- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1041-1042

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skofjärden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skofven hade sitt upphof från Karl XILs tid, då
svårigheten af de ofta återkommande rekryteringarna
tryckte hårdt på rotehållarna. Vanligen utgjorde
korpralskapets 25 rotar ett skof. Urspr. skulle den
i tur inom skofvet varande roten anskaffa soldat för
den, hos hvilken vakansen inträffat, men småningom
blef detta ändradt så, att turroten antingen betalade
en viss summa till den, som skulle anskaffa soldat,
eller ock, att alla rotar inom skofvet sammansköto
ett visst belopp till den, som det ålåg att rekrytera.
C. O. N.

Skofjärden. Se Mälaren.

Skofte, norsk korsfarare. Se Arnmödlingarna 1.

Skofteby, f. d. socken i Skaraborgs län, förenad med
Norra Härene.

Skoftebyvatten, svenskt naturligt läskevatten,
1893 i marknaden infördt under benämningen
Sekularis, kommer från en källa vid Skofteby,
i Norra Härene socken, Skaraborgs län, vid ån
Flian nära dess förening med Lidan. Det kan ej
hänföras till hälsovatten, men försvarar väl sin
plats bland sådana läskevatten som bilin-, selters-,
apollinaris-, giesshüblervatten m. fl. och liknar
närmast selters, men har lägre halt af soda och andra
karbonat än detta.
(S. J-n.)

Skofvelhjul, skpsb., är ett med skoflar försedt sido-
eller akterhjul, genom hvars arbete mot vattnet ett
fartyg framdrifves. Skofvelhjul voro till slutet af
1830-talet det enda framdrifningsmedlet för ångfartyg,
men ha sedermera till större delen utträngts af
propellern. Jfr Hjulskoflar.
C. K. S.

Skog, ett större med trädarter beväxt område, som
har till ändamål att producera virke. En
liten med träd beväxt fläck kan man lika så litet
kalla skog som ett område, hvilket hufvudsakligen
tjänar som park. Yngre planteringar (åtminstone under
10 år) kan man knappast kalla skog, och i södra
Sverige gå ofta alla trädodlade trakter med äfven
äldre träd under benämningen plantering. Begreppet
skog innefattar f. ö. såväl själfva marken som de
därå växande träden och markbetäckningen. Skogen har
stor betydelse i människans hushållning. Man skiljer
härvid på dess direkta och dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free