- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1023-1024

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skjutfönster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sällan kan påräknas, får man i regel nöja sig med att
innesluta målet i en s. k. gaffel, d. v. s. mellan ett
plus- och ett minusskott. Skillnaden i rikt-medlens
inställning, vanligen uttryckt i afstånd, vid
afgifvandet af dessa båda skott anger gaffelns
storlek. Inskjutningen i längdled tillgår i öfrigt
så. att man först genom stora afståndsändringar
bildar en vid gaffel, t. ex. 400 m., och därefter
genom successiva halfveringar sammantränger den
till ett mått, hvars storlek beror på eldens art,
ändamålet med skjutningen o. d. Vid nedslagseld
fortgår sammanträngningen i regel till 50 m., vid
luftkrevadeld endast till 100 å 200 m. Följande
exempel belyser detta bäst.

Skott n:r
Riktmedlet inställdt för af ståndet

Krevadens observerade läge i längdled

1. 4,000 m. +
2. 3,600 +
3. 3,200 » –
4. 3,400 » +
5. 3,300 » –
6. 3,350 » +

Målet säges i detta fall vara inneslutet i
en 50 m. gaffel, hvars gränser äro 3,300 och
3,350 m. De flesta skjutregler anbefalla,
att härefter sker en kontrollering af gaffeln
därigenom, att ytterligare ett skott afges på
endera eller på hvar-dera gaffelgränsen. Sedan 50
m. gaffeln (vid luftkrevadeld en större gaffel)
erhållits och eventuellt kontrollerats, anses
inskjutningen fullbordad, och verkningsskjutningen
vidtar med början på endera gaffelgränsen. Under
verkningsskjutningen sker en finare reglering af
elden, men ändringar göras nu först efter en serie
af flera skott, hvarigenom säkrare hållpunkter för
ändringarna erhållas. Samtidigt med inskjutningen
i längdled sker en inskjutning i sidled därigenom,
att sidändringar .efter liknande grunder anbefallas
alltefter krevadernas sidlägen. Vid luftkrevadeld
erfordras därjämte äfven ändringar i höjdled, i syfte
att bringa krevaderna att ske på den för god verkan
lämpligaste höjden öfver marken. - Vid gevärseld
kunna nedslagen endast undantagsvis iakttagas,
hvarför inskjutning i regel ej kan utföras. På
större afstånd måste därför flera, vanligen 2 å 3,
olika sikten med 100 m. skillnad användas. - Vid
kulspruteeld kan inskjutning ske något oftare än
vid gevärseld, emedan nedslagen på grund af vapnets
större träffsäkerhet falla tätare, men så snart
marken ej medger nedslagens iakttagande, måste äfven
här flera sikten samtidigt användas. Skjutreglerna
bli vid dessa vapen synnerligen enkla och inskränka
sig till anvisningar om siktenas användning. Jfr
Inskjuta, Luftkrevad, Nedslagseld och Skjutning.

G. af Wdt.

Skjuts. Se Skjutsväsen.

Skjutsentreprenad, förv. Se Gästgifvarskjuts.

Skjutsfärdspenningar, kam., en af de allmännast
förekommande afdelningarna under mantalsräntan (se d. o.).
Vid 1642 års riksdag beviljades, i sammanhang med
inrättandet af gästgifvarskjuts mot betalning, Skjutsfärdspenningar
till bestridande af kostnaderna för de resor, som
voro erforderliga i kronans ärenden. De landsändar,
som icke förmådde eller ville erlägga denna skatt,
voro pliktiga att skjutsa hvar och en, som med pass
och bevis reste i kronans ärenden. Tillämpningen af
detta riksdagsbeslut började 1649, och från denna tid
ha Skjutsfärdspenningar utgjorts som en ständig ränta
med i allmänhet 3 dal. (= 1 riksdaler banko = 1 krona
50 öre) af hvarje helt krono- eller skattehemman samt
med hälften af frälse. Säterier, rå- och rörshemman,
post- och gästgifvarhemman ha befriats. Se vidare
Gästgifvarskjuts.

Kbg.

Skjutshåll, afståndet mellan två gästgifvargårdar
eller skjutsstationer.

Skjutskola, krigsv., hvarje vid krigsmakten inrättad
skola eller lärokurs, som har till uppgift att
utbilda någon viss del af personalen i skjutning. I
Sverige finnes en skjutskola för infanteri-och
kavalleriofficerare, en fältartilleriets skjutskola,
en fästningsartilleriets skjutskola samt skjutskolor
vid flottan och kustartilleriet. – Skjutskolan
för infanteri- och kavalleriofficerare
, urspr,
kallad endast "skjutskola", sammandrogs från 1855
sommartiden, dock icke alla år, på Drottningholm och
flyttades 1876 till Rosersberg. Skolans ändamål var
i början endast att utbilda subalternoffice-rare af
infanteriet till instruktörer i skjutning. Numera
afser den att åt officerare, företrädesvis af
infanteriet och kavalleriet, meddela undervisning i
skjutning med eldhandvapen och kulsprutor äfvensom i
skjutningens användning i trupp, fältskjutning. Till
skolan beordras såväl subalternofficerare som
kaptener och äfven majorer. Skolan har egen chef
(öfverstelöjtnant) samt lärare, som beordras för
viss tid. Vid skolan prof vas äfven nya vapen,
skjutmetoder o. d. Skolan står under högsta ledning
af inspektören för infanteriet, – Fältartilleriets
skjutskola
sammandrogs första gången på Marma
skjutfält 1885 och har sedan årligen återkommit,
numera förlagd till skjutfältet vid Skillingaryd,
under sex veckor. Skolan har till ändamål att
bibringa fältartilleriets officerare riktiga begrepp
om artillerieldens användning och verkan samt att
leda elden. Under högsta ledning af inspektören för
artilleriet står skolan under befäl af en årligen
beordrad öfverste eller öfverstelöjtnant, och till
densamma beordras företrädesvis kaptener, men äfven
majorer och subalternofficerare. Som trupp användas
ett för tillfället sammansatt instruktionsbatteri samt
andra dit beordrade batterier. – Fästningsartilleriets
skjutskola
är något yngre än fältartilleriets,
men ordnas efter samma grunder som denna och
sammandrages vid någon fästning eller skjutplats.

C. O. N.

Skjutslega. Se Skjutsväsen.

Skjutsning, förv. Se Skjutsväsen.

Skjuts- och gästningspenningar, kam. Se Mantalsräntan, sp. 820.

Skjutsstation. Se Gästgifvargård.

Skjutställning, krigsv., den ställning
(stående, knästående, liggande, hukad
o. d.), som en skytt intar för att bäst
kunna handtera sitt vapen under skjutning.

G. af Wdt.

Skjutsväsen, kam. Den tid, då resande brukade färdas
ridande på egen häst, kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free