskjutning eller ock afser den
därjämte skyttens öfvande i afståndsbedömning,
markens begagnande till skydd, ändamålsenliga
skjutställningars intagande o. d. samt benämnes
då enskild fältskjutning. Truppskjutningen afser i
främsta rummet höjning af truppens elddisciplin och
befälets utbildning i eldens ledning. Vid densamma
skiljer man, likaledes ur öfningssynpunkt, mellan
öfningsskjutning, då truppen erhåller god tid för
skjutningens utförande och
de fältmässiga anordningarna träda i bakgrunden
samt fältmässig skjutning 1. fältskjutning, då allt
skall så vidt möjligt utföras på krigsmässigt
sätt. Vid artilleriet utföres all skjutning
som truppskjutning. Där tillkommer stundom
s. k. instruktionsskjutning, då åskådarna af
skjutningen efter hvarje skott eller en grupp af
några få skott undervisas om det med skjutningen
vunna resultatet. - Med afseende på sättet för
eldens ledning skiljer man numera vid artilleriet på
eldgifning med närledning och med fjärrledning. I
förra fallet står ledaren, t. ex. batterichefen,
omedelbart invid sitt batteri och leder dess eld med
direkta kommandoord; i senare fallet står han långt
därifrån, på en plats benämnd eldledningsplats,
och leder per telefon. Afståndet mellan batteriet
och eldledningsplatsen kan stundom uppgå till
flera km. Detta system medför, att batteriet kan
placeras bakom ett höjdparti, en skog e. d.,
nära nog oåtkomligt för fiendens eld, ty de
enda som behöfva ha utsikt öfver målterrängen,
äro batterichefen och några få medhjälpare till
honom. Systemet kan dock i sin fulla utsträckning
tillämpas endast vid kastpjäser, emedan det behöfver
mycket hög kulbana, för att skjutning skall kunna
ske öfver det framför pjäserna varande skyddet. Ännu
i början af 1900-talet användes aldrig annat än
närledning. Svenska artilleriet är det första, som
(1905-06) systematiskt tillämpat fjärrledningen
och utarbetat reglementariska bestämmelser därför,
men sedermera ha öfriga länder följt exemplet. På
senaste tiden ha äfven försök utförts att leda
artillerielden med hjälp af observationer från
flygmaskiner eller andra luftfarkoster. Äfven
skjutning i mörker, s. k. nattskjutning, ingår i det
moderna artilleriets uppgift, men fordrar för att ge
godt resultat en inriktning, helst äfven inskjutning,
vid dager, eller ock hjälp af strålkastarbelysning. -
En skarpskjutning i trupp börjar vid artilleriet
alltid, vid handeldvapen och kulsprutor däremot
endast då, när marken undantagsvis är sådan, att
nedslagen kunna observeras, med en inskjutning
(se Inskjuta och Skjutregler), och när denna är
verkställd. vidtar verkningsskjutningen
(se Skjutregler). vid hvilken verkan i målet afses.
G. af Wdt
Skjutplan, krigsv., det lodplan, som bestämmes af
ett eldvapens utgångsriktning. Se Kulbana, sp. 197.
Skjutregler, krigsv., kortfattade regler för ledning
af en krigsmässig skjutning med eldvapen. Reglernas
detaljaffattning växlar med eldvapnets art,
målets beskaffenhet m. m. Vid artilleriet,
där krevadernas läge i förhållande till målet i
allmänhet kan iakttagas, uppdelas en skjutning alltid
i inskjutning och verkningsskjutning. Under den förra
söker eldledaren (batterichefen) att genom lämpliga
ändringar i riktmedlens inställning efter hvarje
skott successivt förlägga krevaderna allt närmare
målet. Svårast och viktigast är härvid inskjutningen
i längdled, för hvars verkställande det gäller att
iakttaga, om en krevad inträffar bortom (plusskott],
hitom (minusskott) eller i linje med (målskott)
målet. Skulle genom en lycklig tillfällighet ett
målskott redan vid skjutningens början erhållas,
anses inskjutningen i och med detsamma fullbordad. Då
detta endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
