- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1099-1100

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolbetyg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de första skolbaden. Flügges ord och
skolbadsinrättningen möttes af allvarligt motstånd
från många håll. Baden ansågos vara en maskerad
socialism och skulle följas af kostnadsfria
kläder, fri mat o. s. v., och följden skulle bli,
att man sträfvade att från föräldrarna borttaga
all omvårdnad om barnen. Emellertid började skolbad
införas öfver hela Tyskland med baden i Göttingen som
mönster. Merkel inrättade baden uti källarvåningen
under skolan; där uppställdes 3 duscher, och den
badande erhöll en ljum dusch från 32°–36°, och
slutduschens temperatur höll sig till 16°. Det var
en billig anordning. Så t. ex. kostade anläggningen
i Göttingen omkr. 780 mark; i Weimar, där skolbad
sedan inrättades, steg anläggningskostnaden till
1,556 mark. Vid den diskussion, som 1890 hölls
i Hälsovårdsföreningen i Stockholm, enkom för
skolmän och läkare, framhöll Curman först den ringa
tillit, som svenska läkare hade till de tempererade
duschbaden efter tyskt mönster. Han ansåg, att som
grundbad till skolbad skulle våra badstubad användas,
men så modifierade, att deras temperatur ej finge
öfverstiga + 45° C. Här skulle hvarje barn bli
grundligt tvaget, och sedan skulle man begagna
en rätt måttligt kall dusch eller en neddoppning
i en sommarvarm bassäng. Efter denna princip ha nu
skolbaden i våra folkskolor anordnats. Förste läraren
i Nikolai hade redan 1891 i denna skola anordnat
en badform, som utgjordes af ett ljumt halfbad med
åtföljande duscher. (För vidare detaljer hänvisas till
K. Wallis’ "Skolhygien för lärare och föräldrar",
1899, sid. 227.) I alla folkskolor i Stockholm
ha skolbad anordnats (1915 ej mindre än 317,479;
se pl. VI till art. Folkskola), och exemplet har
följts i flera landsortsstäder. I skarp kontrast
häremot står det ringa antal skolbad, som ges på
landet och som borde väcka vederbörande att söka bot
härför. Försök ha gjorts att bereda billigare bad
äfven åt lärjungarna i våra högre skolor, men de ha
haft ringa framgång.
Ln.

Skolbetyg. Se Betyg.

Skolbibliotek (jfr Lärjungebibliotek), vid skola
befintlig boksamling. Det åligger enligt gällande
skolstadga skolråden att främja upprättandet af
skolbibliotek. Till skolbibliotek vid folkskola,
högre folkskola, kommunal mellanskola, under statens
kontroll stående folkhögskola och småskoleseminarium
lämnar staten ett bidrag af lägst 15, högst 150 kr. om
året, under villkor, att kommun, skolstyrelse eller
enskilda för ändamålet tillskjuta lika mycket som
det begärda statsbidragets belopp. 1915 utbetalades
af statsmedel omkr. 32,COO kr. till sammanlagdt 458
skolbibliotek. I allmänhet innehålla skolbiblioteken
äfven särskildt för lärarpersonalen afsedd litteratur,
lärarbibliotek, omfattande större vetenskapliga och
pedagogiska verk, encyklopedier, ordböcker och annan
uppslagslitteratur. Så vid de allmänna läroverken och
de högre flickskolorna. För folkskollärarpersonalen
afsedda boksamlingar finnas upprättade i Stockholm (i
sammanlagdt 24 folkskolehus), Göteborg, Norrköping,
Gäfle, Örebro, Borås och Sundsvall m. fl. städer
samt äfven på åtskilliga ställen å landsbygden.
P- E- L-m.

Skoldistrikt, de territoriellt begränsade områden,
i hvilka landet för folkundervisningens anordnande

är uppdeladt. Ett skoldistrikt har sålunda sitt
eget, från andra skilda folkskoleväsen, sin egen
skolstat, sina egna skollokaler och aflönar sina,
af distriktets vederbörande myndigheter tillsatta
lärare. I allmänhet bildar hvarje kyrkoförsamling
ett skoldistrikt. Emellertid kunna två eller
flera församlingar inom samma pastorat eller stad
förena sig till ett skoldistrikt med gemensamt
skolråd eller gemensam skolstyrelse. Kommun, som
ej bildar egen kyrkoförsamling - t. ex. köping,
som utgör del af ett pastorat -, kan, där K. M:t
på framställning af vederbörande sådant förordnar,
utgöra särskildt skoldistrikt. Antalet skoldistrikt
i riket utgör 2,423. Skoldistrikten äro stundom
uppdelade i skolrotar, hvarmed förstås dels områden
med i ett eller annat afseende från distriktet
skild skolekonomi (byggrotar), dels områden,
mellan hvilka en flyttande skola ambulerar
(flyltrotar). - För döfstumundervisningens
anordnande är landet uppdeladt i 7 skoldistrikt,
hvart och ett med sitt särskilda döfstumskol-väsen.
P- E- L-m.

Skoldrama, den art af skådespel, som tillkommit
i pedagogiskt syfte och för att utföras af
skollärjungar. Under den period af den europeiska
kulturens utveckling, då latinet var bildningens
och vetenskapens allmänt antagna språk, var det en
hufvuduppgift för skolundervisningen att bibringa
lärjungarna så stoi färdighet som möjligt i att tala
latinska språket. Redan mycket tidigt kom man på den
tanken att för detta ändamål låta i skolorna uppföra
dramer ur den antika litteraturen; den författare,
som främst härvidlag kom i betraktande, var Terentius,
hos hvilken man just finner de bästa prof på det
bildade latinska samtalsspråket. I och med humanismens
genombrott blef detta bruk allt vanligare, särskildt
sedan män såsom Erasmus, Melanchthon och Luther
uttalat sig till dess förmån. Att de terenti-anska
dramerna i moraliskt hänseende ingalunda stämma
öfverens med kristlig uppfattning, utgjorde intet
hinder för deras popularitet. I skolordningar från
början af 1500-talet (tidigast i Zwickau 1523) finnas
formliga bestämmelser om uppförandet af Terentius’
komedier. Men ju större utsträckning nämnda bruk
vann, dess omöjligare blef det också i längden att
hålla sig endast till Terentius (som bekant föreligga
blott sex komedier af denne). Den ene efter den andre
af de humanistiske författarna och vetenskapsmännen
började därför att efterbilda hans dramer, och snart
uppstod på detta sätt en hel litteratur af komedier
på latin, i stil och hållning anslutande sig till
de klassiska mönstren och afsedda att uppföras i
skolorna. Framför allt frodades denna litteraturart
i Nederländerna och Tyskland, väl hufvudsakligen af
den anledning, att man under 1500-talet ej ännu i
dessa länder börjat gripas af intresse att frambringa
någon litteratur på nationalspråket. Viktigast bland
de tidigare skoldramerna var "Acolastus" af den
nederländske humanisten Gug-lielmus Gnaphaeus (Willem
de Voldor). Detta drama, som behandlar den förlorade
sonens historia, trycktes 1529 och blef efterbildadt
snart sagdt öfver hela Europa (det ligger bl. a. till
grund för Samuel Petri Brasks drama "Filius prodigus",
1645). Andra betydande och af sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free