Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skollokal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Skollokal-Skolridning
1110
till 74 med ett barnantal af 2,439 och en kostnad af
omkr. 130,500 kr. För ändamålet hade församlingarnas
kyrkostämmor anvisat tillhopa 51,600 kr. och
stadsfullmäktige 12,000 kr. Dessa kolonier äro
ställda under särskild inspektion, öfriga orter,
från hvilka skollofskolonier utsändas, äro bl. a.:
Eskilstuna, Falun, Gäfle, Göteborg, Hälsingborg,
Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kiruna,
Kristianstad, Landskrona, Linköping, Lund, Norrköping,
Nyköping, Sala, Sundsvall, Söderhamn, Söderköping,
Uddevalla, Uppsala, Vim-merby, Visby, Västervik,
Västerås, Växjö, Ystad, Örebro och Östersund.
P. E- L-m.
Skollokal. Se pl. I-VIII till art. Folkskola,
Läroverkshus, Skolhus och Skolrum.
Skolläkare antages vid hvarje allmänt läroverk samt
vid kommunala mellanskolor, vissa större folkskolor
och enskilda läroverk. För de allmänna läroverkens
läkare finnas föreskrifter i stadgan för rikets
allmänna läroverk 18 febr. 1905 § 161. Läkaren
eger att, utom en efter förhållandena lämpad
ersättning af statsmedel, ur läroverkets ljus- och
vedkassa uppbära l krona om året för hvarje under
höstterminen närvarande lärjunge. Skolläkaren är
led. af läroverkskollegiet vid behandling af frågor,
som röra lärjungarnas hälsotillstånd m. m. Han skall
öfver hälsotillståndet i skolan afge terminliga
berättelser med tabeller enligt fastställda formulär.
J-U-
Skolmedicin betecknar den läkekonst, som vunnits
genom vetenskaplig läkarutbildning till skillnad
från kvacksalfvare och s. k. "naturläkare".
L H.
Skolmuseer, Skolutställningar. Se Pedagogiska museer.
Skolmöten. Se Lärarmöten.
Skolning, trädg. Se Omplantering.
Skolordning. Se Skolstadga.
Skolplikt 1. Skoltvång kallas den skyldighet, som
ålägges föräldrar att hålla sina barn i skola. Allmän
skolplikt 1. obligatorisk skolgång infördes i Sverige
genom 1842 års folkskolestadga. Den skolpliktiga
åldern räknas fr. o. m. det kalenderår, under hvilket
barnet fyller 7 år, t. o. m. det, under hvilket barnet
fyller 14 år. Barn, som inträdt i den skolpliktiga
åldern, skola inställa sig till intagning i skola
å dag, som af skolrådet bestämmes, med undantag af
dem, som, enligt anmälan af föräldrar eller målsmän,
åtnjuta undervisning vid någon offentlig läroanstalt
eller i enskild skola, i hvilken meddelas sådan
undervisning, som i noggrannhet och omfattning
kan likställas med den, som på motsvarande stadium
meddelas i folkskolan, eller ock erhållit tillstånd
att njuta undervisning i hemmen. I händelse föräldrar
eller målsmän tredskas att efterkomma föreskrifterna
i afseende å barnens skolgångsskyldighet, skola
de tredskande, efter anmälan af skolrådet, undergå
varning af vederbörande församlings pastor och, då ej
sådant haft åsyftad verkan, af skolrådet. Om dessa
.varningar blifvit fruktlösa, kunna barnen genom
skolrådets försorg skiljas från föräldrarna eller
målsmännen och öfverlämnas till vårdande åo andra
personer, hvarvid kostnaden för barnens underhåll
uttagas hos föräldrarna eller målsmännen. - För blinda
och döfstumma barns skolplikt gälla särskilda
bestämmelser. Skolåldern räknas fr. o. m. det år,
under hvilket barnet fyller 7 år; dock kan skolgången
uppskjutas till det år, under hvilket barnet fyller
9 år. Skolplikten varar för döf-stumt barn i 8
år och för blindt barn i 10 år efter intagningen i
skolan. För andesvaga barn är skolplikt ej stadgad. -
I Sverige åtnjöto 1913 tillhopa 826,701 skolpliktiga
barn undervisning. Af dessa undervisades 94,ae proc. i
folk- och småskolor, 0,i8 proc. i högre folkskolor,
O,os proc. i kommunala mellanskolor, 1,94 proc. i
allmänna läroverk och fackskolor, O,is i abnormskolor,
2,44 proc. i enskilda skolor och 0,82 proc. i
hemmen. - Ett af de viktigaste reformsträfvandena
på folkundervisningens område är att, i samband med
inrättandet af fortsättningsskolor, få skolplikten
utsträckt till ett högre åldersstadium. 1J- E- L-m.
Skolpräst är den sedvanliga benämningen på innehafvare
af befattning, som utgör förening af prästerlig
tjänst och folkskollärartjänst. Dylika tjänster pläga
förekomma, där behof vet af förbättrad religionsvård
gör sig gällande, men där förhållandena icke påkalla
eller medge upprättandet af en enkom för ändamålet
afsedd prästerlig befattning. Skolprästtjänsterna
underhållas stundom af donatorer eller
enskilda. Det ankommer på domkapitlets pröfning,
huruvida lärartjänst i folkskola må förenas med
prästerlig befattning. En annan liknande förening
af tjänster innehar klockarpräst (se d. o.).
l*. E. L-m.
Skolreglemente. Se Skoldistrikt, Skolråd och
Skolstadga.
Skolresor kallas sådana för skolungdom anordnade
utflykter, som under lärares eller lärarinnors
ledning företagas i studiesyfte. Resorna gå
vanligen till de större städerna, gärna till orter,
där utställningar äro anordnade, men äfven till
minnesrika och natursköna trakter och till märkligare
industriorter. Dylika resor utgöra ett viktigt led
i sträfvandena efter en mera åskådlig undervisning
än den, hvari bokläsningen dominerar. Skolreseidén
började i Sverige taga fart på 1890-talet,
särskildt i anledning af Stockholmsutställningen
1897. För att för skolresande ungdom nedbringa
biljettpriset å statens järnvägar har riksdagen
anvisat ett årligt anslag å 30,000 kr. Äfven ett
stort antal enskilda järnvägar beviljar deltagarna
i skol-resor nedsättning i biljettprisen. För
främjande af folkskolebarnens studieresor plägar
Svenska turistföreningen årligen bevilja särskilda
anslag (omkr. 2,500 kr.), som utgå till stipendier. På
åtskilliga orter ha skolresekommittéer bildats. Dessa
kommittéer ha upprättat byråer, skolresebyråer,
som stå till tjänst med upplysningar, och vid
flera af dessa byråer är äfven inkvartering för
skolresande anordnad. Skolresebyråer äro f. ö. i
verksamhet i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg,
Karlskrona, Jönköping, Uppsala, Västerås, Kalmar,
Falun, Visby, Älfdalen, Norrköping, Trollhättan,
Örebro, Landskrona, Strängnäs, Filipstad och Vadstena.
P. E. L-m.
Skolridning, grundvalen för ridkonsten (se d. o.),
afser att förvärfva åt ryttaren fullständigt
herravälde öfver hästen. Xenofons ridinstruk-tion
(omkr. 400 år f. Kr.) innehåller ännu gällande teorier
för hästdressyren, och dess inflytande på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
